Denna studie handlar om entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur denna kan arbetasmed i de samhällsorienterande ämnena utifrån fyra lärares perspektiv. Studien motiverasutifrån ett av skolans uppdrag som är att främja entreprenörskap genom undervisningen.Syftet med studien är att med fokus på undervisningen i de samhällsorienterande ämnenasynliggöra lärares tankar kring entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur dessa kananvändas i undervisningen.Studien baseras på en kvalitativ metod där redskapet intervju användes för att samla in empiri.Fyra lärare som arbetade i årskursena 1-3 i en och samma kommun intervjuades angåendeentreprenöriellt lärande i de samhällsorienterande ämnena. Intervjuerna som genomfördes varsemistrukturerade.Resultatet av studien synliggör att det finns olika syn på hur entreprenöriellt lärande sompedagogik kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. De flesta ser detsom ett förhållningssätt som ska finnas med i allt de gör medan en av lärarna betonar attdenne helst arbetar med projekt. Resultatet indikerar emellertid att de fyra lärarna harliknande syn på vad det entreprenöriella lärandet ger eleverna men att det i förlängningenleder till olika saker. Några talar om kunskaper de har nytta av i livet medan en talar omförmågan att driva företag i framtiden. Lärarna i studien beskriver att undervisningen ska utgåfrån elevernas erfarenheter och fånga upp deras idéer för att inte släcka elevernas motivationoch entusiasm inför lärandet. Praktiska moment är även något som resultatet betonar som enviktig del i det entreprenöriella lärandet som pedagogik. En stor del av resultatet behandlaräven vikten av undervisningens samverkan med verkliga sammanhang och problem. Lärarnahävdar att eleverna får kunskaper som de har användning av i livet genom det entreprenöriellalärandet men som nämns ovan kan dessa kunskaper användas till olika saker. Lärarna istudien talar om att eleverna lär om livet genom ett entreprenöriellt lärande genomovanstående undervisningssätt. Detta genom att undervisningen stimulerar elevernasmotivation och generella färdigheter som de sedan kan ha användning av i livet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen: Vilka argument finns det för ochemot ämnesintegration som arbetssätt i SO-undervisningen i årskurs F till 6? Kunskapsöversikten riktar sig till lärare och studenter som är intresserade av att arbeta ämnesintegrerat med SO-ämnena och vill veta mer om vad arbetssättet kan innebära. Vi har utforskat ämnesspecifika sökord, så som ämnesintegration och de samhällsorienterande ämnena, i lämpliga databaser och sedan granskat och analyserat de källor som har varit av betydelse i relation till frågeställningen. Kunskapsöversikten uppmärksammar att ämnena ofta har fått stå tillbaka för andra skolämnen som anses ha mer “produktiva värden”. Detta hänger ihop med att skolan har blivit mer resultatstyrd i effekt av kunskapsmätningar. Att arbeta med ämnesintegrering kan motverka marginaliseringen av ämnen med lägre status men det ställer krav på lärarna som behöver vara ämneskunniga och engagerade. Kunskapsöversikten visar att det finns flera fördelar med att arbeta ämnesintegrerat i SO-undervisningen men att det även finns utmaningar och svårigheter med arbetssättet. Det ses som fördelaktigt att ämnesintegrera SO-undervisningen då detta skapar ett sammanhang och en koppling mellan ämnena som är viktig för elevernas djupare förståelse av omvärlden. Svårigheterna med arbetssättet är kopplade till kunskapskraven samt bedömning och betygsättning. Lärare menar bland annat att införandet av Lgr 11 som framför allt innebar tydligare kunskapskrav, försvårade bedömningen i ett ämnesintegrerat sammanhang. Vidare diskuterar kunskapsöversikten när det är lämpligt med ämnesintegrerad undervisning.

En intervjustudie om hur lågstadielärare hanterar kunskapsprogression i det samhällsorienterande ämnet.  Undersökningen syftade på att ta reda på vad kunskapsprogression innebar för lågstadielärarna i det samhällsorienterande ämnet och hur de sedan hanterade kunskapsprogressionen i undervisning och bedömning i förhållande till kursplanen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med sex lågstadielärare. Resultatet analyserades först genom en meningstolkande ansats och därefter användes Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg varigenom kunskapstyper och kognitiva processer sattes i relation till varandra. I resultatet framkom en osäkerhet från lärarna om hur de ska tolka kunskapsprogression utifrån läroplanen samt att de hade ett relativt begränsat begreppsförråd till att kommunicera kunskaper med. Dessa aspekter kunde bero på att det i studien även framkom att lärarna saknade forum till att kollegialt tolka läroplanen och kunskapskvalitet i ämnet. Det framkom några olika tolkningar av kunskapsprogression men en gemensam syn som betonades av lärarna var att det var mindre viktigt att komma ihåg detaljerad fakta och mer viktigt hur väl eleverna skulle kunna sammanföra olika kunskapstyper med kognitiva (analytiska) processer. Det framkom däremot ingen gemensam tydlig bild av vad som krävs för olika kunskapsnivåer, exempelvis vad det innebär att nå mer än godtagbara kunskaper. Lärarna poängterade vikten av att elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling men prioriterade att rikta undervisningen mot att alla eleverna når kunskapskraven. Lärarna beskrev en oro för att skolkrav och betygsliknande omdömen kan få elever att känna sig utdömda. Undervisningen av kognitiva processer skedde till stor del genom lärarledda diskussioner då lärarna guidade eleverna med analytiska frågor. Därmed saknades en planerad och strukturerad vägledning som synliggjorde lärandet för både lärare och personal så att den formativa bedömningen kunde bli tydlig och begriplig för eleverna och en integrerad del i undervisningen, vilket skulle kunna minska risken för att elever ska känna sig dömda. Forum för lågstadielärare att diskutera kvalitet i undervisningen i samt utöka begreppsförrådet skulle kunna bidra med en bättre samsyn och därmed öka kvaliteten och likvärdigheten i elevernas undervisning och omdöme.

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.</p><p>Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.</p>

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp. Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.

Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.        Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig. Alla riktningsgivarna förekom inte lika frekvent, den om-konstruerande riktningsgivaren var relativt sällsynt i vår empiri.       Vi har också sett att läraren skapade relationer mellan den kunskap som stod fast hos eleverna och de ord och begrepp eleverna inte förstod för att fylla det gap av förståelse som uppstått i mötet med dessa ord genom att använda sig av riktningsgivare och relatera till elevens erfarenheter och förkunskaper.

The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

Syftet med denna studie var att undersöka didaktiska möjligheter som utomhuspedagogiken kan erbjuda undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Den metod som använts för att göra detta är kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har sedan analyserats för att urskilja olika didaktiska möjligheter utifrån lärarnas syn på utomhuspedagogik i relation till So-ämnena. Sammanfattningsvis ser verksamma lärare flertalet didaktiska möjligheter inom geografi, historia och samhällskunskap. Det ämne där lärarna har svårast att se möjligheter är religionskunskap. Vidare uppmärksammades även att lärare ser en direkt koppling mellan teoretiska delar av undervisningen som sker i klassrummet och praktiska möjligheter som undervisning i en utomhusmiljö erbjuder. Detta möjliggör att man med hjälp av utomhuspedagogiken kan förstärka olika delar av undervisningen genom att konkretisera dessa med hjälp av platser utomhus. / <p>SO</p>

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiskaval i arbetet med samhällsorienterande ämnen i förskoleklass upp tillårskurs tre. De didaktiska valen diskuteras i relation till samhälletsoch skolans genusordning.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer avsex grundskolelärare från olika skolor, som alla är verksamma inomårskurs f-3. I analysen av lärarnas didaktiska val inomsamhällsorienterande ämnen har olika teman vuxit fram. De två mestövergripande är hur läraren väljer att undervisa samt hur lärarenpåverkas av samhällets genusordning.I vår studie framkommer det att lärarna arbetar utifrån enelevcentrerad undervisning som kombinerar teori och praktik.Undervisningen ska även ha en verklighetsanknytning utifrån barnetsperspektiv med ett ändamål att förbereda eleverna för vuxenlivetsamt att uppnå kursmålen i läroplanen. Något annat som lyfts fram äratt lärarna väljer material med en genus- ochjämställdhetsmedvetenhet.

Democracy and value education within the subject social studies – a literature study about how teachers encourage student’s knowledge in democracy and values within the subject social studies. / Demokrati och värdegrundsarbete i SO-undervisningen – en litteraturstudie om hur läraren kan främja elevernas kunskaper inom demokratin och värdegrundsarbete i samhällsorienterande ämnen.