Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder GOTD i undervisningen och vad lärare anser att den bidrar till i SO-undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats och kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att undervisningsmetoden bidrar till att inspirera både elever och vårdnadshavare med sitt intresseväckande upplägg som har potentialen att skapa nyfikenhet och vetgirighet hos eleverna. Undervisningsmetoden är anpassningsbar och kan användas inom olika ämnen och för olika syften. Undervisningsmetoden ger också tillfälle för lärare att undervisa mer inom SO-ämnenas centrala innehåll.

Etik är en viktig och stor del av skolan som genomsyrar hela läroplanen. I en studie av Thornberg (2008) visar han att det ofta är lärares värderingar och tidigare erfarenheter som styr etikundervisningen. Eftersom etik innefattar så stora och viktiga frågor kan detta bli problematiskat då etiken kan framställas på olika sätt beroende på vilken lärare som undervisar. Syftet med vår analys är att undersöka lärares förutsättningar i undervisningen kring etik utifrån läroplanen, därav vill vi ta reda på hur etiken framställs i Lpo94 och Lgr11. Vi har valt att fokusera på värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. Vi undersöker både skillnader och likheter mellan de båda läroplanerna. Metoden vi har valt att utgå ifrån är Faircloughs kritiska diskursanalys som innefattar tre dimensioner. Vi har dock valt att fokusera på den första dimensionen som innebär att man analyserar texen, utifrån grammatik, ord och formell funktion. Vi analyserar texten för att synliggöra var etiken framträder, både synligt och dolt. Texterna analyseras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet av vår analys visar att etiken framträder både dolt och konkret i båda läroplanerna, framför allt i vädregrunden och i religionskunskapsämnet. Därför har lärarna goda förutsättningar till etikunderbvisning utifrån läroplanen. Hur etiken framställs har förändrats i vissa avseenden, från Lpo94 till Lgr11.

Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för individanpassad undervisning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Fokus ligger på att få ta del av lärares reflektioner angående möjligheter och svårigheter som de upplever i klassrummet, men även vid planering av undervisning. Vidare undersöks det vad lärare tycker om läroplanens formuleringar kring individualisering. Den första teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är Howard Gardners teori om multipla intelligenser. Teorin har valts för att belysa elevernas intellektuella styrkor och svagheter. Med hjälp av denna kan vi analysera lärarnas planering av individualiserad undervisning. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna undersökning är undervisningsprincipen - MAKIS. Denna princip ger tydliga och konkreta reflektioner kring hur individualisering kan användas i praktiken. Detta undersökningsinstrument bidrar till hur vi kan synliggöra och analysera lärares sätt att individualisera. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där sex behöriga lärare i de samhällsorienterande ämnena har intervjuats. Lärarna har fått berätta om sina erfarenheter, tankar och åsikter om individualisering, vilket resulterar i att det är en fenomenologisk ansats i undersökningen. En semistrukturerad intervjuform har använts för att kunna öppna upp för följdfrågor. Detta material har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning. Resultatet från denna undersökning påvisar att det finns möjligheter med att individualisera undervisningen i de samhällsorienterande ämnena men att lärarna anser att svårigheterna överstiger möjligheterna. De medverkande lärarna berättar även att tidsaspekten, för stora klassuppsättningar på för få lärare och en för liten skolbudget påverkar möjligheterna till att individualisera. Det framkommer också att läroplanen inte ger tydliga riktlinjer hur undervisningen ska individualiseras men att alla lärare inte heller anser att detta behövs.

Syftet med denna studie är att skapa kunskaper om hur lärare i lågstadiet arbetar språkutvecklande i de samhällsorienterande ämnena och vilka effekter det har på elevernas språk- och kunskapsutveckling. I studien utförs en undersökning av hur lärare arbetar med alla elever, det vill säga elever som har svenska som förstaspråk och med elever som har svenska som andraspråk. Målet med studien är dessutom att bidra till förståelse av behovet att arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen och lyfta fram de språkutvecklande arbetssätten som lärare arbetar utifrån. Resultatet i studien har samlats in utifrån kvalitativa intervjuer och observationer som har utförts i tre olika skolor i Skåneregionen. I undersökningen intervjuades fem lärare och fyra observationer utfördes i lågstadiet. Förutom intervjuerna och observationerna som utfördes i undersökningen har förankring gjorts i tidigare forskning. Det sociokulturella perspektivet på lärande och Kolbs ”Experiential Learning Theory” har tagits som utgångspunkt i studien. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån ett kooperativt lärande där lärandet sker via samspel med andra. Därtill arbetar lärarna mycket visuellt för att befästa begreppen med hjälp av bild och begrepp. Studiens resultat visar även hur viktigt det är att utveckla elevernas språk för att de ska lyckas uppnå målen i SO-undervisningen. Studiens slutsats fastlägger vikten av att integrera språket i ämnesundervisningen och att det har effekt på elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Jämställdhetsarbetet har idag medfört en formell jämställhet där kvinnor och män i teorin har samma rättigheter, detta kan ifrågasättas i praktiken. Vi ser en trend där bland annat populärkulturen, med exempelvis normbrytande filmer och böcker, ofta handlar om ett kvinnligt normbrytande som antar manliga attribut. Vi har utifrån detta intresserat oss för att undersöka läromedels roll i detta och genomfört en läromedelsanalys utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien har därmed varit att förstå om och i så fall hur läromedel är med och reproducerar normer och strukturer kopplat till genussystemet eller om det är så att läromedlen ifrågasätter eller utmanar dessa normer och strukturer. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna:• Hur ser fördelningen mellan manliga och kvinnliga personer ut i bild och text i samhällsorienterande läromedel?• Vilka genusnormer förmedlas till eleverna genom samhällsorienterande läromedel och hur kommuniceras dessa.Studiens resultat har visat en överrepresentation av män i många läromedel. Fortsättningsvis förmedlar många läromedel en bild av manliga egenskaper och intressen som på olika sätt lyfts upp som det centrala, detta medför en manlig norm. I vår studie har vi funnit ett normbrytande där kvinnan är den som bryter normer och tillägnar sig de mer manliga attributen. Vi har med detta dragit slutsatsen att det finns en tydlig manlig norm och överrepresentation av pojkar/män vilket bidrar till en avsaknad av kvinnliga förebilder och en kvinnlig underordning. Däremot har vi under vår analys stött på ett fåtal situationer där normbrytandet sker både från manligt och kvinnligt håll. Detta skapar ett innehåll som både flickor och pojkar kan relatera till och ett innehåll där inget värderas högre än det andra. Vi ser därmed ett behov av fler läromedel som inkluderar ett jämställt normbrytande som sker från både flickor/kvinnor och pojkar/män.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur och varför skönlitteratur kan användas i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen behandlar olika böcker som kan användas kopplat till kursplanen i SO, hur skönlitteratur tillämpas i undervisningen, varför skönlitteratur fungerar eller inte fungerar och vilka svårigheter det kan finnas med ett arbete kring skönlitteratur. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på varför skönlitteratur är bra och hur det kan tillämpas i undervisningen i linje med Läsdelegationens rapport där ett fortsatt arbete krävs när det kommer till att främja läsförmågan. Undersökningen genomfördes genom att intervjua fem lärare som arbetar på olika skolor i mellan Sverige.De lärare vi intervjuat arbetar i olika utsträckning med skönlitteratur i sin undervisning och samtliga uttrycker att skönlitteratur är ett bra arbetssätt för att främja både läsförmåga och läslust. Lärarna tryckte på vikten av ett språkutvecklande arbetssätt och att det är viktigt att kunna möta eleverna när de kommer till skolan med olika förutsättningar för att bli bra läsare. Den största svårigheten med ett arbete som inkluderar skönlitteratur är bokvalet som ska passa alla elever och att finna relevanta böcker till varje ämne.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan formulerar samhällsorienterande ämnen. De samhällsorienterande ämnena som den här studien undersöker utgår från Epstein (2014) och är mångfald, samhällsroller, regler, demokrati, ekonomi, historia, geografi samt ekologi. Denna studie undersöker således om dessa ämnen nämns explicit eller implicit i de nationella läroplanerna och betänkanden med inriktning mot förskolan. Denna studie åstadkommer detta genom att utföra en allmän litteraturstudie. De forskningsstudier som presenteras behandlar de samhällsorienterande ämnenas tillhörighet i förskolan. Denna studie reflekterar över samhällsorienterande ämnenas plats i förskolan genom teoretiska utgångspunkter. Dessa teoretiska utgångspunkter som utgår från ett posthumanistiskt ramverk, är begreppen rhizom (Deleuze & Guattari 1987) och situerad kunskap (Haraway 2008). Resultatet visar att samhällsorienterande ämnen främjas i de läroplaner och betänkanden som undersöks explicit eller implicit. Vilka samhällsorienterande ämnen som presenterades av Epstein (2014) främjas varierar för varje dokument. Diskussionen går in på om det som formuleras i dessa dokument är tillräckligt för arbetet med dessa ämnen i förskolan på en helhetssyn.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska hur läroböcker i de samhällsorienterande ämnena grundar sig på den nya läroplanen för grundskolan (Lgr22).Det är en litteraturstudie med utgångspunkt i läroplansteori. Resultatet visar vikten av att läroböcker är anpassade utifrån läroplanen både utifrån det centrala innehållet och hur ett jämställdhetsperspektiv. Slutsatsen är kortfattat att lärare behöver ha kunskap om hur vida deras läroböcker förhåller sig till läroplanen så att eleverna får en likvärdig utbildning.

Kooperativt lärande har sedan mitten på 1900-talet varit en undervisningsmetod där eleverna samarbetar utifrån bestämda principer, där det gemensamma målet är lärande, men som också utvecklar sociala kompetenser. Syftet med vår kunskapsöversikt var att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskning om kooperativt lärande i de samhällsorienterande ämnena i årskurs F-6. Detta gjorde vi genom att kartlägga åtta internationella forskningsartiklar utifrån våra frågeställningar. Vi har valt att presenterat artiklarna utifrån syfte, metod, urval, geografiskt ursprung och resultat. I kartläggningen av forskningen om kooperativa metoder har vi särskilt fokuserat effekter på elevernas läranderesultat, sociala effekter samt utmaningar. Vi använde oss av databaserna Eric ProQuest och Primo för att hitta relevanta artiklar till vår kunskapsöversikt. Vi valde att begränsa våra sökningar utifrån noggrant specificerade urvalskriterier avseende exempelvis studiernas språk, samhällsorienterande ämnen och kostnadsfria artiklar. Forskningsstudiernas syfte är att studera och granska hur implementering av kooperativt lärande kan påverka elevernas läranderesultat, deras inställning och självkänsla under samhällsorienterande lektioner. Inom forskningsfältet används både kvalitativa metoder, såsom intervju och observation och kvantitativa metoder såsom kvasiexperiment med för-och eftertest samt uppskattningstest i enkätform och majoriteten av forskningsstudierna i vår kartläggning är genomförda på elever från låg- och mellanstadiet. Resultatet i forskningen visar att kooperativt lärande bidrar till positiva resultat på elevernas lärande. Man kunde också se att elevernas inställning till skola och klasskamrater hade blivit bättre samt att klassrumsklimatet hade blivit gemytligare. Dock visade kooperativt lärande inga effekter på elevernas självkänsla. Styrkor i studierna är att forskningsstudierna kommer från olika delar av världen och en svaghet är att samtliga studier endast är genomförda under kortare tidsperioder. Studierna skriver dock i sin helhet att kooperativt lärande är en arbetsmetod som gynnar elevernas olika förmågor i samtliga skolämnen. Trots tydliga resultat kring ämnet kan ytterligare framtida forskning stärka och lyfta arbetet med kooperativt lärande.