I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Hur inkluderas elever med autism, som normalt har svårt med sociala interaktioner, i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena? Samt hur når de upp till de kunskapskrav som ställs i de samhällsorienterande ämnena? Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad det är som gör att elever med autism generellt har svårt att nå kunskapskraven samt hur lärare kan anpassa undervisningen och hjälpa de elever med autism att nå kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar att det finns flera generella metoder och anpassningar som lärare kan använda sig av. Flera studier visar ett lyckat resultat när elever med autism får integreras med andra elever och arbeta kooperativt, även bildstöd, rollspel och strukturering har visat sig vara  framgångsrikt för undervisning inom de samhällsorienterande ämnena. Litteraturstudien är uppbyggd på ämnet autism samt undervisning inom de samhällsorienterande ämnena, i och med att det tidigare inte gjorts någon studie kring valt ämne har en syntes skapats. Studien bygger på en teoretisk kvalitativ textanalys som utgår från hermeneutiken.

<p>Dagens samhälle präglas av en mångfald som självklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om lärares förhållningssätt gentemot denna mångfald. Vi är även intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begränsningar lärare ser i undervisningen ur ett mångfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ forskning där intervjuer med några lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanställningen av dessa intervjuer som genomförts med lärare från de senare skolåren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mångfald är och vad det får för betydelse för läraryrket. Dock kan vi ändå dra slutsatsen att det existerar en medvetenhet om att man bör ta till vara på denna mångfald.</p>

SO är ett blockämne, bestående av geografi, historia, religions- och samhällsvetenskap, som under de senaste femtio åren haft en plats i den svenska grundskolan. SO-ämnets innehåll, organisering och arbetssätt har dock varierat under dessa femtio år. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma SO-lärare ser på sitt ämne, sin behörighet och på de förändringar som är på väg att ske inom SO-ämnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att få svar på syftets fråga har fem SO-lärare intervjuats. Studien visar på hur de intervjuade lärarna ser positivt på SO-ämnets blocktanke och gärna vill utveckla detta blocktänkande. I samma anda visar lärarna på en vilja att öka integreringen mellan SO-ämnet och andra skolämnen. Geografiämnet och dess naturgeografiska del utmärker sig tydligt bland lärarna som ett ämne som är svårt att undervisa i och som kanske snarare bör tillhöra NO än SO.

Dagens samhälle präglas av en mångfald som självklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om lärares förhållningssätt gentemot denna mångfald. Vi är även intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begränsningar lärare ser i undervisningen ur ett mångfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ forskning där intervjuer med några lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanställningen av dessa intervjuer som genomförts med lärare från de senare skolåren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mångfald är och vad det får för betydelse för läraryrket. Dock kan vi ändå dra slutsatsen att det existerar en medvetenhet om att man bör ta till vara på denna mångfald.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur sju grundskolelärare ser på möjligheterna med användandet av utomhuspedagogik i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där vi genom semistrukturerade intervjuer studerade vilka möjligheter respektive hinder som grundskolelärarna uppfattade kunde finnas i användandet av miljön utanför klassrummet. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – läroplansteorin och pragmatismens tes learning by doing. Resultatet visade att grundskolelärarna hade ett fungerande växelspel mellan traditionell undervisning och utomhuspedagogik. Slutsatsen blev att växelspelet har en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Denna studie är baserad på vetenskaplig litteratur. Studien syftar till att sammanställa hur didaktisk forskning framhåller användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4 – 6. Studien är baserad på fyra frågeställningar. De är utformade utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, varför skönlitteratur bör användas och för vem. All forskningslitteratur till denna litteraturstudie har samlats genom olika databaser. Resultatet av forskningen visade att användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena kan ha en positiv inverkan på eleverna. Detta främst för att de utvecklar förståelse för sig själva men även för andra. Dock kan fel val av litteratur leda till motsatt effekt.

I och med informationssamhället nås vi idag av en allt ökande mängd information via en rad medier. Därmed ökar även behovet av källkritik. Syftet med studien var att synliggöra och diskutera lärares uppfattningar om undervisning i källkritik inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens forskningsfrågor riktar in sig på vilka strategier lärare beskriver för undervisning i källkritik inom de samhällsorienterande, vilka förmågor lärarna beskriver som viktiga att utveckla hos eleverna i samband med arbetet i källkritik samt vilka förutsättningar lärarna anser vara viktiga för att utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med sju verksamma lärare inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att ett källkritiskt förhållningsätt är något som lärarna anser ständigt bör finnas med i undervisningen av de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar även att lärarna anser det vara viktigt att eleverna utvecklar både en god läsförmåga men också förmåga att analysera, vara kritiskt och ta ställning till information för att kunna förhålla sig källkritiskt till information. Vilka källkritiska frågor som fokuseras varierar mellan lärarna men också mellan de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar även en efterfrågan på kompetensutveckling i frågor som rör källkritik, inte minst när det kommer till internet som källa.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om vilka effekterkooperativt lärande kan ha på SO-undervisning i skolan. Vi har identifierat relevant forskning iolika databaser med hjälp av ämnesrelaterade sökord. Detta har resulterat i olika vetenskapligaartiklar, avhandlingar och studier som berör vårt område. Detta har sedan sammanställts för attkunna klarlägga effekterna i kooperativa arbetsmetoder. Effekterna har visat sig vara tydligtpositiva för användandet av kooperativt lärande både på individ- och gruppnivå.Samarbetsaspekten inom metoden har klara fördelar för elevernas sociala förmåga ochansvarstagande. Det kooperativa lärandet är något som alla elever gynnas av, oavsettkunskapsnivå. Metoden ställer stora krav på läraren vid applicering av arbetssättet då det krävsen viss kompetens och kunskap i genomförandet för att få den önskade effekten och resultatet.

Studiens syfte är att jämföra tidigare forskning med hur verksamma lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan anpassar sina lektioner i de samhällsorienterande ämnena för elever med autism. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som utgår ifrån sociokulturellt perspektiv. Det är fyra verksamma lärare som deltar i intervjuerna och berättar vilka anpassningar de använder sig av. Studiens resultat visar att alla verksamma lärares metoder för att anpassa lektionerna stämmer överens med det tidigare forskning visar vara gynnsamma anpassningar för elever med autism. Lärarna nämner svårigheter som kan uppstå när undervisning med elever med autism bedrivs. En annan svårighet som framkommer i resultatet är brist på tid och resurser. Anpassningar som lärarna delar med sig av i resultatet är visuella anpassningar, struktur och tydlighet, motivation, sociala anpassningar samt en del generella anpassningar. Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt där studiens metod och resultat diskuteras och analyseras. / The purpose of this study is to compare previous research with how active teachers in grades 4-6 in the Swedish school adapt their lessons in the social studie subjects for students with autism. The study is a qualitative interview study with semi-structured interviews based on sociocultural perspective. Four active teachers participated in the interviews and shared the adaptions they use. The result shows that active teacher’s methods for adapting the lessons are in line with what previous research shows are favourable adaptions for students with autism. Teachers mention difficulties that can occur when teaching students with autism. Another difficulty that they mention is the lack of time and resources. Interventions that teachers share are visual adaption, structure and clarity, motivation, social adaptions and some general adaptions. The study ends with a discussion section where method and results are discussed and analysed.