Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med ergonomi på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Studien avser att besvara följande frågeställningar: - Hur tolkas de ergonomiska inslagen i styrdokumenten av gymnasielärare? - Hur arbetar gymnasielärare med ergonomi i ämnet idrott och hälsa? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever gymnasielärare vid undervisning om ergonomi? Med utgångspunkt i läroplansteorin och ramfaktorteorin har studien undersökt hur sju behöriga lärare utformar sin undervisning kring momentet ergonomi i idrott och hälsa kurs 1 på gymnasiet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer är den använda undersökningsmetoden. Intervjuerna genomfördes digitalt via videokonferensprogram. Efter insamlandet av materialet tillämpades tematisk analys vid analysprocessen. Resultatet av studien visar att deltagarna har en varierad syn på styrdokumenten och tolkar de även därefter olika, genom att utforma olika upplägg för sin ergonomiundervisning. Deltagarna bedriver både praktiska och teoretiska moment i ergonomiundervisningen och undervisningen anpassas även efter elevernas gymnasieprogram. Vidare framkommer flertal möjligheter och utmaningar som påverkar ergonomiundervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att samtliga deltagare anser momentet som viktigt men att det inte är prioriterat. Det framkommer även att momentet ergonomi i lärarutbildningen var bristfällig.   Studiens slutsatser är att styrdokumenten upplevs innefatta ett tolkningsutrymme som visar på möjligheten att utforma undervisningen varierat. En utmaning som framhävs är att motivera eleverna i momentet och vi tror att vidare forskning inom området skulle kunna gynna framtida undervisning i momentet ergonomi. Vi tror även att en utveckling av ergonomimomentet på lärarutbildningar hade kunnat bidra till att ergonomi skulle prioriteras högre i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with ergonomics at the upper secondary school in the subject of sports and health. The study intends to answer the following questions: - How are the ergonomic elements in the curriculum documents interpreted by upper secondary school teachers? - How do upper secondary school teachers work with ergonomics in the subject of sports and health? - What opportunities and limitations do upper secondary school teachers experience when teaching ergonomics? Based on the curriculum theory and framework theory, this research investigates how seven qualified teachers structure their teaching concerning the ergonomics component in Course 1 of physical and health education at the upper secondary school level. The study employs a qualitative approach, utilizing interviews as the method of investigation. The interviews were conducted digitally using video conferencing programs. After the collection of the material, thematic analysis was applied to the analysis process.   The study's findings reveal that participants have diverse interpretations of the curriculum documents, resulting in varied approaches to their ergonomics instruction. Participants engage in both practical and theoretical aspects of ergonomics teaching, adapting their instruction to accommodate students' upper secondary school programs. Further emerges several opportunities and challenges influencing the teaching of ergonomics in physical and health education. The results indicate that while all participants acknowledge the significance of the component, it is not prioritized. It also appears that the element of ergonomics in teacher training was deficient.    The study's conclusions are that the curriculum documents are perceived to include a space for interpretation that shows the possibility of designing the teaching in a varied way. A challenge that is highlighted is to motivate the students in the section and we believe that further research in the area could benefit future teaching in the section on ergonomics. We also believe that a development of the ergonomics aspect of teacher training could have contributed to ergonomics being a higher priority in teaching.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur sju grundskolelärare ser på möjligheterna med användandet av utomhuspedagogik i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där vi genom semistrukturerade intervjuer studerade vilka möjligheter respektive hinder som grundskolelärarna uppfattade kunde finnas i användandet av miljön utanför klassrummet. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – läroplansteorin och pragmatismens tes learning by doing. Resultatet visade att grundskolelärarna hade ett fungerande växelspel mellan traditionell undervisning och utomhuspedagogik. Slutsatsen blev att växelspelet har en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7–9 undervisar i friluftsliv samt vilka möjligheter som ges och vilka svårigheter som finns vid undervisning av kunskapsområdet. För att undersöka detta användes följande frågeställningar: • Vad innebär begreppet friluftsliv för idrottslärare? • Hur arbetar idrottslärare i högstadiet med det centrala innehållet i Lgr11 inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse? • Vilka möjligheter och vilka svårigheter finns det med undervisning inom friluftsliv och utevistelse? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare som arbetar på olika skolor runt om i Sverige. Det teoretiska ramverket som använts i studien var läroplansteorin och analysen i denna studie utgick från Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat Resultatet visade att friluftslivsbegreppet kan definieras och tolkas på olika sätt. Friluftsliv handlar om att vara ute och ta del av naturen och dess upplevelse enligt idrottslärarna. Respondenterna tog upp att det centrala innehållet i kursplanen är för det mesta tolkningsbara, då läraren själv planerar lektion utefter sina egna kunskaper utifrån det centrala innehållet, vilket gav både för- och nackdelar. Idrottslärarnas egna erfarenheter, intresse och kunskaper påverkar lärarnas tolkningar. De svårigheterna som idrottslärarna tog upp var ekonomin, tid och utrustning. En annan svårighet som togs upp var betygsättningen och Fredrik ansåg att betygsystemet borde försvinna i friluftsliv. Möjligheterna som främst speglades var att alla respondenter hade tillgång till närliggande skog. Slutsats De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att idrottslärarna har en ganska traditionell och gemensam syn på vad friluftsliv innebär. Genom att friluftsliv som begreppet är tolkningsbart så krävs det mer kreativitet från lärarna för att kunna förbättra friluftslivsundervisning utan ökade kostnader. Detta hade kunnat genomföras genom att bland annat arbeta mer platsresponsivt och ämnesövergripande. / A qualitative study of how teachers' views affect teaching in friluftsliv Aim The purpose with this study is to analyze how PE teachers in years 7-9 work with outdoor education. The writers will focus on how the PE teachers work with outdoor education as an area of knowledge and what the possibilities and difficulties with teaching in outdoor education are. The study will answer the following research questions: • What is outdoor education according to the PE teachers? • How do PE teachers in high school work with the central content in the curriculum in outdoor education? • What are the possibilities and difficulties in working with outdoor education? Method To answer these questions, we did qualitative and semi structured interviews with six PE teachers in different schools in Sweden. The study’s theoretical framework was the curriculum theory and the analysis in this study was based on Braun and Clarke’s thematic analysis method. Results The result shows that the term outdoor education can be defined and interpretated in many different ways. Outdoor education is about being outside and take part of nature and its experience according to the PE teachers. The respondents raised that the central content of the curriculum for the most part is interpretable, since the teacher plans the lesson from their own knowledge based on the central content, which gave both pros and cons. The PE teachers own experience, interests and knowledge affects the teacher’s interpretations. The difficulties the PE teachers brought up were financial, time and equipment. One more difficulty that was raised was the grading and Fredrik considered the grading system should disappear in outdoor educations. The possibilities which were mainly reflected on were that all respondents had access to nearby woods. Conclusion The conclusions we can draw from the result of this study is that the PE teachers seem to have a quite traditional and common view on what outdoor education means. Because outdoor education as concept is interpretable it demands more creativity from the teachers to be able to improve the outdoor education without increasing costs. This would be possible through working more responsive pedagogy and interdisciplinary.