Abstract Johannes Åberg 2012: Har längden betydelse? – En kvantitativ studie av elevers textstrukturer. Does the length matter? – A quantitative study of student text structures. Essay writing is one part of the national test in the school subject Swedish. Here the student gets the opportunity to demonstrate that it is able to follow instructions and produce a coherent text. The examinator's task hereby becomes a troublesome process with subtle distinctions between rights and wrongs. This quantitative study consists of an investigation of the significance of length in students’ texts, i.e. text length, sentence length and word length. The aim is to collate the texts grade with these three aspects of length and also compare feminine and masculine language features. 17 student texts from the 2011 national test in Swedish for students aged 15, written by nine girls and eight boys from the grade levels not achieving the goals, satisfactory and very well satisfactory, form the basis for the study. These are three grade levels in a scale of four, where the second highest has been omitted. The results indicate that the answer to the question in the title is yes and furthermore that boys and girls use the length variable in different ways. For instance, boys tend to produce shorter texts with more longer words. There is also a slight correlation between short sentences and high grades. Finally, it seems to be of the highest concern to write a longer text if you want to avoid the lowest grade.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ”högbetygsdrag”; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare. Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar. Resultaten av analysen av grundskoletexterna relateras till 20 gymnasietexter studerade i en tidigare undersökning. Resultaten visar att grundskoletexterna som grupp uppvisar flera av inom elevspråksforskning vedertagna högbetygsdrag, exempelvis hög textlängd. Vissa skillnader kan ses mellan könen: flickorna skriver exempelvis i genomsnitt längre texter än pojkarna. Även mellan grundskole- och gymnasietexterna synliggörs skillnader som kan härledas till skrivutveckling: gymnasieelevernas texter uppvisar exempelvis inte bindningsbrister eller oklara bindningar i lika hög utsträckning som grundskoleelevernas dito. En ombedömning av fyra grundskoletexter visar på problematiken med subjektiv bedömning. MVG-spannet i det studerade materialet kan konstateras vara brett, både på grund av att texter av god kvalitet ser olika ut, men även på grund av att spannet omfattar texter som egentligen inte uppfyller kriterier för högsta betyg.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

No description available.

I det svenska skolväsendet finns två likvärdiga svenskämnen i form av dels svenska och dels svenska som andraspråk. I grundskolans sista årskurs måste samtliga elever delta i ett nationellt prov. De två ämnesproven är identiska men bedömningen mellan dem skiljer sig åt genom att i svenska som andraspråksprovet ska läraren ta hänsyn till de kommunikationsstrategier eleven använder. Det är oklart exakt vad som avses med sådana strategier. I den här studien undersöks elevtexter från de nationella proven i svenska som andraspråk år 2013 och 2015, 20 med betyg E och 20 med betyg A eller B. Forskningsfrågan rör hur den skriftliga andraspråksvenska ser ut som av verksamma lärare bedöms med betyg A eller E i grundskolans årskurs 9. Analysen är kvantitativ och inkluderar textlängd, ordlängd, andel långa ord, ordvariation, meningslängd, makrosyntagmlängd, kvoten mellan mening och makrosyntagm, fundamentslängd, andel subjektsfundament och andel ettordsfundament. Resultatet redovisas uppdelat på betyg, texttyp och kön samt jämförs med tidigare studier av elevtexter i ämnet svenska. Resultatet pekar på att högbetygstexterna är längre, har en högre ordvariation, en lägre kvot mellan mening och makrosyntagm och längre fundament än lågbetygstexterna. Det finns stora skillnader i resultatet beroende på texttyp och små beroende på kön. Jämfört med svenska texter har svenska som andraspråkstexterna lägre ordvariation och högre andel subjektsfundament.

Denna studies syfte är att undersöka hur språkutvecklingen ser ut hos fem nyanlända elever, när det gäller meningslängd och användning av konnektivbindning. Eleverna har gått på utbild­ningen Introduktionsprogrammet språkintroduktion sedan den första mars 2016. Vid­are syfte är att under­söka vilka svårigheter de fem språkintroduktionseleverna anser sig ha med att skriva på andra­språket – svenska. För att kunna genomföra studien har två kvalitativa undersökningsmetoder använts – text­analys och semistrukturerade elevinter­vjuer. Textanalysen genomförs på elevernas tre texter, som skrevs i maj, i augusti och i oktober 2016. Analysen av de femton elevtexterna utförs i tre moment. I moment ett markeras alla syn­tak­tiska meningar; i moment två markeras alla explicita sats­konnektiver i elevernas texter och i det sista analysmomentet klassi­ficeras elevernas sats­konnek­tiver utifrån textbindnings­typerna additiv, temporal, komparativ eller kausal. De semi­strukturerade elev­inter­vjuerna genomförs för att få fram vilka tankar språk­intro­­duk­tions­­eleverna anser sig ha om att skriva på målspråket. Den första kvalitativa undersökningen textanalys, som redovisas kvalita­tivt och kvantitativt i resultatkapitlet, visar att elevernas meningslängd och användning av sats­konnek­tiver ökar i takt med att elevernas skrivuppgifter får en mer kom­plex utform­ning. Eleverna an­vänder fler varianter av konnektivbindningar och fler varianter av satser i skriv­uppgift 3 jäm­fört med skrivuppgift 1 och 2. Elevernas meningar och texter är alltså längre i oktober 2016 än i maj 2016. I den andra kvalitativa undersöknings­metoden, elev­intervjuer, framkommer att de fem språkintroduk­tionseleverna inte anser sig ha några pro­blem med att skriva på andraspråket. De har inga svårigheter att sätta ut punkt och stor bokstav eller att använda konjunktioner, subjunktioner eller konjunk­tionella adverb för att ge texten ett sam­man­hang och för att utöka meningslängden. Trots att eleverna anser sig ha de gramma­tiska kunskaper som behövs för att klara av att skriva korrekta texter visar dock text­analysen att de, vid tillfället för skrivuppgifterna, hade brister i både menings­indel­ning och satskonnek­tiv­­använd­ning.

Elevspråksforskning i skrivande har sedan länge kunnat konstatera påfallande språkklyftor mellan gymnasister, t.ex. avseende betygsgrader och kön. Syftet med studien är att med en didaktisk ansats undersöka skriftspråkliga skillnader mellan elevtexter skrivna inom ramen för Svenska 3. Närmare bestämt syftar studien till att med automatisk textanalys undersöka skillnader i språkvariablerna ordmängd, ordlängd, ordvariation, nominalgrad och finithet i verbanvändning, dels mellan texter betygsatta med A, C och E, dels mellan texter skrivna av pojkar och flickor. Studien bygger på en kvantitativ-komparativ textanalysmetod och tillämpar fem olika textmått för att undersöka variablerna: textlängd, ordlängd, ovix, nominalkvot och verbfinithet. Materialet utgörs av en jämnt fördelad elevtextkorpus med 150 texter som tillkommit i samband med nationella prov i Svenska 3 åren 2014 och 2015. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning när det gäller språkklyftor mellan gymnasister utifrån betyg och kön, men visar också på vissa skillnader. Slutsatsen är att kvantitativ textlingvistik dels ger upphov till betydande kunskap om skrivförmåga i olika elevgrupper, dels kan utgöra utgångspunkt för didaktiska diskussioner.