SammandragSyftet med denna undersökning, genom en empirisk undersökning är att redogöra för vad som händer i mötet mellan kulturarvsinstutionen och skolan. Vi vill ta reda på hur museipedagoger arbeta med uppdraget samt vilket synsätt man har mot läroplanen, och om inkluderar det i den planerade aktiviteten. Vi vill undersöka hur museipedagogerna arbetar för att inkludera båda uppdragen i deras arbete med elevernas tidsförståelse och historiemedvetande för den aktuella tidsepoken. I vår undersökning utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv, som menar på att inlärning är något som sker i sociala sammanhang samt utifrån aktivitetspedagogiks teori, vilket innebär att elever lär genom att göra och all kunskap skall vara av nytta och ha verklighetsanknytning. Undersökningen grundar sig på en textanalys utav de olika verksamheternas uppdrag och en semistrukturerad intervju med en museichef och en museipedagog, som har erfarenhet av undervisning med aktiviteter och arbete med museets uppdrag och skolans uppdrag. Resultatet visar på att museet i vår studie har en välarbetad planering som innefattar deras verksamhets uppdrag men även skolans uppdrag, så som läroplanen och skollagen. Samt för de positiva aspekterna med att inkludera museer i elevernas undervisning och hur man kan jobba plastbaserat för att utveckla elevernas kunskaper efter och innan ett museibesök.

I skolorna talas det alltmer om utomhuspedagogik som arbetssätt och dess inflytande på elevers inlärning. Det finns forskning som behandlar huruvida arbetssättet påverkar elevers förståelse och kunskapslagring, men desto mindre kring hur arbetssättet bedrivs i praktiken. Frågor som kan ställas är om det även kan finnas faktorer som har inflytande på användandet av arbetssättet, och varför. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare i Stockholms innerstad kontra förorter, använder historiska platser i form av besök i samband med sin historieundervisning. Sju legitimerade grundskolelärare i årskurs 4–6 som arbetar på olika skolor runt om i Stockholm har deltagit i studien. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en abduktiv ansats. Intervjufrågorna som har ställts är öppna för att respondenterna ska få utrymme till mer utförliga svar med eventuella följdfrågor. Den övergripande teorin för studien är Learning by doing av John Dewey med särskilt fokus på begreppen utomhuspedagogik, platsbaserad undervisning och upplevelsebaserat lärande. Dessa är förankrade med undersökningens innehåll, och därav baseras arbetet utifrån dessa teorier gällande lärande. Resultatet av studien visade att geografiska förutsättningar ökar användningen av arbetssättet i samband med historieundervisningen, då det oftast används i innerstaden med närhet till många av Stockholms kulturhistoriska platser. / In schools you often hear about outdoor education as a way of teaching and its influence of the students learning. There is research that shows whether outdoor education has an impact on the student’s understanding and memorization, however it is hard to find research that describes how it is actually used and practiced. Questions that should be considered is whether factors that affect the use of outdoor education, and why that is. The aim of the study is to contribute with knowledge about how teachers in Stockholm’s inner city versus the suburbs, tend to use historical places in terms of visits in connection with their history teaching. The respondents who participated in the research are seven licensed primary school teachers who teach the history subject in grades 4–6 and work at different schools in Stockholm. The method that is used is qualitative and semi structured interviews with an aduktiv approach. The interview questions that have been asked are opened with the possibility to give the respondent space for a more free answer and also the possibility to ask supplementary questions. The overall theory for the study is learning by doing by John Dewey, with a particular focus on concept outdoor education, place-based education, and experience-based learning. These are strongly anchored with the consent of the research, and therefore the research is based upon these theories about learning. The result shows that the geographic closeness increase the use of the working method in connection with history education, as it is most often used in the inner city with closeness to many of Stockholm's cultural-historical places.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att med fokus på platsbaserad undervisning skapa förståelse för hur lärare kan arbeta med undervisning utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i förskoleklass och årskurs 1–3. Studien undersöker vilken betydelse plats har för undervisning och lärande, vilka fördelar platsbaserad undervisning kan medföra samt vilka begräsningar som kan hindra skolor från att implementera denna undervisningsmetod. Följande frågeställningar valdes: Vilka pedagogiska och didaktiska vinster kan en platsbaserad undervisning medföra? Vilka hinder och begränsningar kan försvåra implementeringen av platsbaserad undervisning? Hur kan undervisning utanför klassrummet bedrivas i praktiken inom de samhällsorienterande ämnena? Två primära sökmetoder har använts för att finna ett relevant urval, databassökning och manuell sökning. Analysen av urvalet visar att platsen har en betydelsefull inverkan på undervisningen och lärandet. En platsbaserad undervisning ökar elevernas engagemang, deltagande och ökar elevernas förmåga att komma ihåg sina kunskaper. Forskningen visar dock att det finns aspekter som försvårar implementeringen av undervisningsmetoden för yrkesverksamma lärare. Studien visar slutligen på allmänna aspekter som lärare med fördel kan ha i åtanke vid genomförandet av undervisning utanför klassrummet på olika platser.