Syfte Syftet med studien är att undersöka vad som ligger till grund för hur lärare i idrott och hälsa (åk 7-9) väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan. Studien avser besvara följande frågeställningar: · Hur väljer lärare ut sitt innehåll i friluftsliv i skolan? · Hur organiserar lärare undervisningen i friluftsliv i skolan? · Vad värderar lärare som viktig kunskap i friluftsliv i skolan?   Metod Sex högstadielärare i idrott och hälsa (tre kvinnor och tre män) intervjuades mellan 25-35 minuter genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt mötesrum. Intervjuerna kodades via en innehållsanalys och därigenom samlades svaren i olika teman. Läroplansteorin utgör det teoretiska ramverket och användes i diskussionen för att tolka resultatet. Resultat Vad gäller lärarnas val av innehåll, präglade det centrala innehållet undervisningen i stor utsträckning, samt faktorer som egna erfarenheter av friluftsliv, bedömningsstöd etc. Idrottslärarna i denna studie organiserar sin undervisning med en stark koppling mot idrottslogiken där orientering genomförs ofta samt andra idrottsaktiviteter utomhus. Resultaten påvisade även en aktivitetsdiskurs vilket karaktäriseras av att sin undervisning ska förbereda eleverna för turfriluftsliv. Vad lärarna värderar som viktig kunskap stämmer överens med hur de väljer ut sitt innehåll samt organiserar sin undervisning. Slutsats Undervisningen verkar präglas av en tradition och kultur där strävan efter turfriluftsliv framträder starkt i lärarutbildningar, i bedömningsstödet samt lärares syn på friluftsliv. Att skilja på friluftsliv som skolämne och samhällsfenomen har aktualiserats nu då internationella influenser skapat intresse för hur lärandesituationer kan skapas genom exempelvis platsresponsiv pedagogik. Dessa lärandesituationer ställer lägre krav på material och tid vilket denna studies lärare nämnde som begränsande faktorer. / Aim The aim of the study is to investigate what is the basis for how teachers in sports and health (years 7-9) choose their content, organize their teaching and what they value as knowledge in outdoor education in school. The study intends to answer these questions: • How teachers choose their content in outdoor education in school? • How do teachers organize the teaching of outdoor education in the school? • What do teachers’ value as important knowledge in outdoor education in school? Methods 6 high school teachers in sports and health (3 woman and 3 men) were interviewed between 25-35 minutes through semi-structured interviews via a digital meeting room. The interviews were coded via a content analysis and thereby the answers were collected in different themes. Results Regarding the teachers' choice of content, the central content characterized the teaching to a large extent, as well as factors such as own experiences of outdoor life, assessment support, etc. The PE teachers in this study organize their teaching with a strong connection to the sports logic where orienteering is often implemented and other outdoor sports activities. The results also showed an activity discourse which characterizes by the teacher preparing students for tur-free-air-life. What teachers value as important knowledge is consistent with how they select their content and organize their teaching. Conclusion The teaching is characterized by a tradition and culture where the pursuit of outdoor adventure is strong in PE-teacher education, assessment support and also what the teachers consider to be free-air-life. Distinguishing between free-air-life as a school subject and societal phenomena has been updated now since international influences have created interest in how learning situations can be created through for example place-responsive pedagogy. This type of learning situation creates low demands on material and time, which the teachers of this study mentioned as limiting factors.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7–9 undervisar i friluftsliv samt vilka möjligheter som ges och vilka svårigheter som finns vid undervisning av kunskapsområdet. För att undersöka detta användes följande frågeställningar: • Vad innebär begreppet friluftsliv för idrottslärare? • Hur arbetar idrottslärare i högstadiet med det centrala innehållet i Lgr11 inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse? • Vilka möjligheter och vilka svårigheter finns det med undervisning inom friluftsliv och utevistelse? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare som arbetar på olika skolor runt om i Sverige. Det teoretiska ramverket som använts i studien var läroplansteorin och analysen i denna studie utgick från Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat Resultatet visade att friluftslivsbegreppet kan definieras och tolkas på olika sätt. Friluftsliv handlar om att vara ute och ta del av naturen och dess upplevelse enligt idrottslärarna. Respondenterna tog upp att det centrala innehållet i kursplanen är för det mesta tolkningsbara, då läraren själv planerar lektion utefter sina egna kunskaper utifrån det centrala innehållet, vilket gav både för- och nackdelar. Idrottslärarnas egna erfarenheter, intresse och kunskaper påverkar lärarnas tolkningar. De svårigheterna som idrottslärarna tog upp var ekonomin, tid och utrustning. En annan svårighet som togs upp var betygsättningen och Fredrik ansåg att betygsystemet borde försvinna i friluftsliv. Möjligheterna som främst speglades var att alla respondenter hade tillgång till närliggande skog. Slutsats De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att idrottslärarna har en ganska traditionell och gemensam syn på vad friluftsliv innebär. Genom att friluftsliv som begreppet är tolkningsbart så krävs det mer kreativitet från lärarna för att kunna förbättra friluftslivsundervisning utan ökade kostnader. Detta hade kunnat genomföras genom att bland annat arbeta mer platsresponsivt och ämnesövergripande. / A qualitative study of how teachers' views affect teaching in friluftsliv Aim The purpose with this study is to analyze how PE teachers in years 7-9 work with outdoor education. The writers will focus on how the PE teachers work with outdoor education as an area of knowledge and what the possibilities and difficulties with teaching in outdoor education are. The study will answer the following research questions: • What is outdoor education according to the PE teachers? • How do PE teachers in high school work with the central content in the curriculum in outdoor education? • What are the possibilities and difficulties in working with outdoor education? Method To answer these questions, we did qualitative and semi structured interviews with six PE teachers in different schools in Sweden. The study’s theoretical framework was the curriculum theory and the analysis in this study was based on Braun and Clarke’s thematic analysis method. Results The result shows that the term outdoor education can be defined and interpretated in many different ways. Outdoor education is about being outside and take part of nature and its experience according to the PE teachers. The respondents raised that the central content of the curriculum for the most part is interpretable, since the teacher plans the lesson from their own knowledge based on the central content, which gave both pros and cons. The PE teachers own experience, interests and knowledge affects the teacher’s interpretations. The difficulties the PE teachers brought up were financial, time and equipment. One more difficulty that was raised was the grading and Fredrik considered the grading system should disappear in outdoor educations. The possibilities which were mainly reflected on were that all respondents had access to nearby woods. Conclusion The conclusions we can draw from the result of this study is that the PE teachers seem to have a quite traditional and common view on what outdoor education means. Because outdoor education as concept is interpretable it demands more creativity from the teachers to be able to improve the outdoor education without increasing costs. This would be possible through working more responsive pedagogy and interdisciplinary.