The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur fritidslärare resonerar kring användningen av digitala verktyg i fritidshemmet. För att undersöka detta har sex fritidslärare intervjuats där de delar med sig av deras syn på användningen av digitala verktyg, hur de använder dem i verksamheten, vad de ser för möjligheter och utmaningar. Det insamlande materialet analyserades med hänsyn till SAMR-modellen. Resultatet visar att fritidslärarna har inkluderat digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet men de uttrycker ett behov av vidareutbildning i digital kompetens. Fritidslärarna menar att de alltid försöker ha ett syfte med användningen av digitala verktyg utifrån läroplanens mål men att det försvåras då fritidslärarna saknar tid för planering samt möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet.

Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom  matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.

No description available.

Digitala medier och dataspel utgör ett stort intresse bland barn och ungdomar. Studien har tagit reda på hur fritidslärare förhåller sig till användandet av digitala medier och dataspel som ett verktyg för socialt samspel och lärande i fritidsverksamheten. I studien har en kvalitativ intervjumetod använts där sju fritidslärare intervjuats och fått dela med sig av sina tankar och åsikter till användning av digitala medier och dataspel på fritidshemmet. Studiens resultat visar på att förhållningsättet till digitala medier och dataspel fortfarande är ett område värt att diskutera och utforska vidare. En upptäckt var att elevernas eget intresse och konsumtion av digitala medier och dataspel på deras egen fritid var ett argument för att användningen inte borde ske i större utsträckning på fritidshemmet. Studiens respondenter reflekterade över att det kan ske lärande i den digitala användningen. En social aspekt av användningen var något respondenterna tyckte skulle infinnas för att det skulle vara givande. Samtidigt påpekades det att fritidshemmet ska vara en verksamhet som ska kunna erbjuda eleverna andra aktiviteter än det digitala.

This study is a thesis project for the program Civilingenjör och Lärare at KTH. The study was conducted in spring 2014 in collaboration with Komplementskolan AB which has developed the educational material Studi.se, the focal point of this study. The overall aim of the study is to increase the knowledge of the participant teachers’ conception and use of the educational material Studi.se. The second purpose is to increase knowledge about the forms of use some of these teachers apply or claim to apply when using Studi.se. Theoretical framework used is constructivism and the notions of Piaget: adaptation, assimilation and accommodation. Roger’s Innovation-Decision process and Puentedura’s SAMR-model have been the analysis tools used. The method used is that of triangulation where action research has been supplemented by questionnaire, interviews and observations, as well as the analysis of logged data over schools' test periods. The results show that one of the main reasons for using Studi.se is that the educational material has a good basic level which to a great extent fit the needs of students with special needs. Additional reasons for using Studi.se are that the educational material is simple, time saving and suitable for reviewing and repetition. Reasons for not using Studi.se is an initial lack of time, the cost, lack of transparency at first glance and the perceived challenge given through the material. Studi.se is primarily used as a supplement to the regular curriculum where the material is mainly used individually in the form of repetition, variation and to cover things that the students have missed. / Denna studie utgör ett examensarbete på programmet Civilingenjör och Lärare, inom teknik och lärande på KTH. Studien har utförts under våren 2014 i samarbete med Komplementskolan AB som tagit fram läromedlet Studi.se kring vilket arbetet kretsat. Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om de skäl lärarna i studien ger uttryck för, för att använda eller inte använda läromedlet Studi.se. Det andra syftet är att öka kunskapen om de användningsformer några av lärarna tillämpar eller säger sig tillämpa vid användande av Studi.se. Studien utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv med stöd i Piagets begrepp adaptation, assimilation och ackommodation. Rogers Innovation-Decision process och Puenteduras SAMR-modell utgör arbetets analysverktyg. Insamlingen av data har skett genom en metodtriangulering där aktionsforskning har kompletterats av enkätundersökning, intervjuer och observationer samt av analys av loggad data över skolors testperioder. Studiens resultat visar att ett av de främsta skälen för att använda Studi.se är att ämnesmaterialet håller en bra grundläggande nivå som i stor utsträckning passar elever med särskilda behov. Ytterligare skäl för användande är att läromedlet är enkelt, tidsbesparande och lämpar sig för repetition. Skäl till att inte använda Studi.se är en initial tidsbrist, kostnaden, brist på tydlighet i första mötet och upplevd avsaknad av utmaning i materialet. Studi.se används i huvudsak som ett komplement till den ordinarie undervisningen där materialet framförallt används individuellt i form av repetition, variation och för att täcka upp sådant som eleverna missat.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om fritidshemslärares uppfattningar kring användandet av digitala lärresurser i fritidshemmet och hur de använder digitala lärresurser för att motivera elevernas lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat sex utbildade fritidshemslärare på två skolor belägna i södra Sverige. De berättade om sina uppfattningar av digitala lärresurser samt hur de används för att motivera elevernas lärande. Vi har använt oss av två fenomenologiskt inriktade begrepp, erfarenhet och riktadhet, samt SAMR-modellen för att analysera resultatet i vår undersökning. I resultatet framkommer det att fritidshemslärarna eftersträvar en vidare digital kompetens. Det framkommer också att majoriteten förespråkar att digitala lärresurser ska användas mer på fritidshemmet. Resultatet visar även att det skiljer sig i både utförande och planering hur digitala lärresurser används för att bidra till elevers motivation att lära vidare. Diskussionen belyser i linje med tidigare forskning att användningen av digitala lärresurser kan begränsas utifrån fritidshemslärarnas digitala kompetenser. Studien visar att digitala lärresurser sällan används i ett pedagogiskt syfte och därför kan ett kritiskt förhållningssätt bli svårt att utveckla hos eleverna. / The purpose of this study is to contribute knowledge about after-school teachers 'perceptions about the use of digital learning resources in the after-school center and how they use digital learning resources to motivate students' learning. To get answers to our research questions, we interviewed six trained after-school teachers at two schools located in southern Sweden. They talked about their perceptions of digital learning resources and how they are used to motivate students' learning. We have used two phenomenologically oriented concepts, experience and focus, as well as the SAMR model to analyze the results of our study. The results show that after-school center teachers strive for further digital competence. It also appears that the majority advocates that digital learning resources should be used more in the after-school center. The results also show that it differs in both design and planning how digital learning resources are used to contribute to students' motivation to learn further. The discussion highlights in line with previous research that the use of digital learning resources can be limited based on the digital skills of after-school teachers. The study shows that digital learning resources are rarely used for a pedagogical purpose and therefore a critical approach can be difficult to develop in students.

Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där. Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen. / The purpose of this study is to get answers to how digital tools are used in the after-school center, how after-school center teachers view digitalisation within the after-school center and what challenges and opportunities they see with digital tools for language development. We have used a qualitative study and as an analysis tool we have used Puentedura's (2013) SAMR model. In the study, we interviewed nine qualified after-school teachers at two different after-school centers in south-eastern Sweden. Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to using digital tools for students' language development. The results of the survey show that there is a need for competence development among after-school center teachers regarding digital tools and how they can be used at after-school centers for language development. The leisure centers in the survey work differently and to different extents with digital tools depending on who works there. Leisure home teachers see both the pros and cons of digital tools in after-school centers.