Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet. Genom analysen har vi funnit att fostran har förändrats över tid genom att termen förekommer olika mycket under 1960- talet och idag samt att fostran idag uttrycks genom arbetet med värdegrundsfrågor. Vidare har vi även kunnat se att fostransuppdraget mer eller mindre har legat och ligger i skolans händer men där ett samarbete mellan hem och skola är av stor vikt för den enskilde individens utveckling till att bli en demokratisk medborgare. Denna studie har utmanat oss och bidragit till att vi har värderat och omvärderat våra tankar kring debatten om ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan formulerar samhällsorienterande ämnen. De samhällsorienterande ämnena som den här studien undersöker utgår från Epstein (2014) och är mångfald, samhällsroller, regler, demokrati, ekonomi, historia, geografi samt ekologi. Denna studie undersöker således om dessa ämnen nämns explicit eller implicit i de nationella läroplanerna och betänkanden med inriktning mot förskolan. Denna studie åstadkommer detta genom att utföra en allmän litteraturstudie. De forskningsstudier som presenteras behandlar de samhällsorienterande ämnenas tillhörighet i förskolan. Denna studie reflekterar över samhällsorienterande ämnenas plats i förskolan genom teoretiska utgångspunkter. Dessa teoretiska utgångspunkter som utgår från ett posthumanistiskt ramverk, är begreppen rhizom (Deleuze & Guattari 1987) och situerad kunskap (Haraway 2008). Resultatet visar att samhällsorienterande ämnen främjas i de läroplaner och betänkanden som undersöks explicit eller implicit. Vilka samhällsorienterande ämnen som presenterades av Epstein (2014) främjas varierar för varje dokument. Diskussionen går in på om det som formuleras i dessa dokument är tillräckligt för arbetet med dessa ämnen i förskolan på en helhetssyn.