Denna studie handlar om entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur denna kan arbetasmed i de samhällsorienterande ämnena utifrån fyra lärares perspektiv. Studien motiverasutifrån ett av skolans uppdrag som är att främja entreprenörskap genom undervisningen.Syftet med studien är att med fokus på undervisningen i de samhällsorienterande ämnenasynliggöra lärares tankar kring entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur dessa kananvändas i undervisningen.Studien baseras på en kvalitativ metod där redskapet intervju användes för att samla in empiri.Fyra lärare som arbetade i årskursena 1-3 i en och samma kommun intervjuades angåendeentreprenöriellt lärande i de samhällsorienterande ämnena. Intervjuerna som genomfördes varsemistrukturerade.Resultatet av studien synliggör att det finns olika syn på hur entreprenöriellt lärande sompedagogik kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. De flesta ser detsom ett förhållningssätt som ska finnas med i allt de gör medan en av lärarna betonar attdenne helst arbetar med projekt. Resultatet indikerar emellertid att de fyra lärarna harliknande syn på vad det entreprenöriella lärandet ger eleverna men att det i förlängningenleder till olika saker. Några talar om kunskaper de har nytta av i livet medan en talar omförmågan att driva företag i framtiden. Lärarna i studien beskriver att undervisningen ska utgåfrån elevernas erfarenheter och fånga upp deras idéer för att inte släcka elevernas motivationoch entusiasm inför lärandet. Praktiska moment är även något som resultatet betonar som enviktig del i det entreprenöriella lärandet som pedagogik. En stor del av resultatet behandlaräven vikten av undervisningens samverkan med verkliga sammanhang och problem. Lärarnahävdar att eleverna får kunskaper som de har användning av i livet genom det entreprenöriellalärandet men som nämns ovan kan dessa kunskaper användas till olika saker. Lärarna istudien talar om att eleverna lär om livet genom ett entreprenöriellt lärande genomovanstående undervisningssätt. Detta genom att undervisningen stimulerar elevernasmotivation och generella färdigheter som de sedan kan ha användning av i livet.

The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

Syftet med denna studie var att undersöka didaktiska möjligheter som utomhuspedagogiken kan erbjuda undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Den metod som använts för att göra detta är kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har sedan analyserats för att urskilja olika didaktiska möjligheter utifrån lärarnas syn på utomhuspedagogik i relation till So-ämnena. Sammanfattningsvis ser verksamma lärare flertalet didaktiska möjligheter inom geografi, historia och samhällskunskap. Det ämne där lärarna har svårast att se möjligheter är religionskunskap. Vidare uppmärksammades även att lärare ser en direkt koppling mellan teoretiska delar av undervisningen som sker i klassrummet och praktiska möjligheter som undervisning i en utomhusmiljö erbjuder. Detta möjliggör att man med hjälp av utomhuspedagogiken kan förstärka olika delar av undervisningen genom att konkretisera dessa med hjälp av platser utomhus. / <p>SO</p>

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiskaval i arbetet med samhällsorienterande ämnen i förskoleklass upp tillårskurs tre. De didaktiska valen diskuteras i relation till samhälletsoch skolans genusordning.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer avsex grundskolelärare från olika skolor, som alla är verksamma inomårskurs f-3. I analysen av lärarnas didaktiska val inomsamhällsorienterande ämnen har olika teman vuxit fram. De två mestövergripande är hur läraren väljer att undervisa samt hur lärarenpåverkas av samhällets genusordning.I vår studie framkommer det att lärarna arbetar utifrån enelevcentrerad undervisning som kombinerar teori och praktik.Undervisningen ska även ha en verklighetsanknytning utifrån barnetsperspektiv med ett ändamål att förbereda eleverna för vuxenlivetsamt att uppnå kursmålen i läroplanen. Något annat som lyfts fram äratt lärarna väljer material med en genus- ochjämställdhetsmedvetenhet.

Democracy and value education within the subject social studies – a literature study about how teachers encourage student’s knowledge in democracy and values within the subject social studies. / Demokrati och värdegrundsarbete i SO-undervisningen – en litteraturstudie om hur läraren kan främja elevernas kunskaper inom demokratin och värdegrundsarbete i samhällsorienterande ämnen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder GOTD i undervisningen och vad lärare anser att den bidrar till i SO-undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats och kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att undervisningsmetoden bidrar till att inspirera både elever och vårdnadshavare med sitt intresseväckande upplägg som har potentialen att skapa nyfikenhet och vetgirighet hos eleverna. Undervisningsmetoden är anpassningsbar och kan användas inom olika ämnen och för olika syften. Undervisningsmetoden ger också tillfälle för lärare att undervisa mer inom SO-ämnenas centrala innehåll.

Etik är en viktig och stor del av skolan som genomsyrar hela läroplanen. I en studie av Thornberg (2008) visar han att det ofta är lärares värderingar och tidigare erfarenheter som styr etikundervisningen. Eftersom etik innefattar så stora och viktiga frågor kan detta bli problematiskat då etiken kan framställas på olika sätt beroende på vilken lärare som undervisar. Syftet med vår analys är att undersöka lärares förutsättningar i undervisningen kring etik utifrån läroplanen, därav vill vi ta reda på hur etiken framställs i Lpo94 och Lgr11. Vi har valt att fokusera på värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. Vi undersöker både skillnader och likheter mellan de båda läroplanerna. Metoden vi har valt att utgå ifrån är Faircloughs kritiska diskursanalys som innefattar tre dimensioner. Vi har dock valt att fokusera på den första dimensionen som innebär att man analyserar texen, utifrån grammatik, ord och formell funktion. Vi analyserar texten för att synliggöra var etiken framträder, både synligt och dolt. Texterna analyseras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet av vår analys visar att etiken framträder både dolt och konkret i båda läroplanerna, framför allt i vädregrunden och i religionskunskapsämnet. Därför har lärarna goda förutsättningar till etikunderbvisning utifrån läroplanen. Hur etiken framställs har förändrats i vissa avseenden, från Lpo94 till Lgr11.

Syftet med denna studie är att skapa kunskaper om hur lärare i lågstadiet arbetar språkutvecklande i de samhällsorienterande ämnena och vilka effekter det har på elevernas språk- och kunskapsutveckling. I studien utförs en undersökning av hur lärare arbetar med alla elever, det vill säga elever som har svenska som förstaspråk och med elever som har svenska som andraspråk. Målet med studien är dessutom att bidra till förståelse av behovet att arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen och lyfta fram de språkutvecklande arbetssätten som lärare arbetar utifrån. Resultatet i studien har samlats in utifrån kvalitativa intervjuer och observationer som har utförts i tre olika skolor i Skåneregionen. I undersökningen intervjuades fem lärare och fyra observationer utfördes i lågstadiet. Förutom intervjuerna och observationerna som utfördes i undersökningen har förankring gjorts i tidigare forskning. Det sociokulturella perspektivet på lärande och Kolbs ”Experiential Learning Theory” har tagits som utgångspunkt i studien. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån ett kooperativt lärande där lärandet sker via samspel med andra. Därtill arbetar lärarna mycket visuellt för att befästa begreppen med hjälp av bild och begrepp. Studiens resultat visar även hur viktigt det är att utveckla elevernas språk för att de ska lyckas uppnå målen i SO-undervisningen. Studiens slutsats fastlägger vikten av att integrera språket i ämnesundervisningen och att det har effekt på elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Jämställdhetsarbetet har idag medfört en formell jämställhet där kvinnor och män i teorin har samma rättigheter, detta kan ifrågasättas i praktiken. Vi ser en trend där bland annat populärkulturen, med exempelvis normbrytande filmer och böcker, ofta handlar om ett kvinnligt normbrytande som antar manliga attribut. Vi har utifrån detta intresserat oss för att undersöka läromedels roll i detta och genomfört en läromedelsanalys utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien har därmed varit att förstå om och i så fall hur läromedel är med och reproducerar normer och strukturer kopplat till genussystemet eller om det är så att läromedlen ifrågasätter eller utmanar dessa normer och strukturer. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna:• Hur ser fördelningen mellan manliga och kvinnliga personer ut i bild och text i samhällsorienterande läromedel?• Vilka genusnormer förmedlas till eleverna genom samhällsorienterande läromedel och hur kommuniceras dessa.Studiens resultat har visat en överrepresentation av män i många läromedel. Fortsättningsvis förmedlar många läromedel en bild av manliga egenskaper och intressen som på olika sätt lyfts upp som det centrala, detta medför en manlig norm. I vår studie har vi funnit ett normbrytande där kvinnan är den som bryter normer och tillägnar sig de mer manliga attributen. Vi har med detta dragit slutsatsen att det finns en tydlig manlig norm och överrepresentation av pojkar/män vilket bidrar till en avsaknad av kvinnliga förebilder och en kvinnlig underordning. Däremot har vi under vår analys stött på ett fåtal situationer där normbrytandet sker både från manligt och kvinnligt håll. Detta skapar ett innehåll som både flickor och pojkar kan relatera till och ett innehåll där inget värderas högre än det andra. Vi ser därmed ett behov av fler läromedel som inkluderar ett jämställt normbrytande som sker från både flickor/kvinnor och pojkar/män.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur och varför skönlitteratur kan användas i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen behandlar olika böcker som kan användas kopplat till kursplanen i SO, hur skönlitteratur tillämpas i undervisningen, varför skönlitteratur fungerar eller inte fungerar och vilka svårigheter det kan finnas med ett arbete kring skönlitteratur. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på varför skönlitteratur är bra och hur det kan tillämpas i undervisningen i linje med Läsdelegationens rapport där ett fortsatt arbete krävs när det kommer till att främja läsförmågan. Undersökningen genomfördes genom att intervjua fem lärare som arbetar på olika skolor i mellan Sverige.De lärare vi intervjuat arbetar i olika utsträckning med skönlitteratur i sin undervisning och samtliga uttrycker att skönlitteratur är ett bra arbetssätt för att främja både läsförmåga och läslust. Lärarna tryckte på vikten av ett språkutvecklande arbetssätt och att det är viktigt att kunna möta eleverna när de kommer till skolan med olika förutsättningar för att bli bra läsare. Den största svårigheten med ett arbete som inkluderar skönlitteratur är bokvalet som ska passa alla elever och att finna relevanta böcker till varje ämne.