Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

Sexuality, sex, and gender represent three out of seven grounds of discriminations, and teachers carry the duty to actively counteract discrimination according to the Swedish National Agency for Education. Even though Sweden is in fifth place of gender equality and teachers are supposed to educate students to become accepting human beings, the Swedish Schools Inspectorate published that only one out of three Swedish teachers include LGBTQ questions in their teaching. This paper aims to summarise what research says about the effects of LGTBQ inclusion in the early years of Swedish primary school. After systematically searching for academic sources in three different databases, and then assessing them, the results were reoccurring. While the Swedish LGBTQ teaching is inadequate, British, and American research shows that the effects of a LGBTQ inclusive curriculum are motivated and committed students, that have greater understanding for social injustices, leading to less discrimination. The results are discussed based on what the relevance is for Swedish primary school, in accordance with the Swedish National Agency for Educations’ fundamental values and overall goals, and the core content of civics.

Följande text behandlar svenska som andraspråkselevers språk- kunskapsutveckling i desamhällsorienterade ämnena utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Andraspråkselever tenderar att prestera sämre i skolan på grund av deras brister i begreppsligförståelse. Syftet med följande arbete är att synliggöra hur sociokulturella arbetssätt kangynna andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är även att undersöka hurandraspråkselever kan lyckas bättre inom ramarna för den svenska undervisningen. Metodenför att ta reda på detta har bestått av litteratursökning där olika artiklar samt texter hargranskats och bearbetats. Resultatet påvisar att arbete utifrån sociokulturellt perspektiv pålärande kan stötta eleverna i att lära sig behärska ett språk och utveckla kunskaper i och omspråket för att sedan kunna applicera dessa kunskaper i skolans olika ämnen. Resultatetpresenterar samtal som en viktigt framgångsfaktor för lärande, men även modersmål ochtransspråkande lyfts för att synliggöra hur det bör användas som en resurs i undervisningen.Texten behandlar inre motivation och hur det påverkar språkinlärning. I diskussionen försresonemang som besvarar frågeställningen och resonerar kring hur denna forskningsöversiktkommer påverka framtida yrkesprofession

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att med fokus på platsbaserad undervisning skapa förståelse för hur lärare kan arbeta med undervisning utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i förskoleklass och årskurs 1–3. Studien undersöker vilken betydelse plats har för undervisning och lärande, vilka fördelar platsbaserad undervisning kan medföra samt vilka begräsningar som kan hindra skolor från att implementera denna undervisningsmetod. Följande frågeställningar valdes: Vilka pedagogiska och didaktiska vinster kan en platsbaserad undervisning medföra? Vilka hinder och begränsningar kan försvåra implementeringen av platsbaserad undervisning? Hur kan undervisning utanför klassrummet bedrivas i praktiken inom de samhällsorienterande ämnena? Två primära sökmetoder har använts för att finna ett relevant urval, databassökning och manuell sökning. Analysen av urvalet visar att platsen har en betydelsefull inverkan på undervisningen och lärandet. En platsbaserad undervisning ökar elevernas engagemang, deltagande och ökar elevernas förmåga att komma ihåg sina kunskaper. Forskningen visar dock att det finns aspekter som försvårar implementeringen av undervisningsmetoden för yrkesverksamma lärare. Studien visar slutligen på allmänna aspekter som lärare med fördel kan ha i åtanke vid genomförandet av undervisning utanför klassrummet på olika platser.

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov. / The aim of this work has been to study the methods a teacher practice when introducing, consolidating, and using new concepts in society orientated subjects and how the education was perceived by students with language disorder diagnosis in a class of 4th graders. Based on a special educational perspective, the focus has been to find ways of working that supports the learning of students with language disorder diagnosis. My study includes a teacher interview, lesson observations, as well as two student interviews. I have analyzed the data on the basis of Grounded theory. The several steps of the analytical process have resulted in a theoretical model of my own record, initialized by my purpose and my issues. The theoretical model is represented by six steps: clarity, various approaches, repetition, progression, understanding and the ability to use words and concepts where personal support is the condition - the basis for students with language disorder diagnosis being able to assimilate the class shared teaching. The observed teacher used conversation with the whole class as the foundation of the teaching. The methods were based on research: clear step-by-step instructions, visual aids, students prior knowledge and experience, as well as everyday language as starting point. The teacher also gave many opportunities for rehearsals and tasks where they are allowed to use new words and concepts. Both of the interviewed students stated that they needed many repetitions to absorb new words and concepts. They mostly experienced difficulties, when many new concepts were introduced simultaneously and if they themselves were expected to find the explanations in texts. The best way to absorb new knowledge was to listen, preferable in combinations with images of the various kinds. They agreed that the iPad was a good tool giving the opportunity to listen and speak instead of reading and writing. The study shows the necessity of functional methods and tasks in the classroom combined with extraordinary adaptions and personal support based on the students individual needs.

I läroplanen står det att lärarna har ett ansvar att föra in elevinflytande i undervisningen men då styrdokumenten inte skriver fram hur detta ska möjliggöras i praktiken, kan detta skapa en osäkerhet hos lärarna hur de ska välja att möjliggöra detta i undervisningen. Utifrån tidigare forskning kan vi utläsa att lärarna uttrycker elevinflytande som en svårighet då detta blir upp till var och en att tolka. I denna empiriska studie är syftet att undersöka hur lärare möjliggör elevinflytande i SO-undervisningen men även vad elevinflytande kan bidra till och om det kan uppstå konsekvenser. För att kunna besvara detta syfte behövde vi få ta del av erfarenheter av både lärare och elever och det gjordes via intervjuer. Då erfarenhet, tolkning, sociala interaktioner och relationer är bidragande faktorer till att möjliggöra elevinflytande, valde vi att koppla in hermeneutiken, det sociokulturella perspektivet och lärare-elevrelation(TSR) då dessa teorier utgår från dessa. Resultatet av vår data analyserades sedan utifrån dessa tre teorier. Slutsatsen för denna empiriska studie blev att frågan gällande hur lärare möjliggör för elevinflytande i SO-undervisningen är komplext och läroplanen är svårtolkad. Men när det väl förs in i SO-undervisningen kan det visa på positiva effekter då resultat visat på att elever blir mer motiverade och presterar bättre när elevinflytande möjliggörs i SO-undervisningen.

The curriculum for social studies is designed in a way where knowledge is assessed through the students’ expressive language skills. Much of the knowledge is also expected to be gained through reading. The purpose of this study is to examine what types of scaffolding teachers can create for students reading social studies nonfiction texts in grades 4–5. The study is based on observations and interviews with three teachers. The material was subsequently analysed based on characteristics in language development methods, showing that teachers do not emphasise the importance of language for learning when teaching. The results also show that students, to a small extent, are used as supporting resources for one another and that teachers themselves take up much of the talking space in the classroom. During structured oral text instruction teachers request short answers, that are evaluable rather than allowing time for interrogative and reflective discussions. The effect of the teacher centered teaching is that the students are passivate instead of challenged with cognitively demanding tasks where scaffolding can enable a potentially higher learning level.