Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas. Eftersom modellen är relativt ny kommer det i denna uppsats behandla och kritisera denna. Modellen byggs upp och testas genom en analys av Amfibiebataljon 2014. Syftet med uppsatsen är att undersöka styrkor och svagheter med en analysmodell för att bättre bedöma marina förmågor. Resultatet är att analysmodellen ger en bra inblick i hur väl förmågor hanteras av förband. Nackdelen är främst det stora utfallet av scenarier vilken medför att modellen lätt blir svårhanterlig. Åtgärden mot detta är att generalisera de ingående faktorerna. / The Swedish Armed Forces definitions of various abilities are not sufficiently precise. In the current situation, the abilities are described in a vague way in which misunderstandings can occur. An analytical model was previously developed in a previous essay. The model is structured to circumvent the problem of the factors that are interwoven with a direct connection to the realities and scenarios troops may face. Environmental factors, the adversary and effects emerge along ability and the formation of scenarios. Because the model is relatively new, this paper will criticize it. The model is built and tested by an analysis of the Amphibious Battalion 2014. The purpose of this paper is to examine the strengths and weaknesses with an analytical model to better assess marine abilities. The result is that the analytical model gives a good insight into how well the abilities of units handled. The disadvantages are primarily the major outcomes of the scenarios which means that the model can easily become unmanageable. The measure against this is to generalize the input factors.

In 1994, military historian Martin Van Creveld presented his hypothesis about the future of modern military conflicts. He argued that these conflicts primarily would involve non-state actors or state actors employing unconventional means and methods. Thirty years later, his hypothesis appears more relevant than ever. He claims that his theory of maneuver warfare should be able to explain success against this type of adversary.  This thesis aims to test whether Van Creveld's theory of maneuver warfare can lead to success when a conventional actor faces an unconventional opponent. The purpose of this thesis is to contribute to the current research regarding maneuver warfare and increase understanding of whether his theory can be applied against an unconventional adversary.  The theory has been applied on the U.S. lead coalition during Operation Anaconda and Operation Phantom Fury, from early 2000s. The result of the thesis implies that Van Creveld's theory of maneuver warfare can explain the outcome of both operations and should therefore be considered as valid. However, several circumstances are identified that should be considered in modern military conflicts in the future.

<p>Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida.</p> / <p>The U.S. Air Force Colonel John A. Warden III, has presented a theory that one can see the enemy as a system of systems to find his weaknesses. The theory is based on creating an image of the enemy through a predefined subdivision into subsystems consisting of five rings. This image must then be broken down into further sub-system consisting of the same five rings that eventually reveals the enemy's centers of gravity. This essay examines whether the Warden theory can apply to Al Qaeda</p>

<p>Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten. Uppsatsen kommer även att behandla möjligheterna till skydd mot störning samt hur den svenska marinens taktik kommer påverkas om en irreguljär motståndare försöker störa ut GNSS-system.</p> / <p>The Swedish Navy as well as the worlds shipping industries use more and more satellite navigation for positioning purposes. According to the Swedish Defence Research Agency, those types of systems can relatively easily and at a low cost be jammed. With the Swedish Navy becoming more and more involved in missions overseas against insurgents, the question is whether an insurgent can affect the Swedish Navy and its tactics. This paper investigates the questions about what opportunities an insurgent have to affect the GNSS-system and how that can affect the Swedish Navyas well as the shipping industries. This paper is also about how the tactics of the Swedish Navy will be affected if an insurgent attempts to jam the GNSS-systems and the possibility of protection against jamming.</p>

Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten. Uppsatsen kommer även att behandla möjligheterna till skydd mot störning samt hur den svenska marinens taktik kommer påverkas om en irreguljär motståndare försöker störa ut GNSS-system. / The Swedish Navy as well as the worlds shipping industries use more and more satellite navigation for positioning purposes. According to the Swedish Defence Research Agency, those types of systems can relatively easily and at a low cost be jammed. With the Swedish Navy becoming more and more involved in missions overseas against insurgents, the question is whether an insurgent can affect the Swedish Navy and its tactics. This paper investigates the questions about what opportunities an insurgent have to affect the GNSS-system and how that can affect the Swedish Navyas well as the shipping industries. This paper is also about how the tactics of the Swedish Navy will be affected if an insurgent attempts to jam the GNSS-systems and the possibility of protection against jamming.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida. / The U.S. Air Force Colonel John A. Warden III, has presented a theory that one can see the enemy as a system of systems to find his weaknesses. The theory is based on creating an image of the enemy through a predefined subdivision into subsystems consisting of five rings. This image must then be broken down into further sub-system consisting of the same five rings that eventually reveals the enemy's centers of gravity. This essay examines whether the Warden theory can apply to Al Qaeda

Syftet med studien har varit att ur ett militärtekniskt överlevnadsperspektiv ta fram underlag över vilken verkansförmåga helikopter 16 behöver under ett transportuppdrag, i en nationell insats där hotet utgörs av mekaniserat infanteri. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med ett visst kvantitativt inslag och baseras på data och fakta hämtad ur öppen litteratur samt genom intervjuer av uppdragsspecialister med erfarenhet och kunskap inom dörrskytte. Till hjälp har metodverktyget A´WOT-analys använts, vilken är en hybrid till SWOT-analysen. Syftet med A´WOT-analysen är att skilja ut de faktorer som behövs för verkan från helikopter 16 mot en definierad motståndare. Det samlade resultatet och sammanfattningen av studien är att helikopter 16 verkansförmåga behöver en omfattande uppgradering, om uppdrag som egen taktisk enhet skall kunna genomföras i en hotmiljö som utgörs av en kvalificerad motståndare. / The purpose of the study has been to investigate, from a military technical survival perspective, the effectiveness of helicopter 16 during a transport mission, in a national effort where the threat consists of a qualified opponent. The study has been conducted as a qualitative study with a certain quantitative element and based on data and facts obtained from open literature as well as interviews by mission specialists with experience and knowledge from door gunnery. As a help, the method tool A'WOT analysis have been used, which is a hybrid to the SWOT analysis. The purpose of the A'WOT analysis is to distinguish important factors for the effect from helicopter 16 against a defined opponent. The overall result and summary of the study is that helicopter 16 action ability needs a proper upgrade if assignments as a tactical unit can be carried out in a hot environment dictated by a qualified opponent.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om fritidshemslärares uppfattningar kring användandet av digitala lärresurser i fritidshemmet och hur de använder digitala lärresurser för att motivera elevernas lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat sex utbildade fritidshemslärare på två skolor belägna i södra Sverige. De berättade om sina uppfattningar av digitala lärresurser samt hur de används för att motivera elevernas lärande. Vi har använt oss av två fenomenologiskt inriktade begrepp, erfarenhet och riktadhet, samt SAMR-modellen för att analysera resultatet i vår undersökning. I resultatet framkommer det att fritidshemslärarna eftersträvar en vidare digital kompetens. Det framkommer också att majoriteten förespråkar att digitala lärresurser ska användas mer på fritidshemmet. Resultatet visar även att det skiljer sig i både utförande och planering hur digitala lärresurser används för att bidra till elevers motivation att lära vidare. Diskussionen belyser i linje med tidigare forskning att användningen av digitala lärresurser kan begränsas utifrån fritidshemslärarnas digitala kompetenser. Studien visar att digitala lärresurser sällan används i ett pedagogiskt syfte och därför kan ett kritiskt förhållningssätt bli svårt att utveckla hos eleverna. / The purpose of this study is to contribute knowledge about after-school teachers 'perceptions about the use of digital learning resources in the after-school center and how they use digital learning resources to motivate students' learning. To get answers to our research questions, we interviewed six trained after-school teachers at two schools located in southern Sweden. They talked about their perceptions of digital learning resources and how they are used to motivate students' learning. We have used two phenomenologically oriented concepts, experience and focus, as well as the SAMR model to analyze the results of our study. The results show that after-school center teachers strive for further digital competence. It also appears that the majority advocates that digital learning resources should be used more in the after-school center. The results also show that it differs in both design and planning how digital learning resources are used to contribute to students' motivation to learn further. The discussion highlights in line with previous research that the use of digital learning resources can be limited based on the digital skills of after-school teachers. The study shows that digital learning resources are rarely used for a pedagogical purpose and therefore a critical approach can be difficult to develop in students.