Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Sammanfattning/Abstract Lundgren, Caroline (2022). Språket som demokratisk rättighet – Lärares erfarenheter av språklig tillgänglighet i samhällsorienterande ämnen i gymnasieskolan. Speciallärarprogrammet. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Gymnasieskolan är relativt obeforskad när det gäller språklig tillgänglighet i ämnesundervisningen. Denna studie väntas bidra med ökad kunskap om hur lärare uppfattar och arbetar med språklig tillgänglighet i samhällskunskap, historia och religion på gymnasiet. Studien bör också visa behovet av fler speciallärare i gymnasieskolan som kan stötta ämneslärare med kunskap kring språktillgänglighet i den inkluderande undervisningen.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om några gymnasielärares förståelse av att arbeta med språklig tillgänglighet i ämnesundervisningen i samhällskunskap, historia och religion. Syftet är också att bidra med kunskap om lärarnas behov av specialpedagogiskt stöd för elever i språklig sårbarhet i det arbetet.    - Vilka utmaningar ser några gymnasielärare i arbetet med språklig tillgänglighet?   - Vilka stödstrukturer beskriver lärarna att de använder sig av?                         - Vilket specialpedagogiskt stöd ser några gymnasielärare som betydelsefullt för att skapa förutsättningar för att göra ämnesundervisningen språkligt tillgänglig för elever i språklig sårbarhet?   Teori Denna studie vilar på Vygotskys (2012) sociokulturella teori och de tankar som finns om vardagliga och vetenskapliga begrepp. Aktiviteter behöver genomföras för att elever ska kunna tillägna sig skolspråket och de behöver ske i den proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 2012).   Metod Kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer valdes för denna studie. Sju lärare som undervisar i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, historia och religion, intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. Materialet analyserades med kodning och fyra teman, som blev rubriker i resultat- och analyskapitlet, framträdde.      Resultat Resultaten visar att ord och begrepp är centralt i gymnasielärarnas undervisning och att de använder olika typer av stödstrukturer för att eleverna ska lära sig dessa. Ett utvecklingsområde som identifierades i resultaten är hur extra anpassningar kommuniceras i lärplattformen där större samstämmighet efterfrågas. Resultaten visar också att det saknas ett strukturerat och organiserat kollegialt stöd tillsammans med ämneskollegor. Lärarna ser också behov av ytterligare specialpedagogiskt stöd i ämnesundervisningen och flera av dem nämner att ett sådant stöd skulle kunna vara handledande.   Specialpedagogiska implikationer Gymnasieskolan ska vara tillgänglig och elever i behov av stöd har rätt till extra anpassningar för att klara målen i kurserna. Specialläraren som är specialiserad inom språk-, skriv- och läsutveckling och dennes kompetens behövs i en språkligt tillgänglig undervisning. Ämneslärare behöver stöd i att språkinrikta undervisningen och specialläraren är en naturlig handledare i ett sådant arbete.   Nyckelord Gymnasieskolan, samhällsorienterande ämnen, språklig tillgänglighet, stöd, ämnesspråk

Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare implementerar demokrati- och värdegrundsarbete i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Detta har gjorts med hjälp av kvalitativ metod där fyra lärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien riktar sig mot hur lärare arbetar med demokrati och värdegrund i de olika SO-ämnena. Vid analysen av intervjuerna har hermeneutikens spiral varit i utgångspunkt och åtanke för att skapa en god tolkning kring lärarnas svar på intervjufrågorna. Studien har vilat på teorierna läroplansteori, deliberativ demokratiteori och den deltagande demokratiteorin. Resultatet har utgått från forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att lärarna finner demokrati och värdegrund som en nödvändig del av elevernas skolgång. Respondenternas arbetssätt skiljer sig åt när de fostrar eleverna till goda samhällsmedborgare. / The purpose of this study is to investigate how teachers in the social orientated subjects implement democracy- and social value-based work in the social orientated subjects. This has been done by using a qualitative method where four teachers have been able to take part in semi- structured interviews. The main focus on the study is how teachers work with democracy and values in the social orientated subjects. In the analysis of the interviews, the spiral of hermeneutics has been a central point and a thought for creating a good understanding of the teachers answers to the interview questions.  The study has been based on the theory’s curriculum theory, deliberative democracy theory and participatory democracy theory. The result has been based on the research questions. Compilation of the results is that the teachers find democracy and values as a necessary part of the students schooling. The respondents working methods differ when they educate the students to be good citizens.

I detta examensarbete är syftet att undersöka lärares erfarenheter av språkutveckling hos nyanlända elever i årskurs 1–3 i ämnet SO. Dessutom vill vi undersöka vilka svårigheter som lärare stöter på i en språkutvecklande SO-undervisning. Frågeställningarna som vi kommer att undersöka samt besvara är följande: Utifrån lärarens erfarenheter, hur kan språkutvecklande undervisning möjliggöras i ämnet SO hos nyanlända elever i årskurs 1–3? Vilka svårigheter rapporterar lärare i en språkutvecklande undervisning i ämnet SO? Som teoretisk utgångspunkt använder vi boken Telling stories för att skapa en förståelse av lärarnas erfarenheter av språkutveckling i SO-undervisningen hos nyanlända elever. Genom lärarnas röster och berättelser kan vi ta reda på hur en språkutvecklande undervisning kan se ut utifrån lärarnas perspektiv och vilka utmaningar som finns. Dessa berättelser kommer fungera som bevis för att besvara vår frågeställning. Metoderna som använts i denna studie är två kvalitativa metoder i form av enkät och intervjuer, där totalt tio behöriga lärare från olika skolor deltagit i studien. Lärarnas berättelser visade att språkutveckling är en viktig del av SO-undervisningen då det är grunden till förförståelsen samtidigt som det möjliggör utvecklingen av ett nytt språk hos eleverna. Enligt lärarnas erfarenheter använder de sig av resurser för att underlätta språkutvecklingen och förståelsen av innehållet i ämnet SO hos nyanlända elever.

I dagens skola har begreppet hållbar utveckling fått allt större utrymme. Området betraktas ur tre dimensioner, nämligen; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I styrdokumenten framgår det att dessa tre dimensionerna ska prägla undervisningen. Till följd av detta har ett intresse väckts för området och hur det tillämpas i skolor med miljöcertifikatet Grön Flagg, där avsikten är att belysa goda exempel i avseendet. Således syftar denna undersökning till att belysa skolors beprövade erfarenheter i området, vilka metoder som används i undervisningen samt lärares förhållningssätt till hållbar utveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där fem lärare medverkade. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs vikten av att inte isolera området till ett specifikt ämne, utan istället låta hållbar utveckling genomsyra all undervisning. Vidare framgår även vikten av att introducera ämnet ur ett helhetsperspektiv samt tillämpa praktiska metoder i undervisningen. Resultatet i denna studie visar på ett likartat synsätt. Dock synliggörs komplexiteten och svårigheten med att göra området begripligt för eleverna, vilket är en av de stora utmaningarna med hållbar utveckling. Det framgår även att de tre skolor som medverkat har liknande tankar för hur hållbar utveckling ska genomsyras i verksamheten, vilket tordes bero på att de är präglade av Grön Flaggs restriktioner. Därmed visar resultatet att begreppet tillämpas i hela verksamheten, inte enbart i klassrummet. De är eniga om att området går att undervisas i alla ämnen, men förespråkar de natur- och samhällsorienterade ämnena som mest lämpliga. I studiens gång har vi i vår framtida yrkesprofession fått ökad förståelse för hur stor betydelse vårt förhållningssätt till området har för hur stort utrymme det får i undervisningen. Vi har även tillägnat ökade kunskaper om vilka metoder som kan tillämpas för att göra området mer begripligt för eleverna.

This study draws attention to how teachers view and reason about ethics education in social studies. Based on the Social representation theory, the study aim to answer questions about the content and themes which are expressed in the teachers' conversations about ethics education. The study also wants to emphasize the communicative resources used by participants when they create a common understanding of ethics education. The study's empirical data consists of six focus groups interviews with teachers working with student in school year 4-6. Teachers in three teams (a total of 13 teachers) met at two occasions to talk about ethics education in social studies. The result from the analysis is presented in three parts. The first part draws attention to teachers' social representations of ethics education in social studies. Four social representations were found and they consist of teachers' ideas about content, methods and strategies, and the purpose and goals and difficulties in ethics education. The second part shows that the teachers express three social representations of how ethics education is related to, religious education, social studies and the school's overall mission. The analysis shows that ethics education is an important part of the religious education but also other subjects in social studies and the school's overall mission. The third part draws attention to the communicative resources that teachers use to create a common understanding of ethics education. Examples of communicative resources used in the conversations is teaching materials, national tests, the curriculum and their own teacher education. / Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning. / Helena Anderström har sedan 2002 arbetat inom grundskolan med undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Hon är nu verksam vid lärarutbildningen i Jönköping. Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen är hennes licentiatuppsats. Lärares samtal om etik – Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om, av och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla de samhällsorienterande ämnena och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

Syftet med studien var att synliggöra fem grundskolelärares tolkning, förhållningssätt och behandling av värdegrunds- och demokratiarbetet. Studien har utgått från två forskningsfrågor och samtliga fem lärare har återgett sina utsagor för att studien ska kunna ge en klar bild av syftet. Studien har utgått från kvalitativa metoder där semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för insamling av empiri. Lärarna som blivit intervjuade kommer från två olika skolor, fördelade i två olika städer i södra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i deliberativ- och deltagande demokrati teori. Samtliga grundskolelärare har med sina tolkningar, behandlat och förhållit sig till värdegrunden och det demokratiska uppdraget på varierande sätt. De hade enad uppfattning att kärnan i värdegrundsarbetet är alla människors lika värde. I det demokratiska arbetet var samtliga lärare eniga om att kärnan av arbetet utgörs av att eleverna ska få vara aktiva i diskussioner och samtal där de får yttra sina ståndpunkter. En ytterligare uppfattning lärarna var enade om av det demokratiska arbetet är att eleverna ska få vara delaktiga och påverka, exempelvis genom att få vara med och rösta i demokratiska sammanhang. Slutsatsen är att värdegrunden och det demokratiska uppdraget är grundskolelärarens främsta uppdrag i skolväsendet och den ska genomsyra hela verksamheten och undervisningen. För att skolan ska kunna fostra sina elever till demokratiska samhällsmedborgare så behöver verksamheten präglas av värden och demokratiska förhållningssätt för att förbereda eleverna till framtida samhällsmedborgare. / The purpose of this study was to examine how five teachers in two different primary schools interpret, process and approach democracy and values in their education. The study is based on two research questions and all five teachers have reproduced their statement so that the study can provide a clear picture of the purpose. The study has been based on qualitative methods where semi-structured interviews formed the basis for data collection. The teachers who have been interviewed originates from two different schools, distributed in two different cities in the southern part of Sweden. The study is based on deliberative- and participatory democracy theory. Following five teachers interpreted, treated, and related to the Swedish value-system and the democracy mission in different ways. All teachers had a common view on how to work with the Swedish value-system and that the core of the value-system is the human equality. In the democratic mission, all teachers agreed on the meaning of the democracy task which the pupils should be active in discussions and conversations where they can express their opinions. A further view such as the teachers agreed on was in order that the pupils should be allowed to participate and influence, for instance be allowed to participate and vote in democratic contexts. The conclusion is that the Swedish value-system and the democratic mission are teacher’s main task in the school system and must permeate entire school activity and the education. The school need to be able to educate the pupils to become democratic citizens and the school activities need to be characterized by values and democratic attitudes to prepare the pupils to become future citizens.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.