Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren. Språket och ett laborativt arbetssätt är en grundförutsättning för att eleverna ska få en begreppsförståelse. Begreppet dubbelt är befäst hos eleverna i undersökningen, begreppet hälften har eleverna svårare för särskilt när ett udda antal 10-tal ska halveras. De flesta av eleverna i undersökningen hade ingen begreppsuppfattning om del av helhet. Del av helhet jobbar man inte medvetet med i skolår 2, det är mest i förbifarten begrepp som tredjedel och fjärdedel nämns.

<p>Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren. Språket och ett laborativt arbetssätt är en grundförutsättning för att eleverna ska få en begreppsförståelse. Begreppet dubbelt är befäst hos eleverna i undersökningen, begreppet hälften har eleverna svårare för särskilt när ett udda antal 10-tal ska halveras. De flesta av eleverna i undersökningen hade ingen begreppsuppfattning om del av helhet. Del av helhet jobbar man inte medvetet med i skolår 2, det är mest i förbifarten begrepp som tredjedel och fjärdedel nämns.</p>

Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor. Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma lärare som alla undervisar i årskurs fyra. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder läxor som tydligt kan kopplas till de undervisningsmoment man arbetar med i skolan. Vilket resulterar i att lärare inte ger sina elever läxor ”bara för att” eller av traditionsmässiga skäl. Men man påpekar samtidigt att läxor blir ytterligare ett tillfälle för elever att få befästa kunskap. Det komplexa med studien är att lärarna å ena sidan ger sina elever läxor i någon form, medan man å andra sidan menar att man skulle klara sig utan att ge sina elever läxor.

Denna studie avsåg att få insyn i och analysera hur lärare upplever att utomhuspedagogiken påverkar elevernas deltagande och deras förmåga att befästa kunskap. Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Hur påverkas elevernas interaktioner av utomhuspedagogik? Hur upplever läraren att utomhuspedagogiken påverkar hur elever befäster kunskaper? På vilket/vilka sätt upplever läraren att utomhuspedagogiken kan vara ett komplement till klassrumsundervisning? Metoden som användes var semistrukturerade online-intervjuer med två verksamma lärare från naturskolor, två verksamma lärare från grundskolan, en verksam förskollärare samt en professor inom utomhuspedagogik. Urvalsmetoden var ett målstyrt urval och avgränsades till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som användes i denna studie var en tematisk analys som identifierade huvudteman: deltagande och befästa kunskap.    Studiens resultat visade att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till fler interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev. Vidare så visar studiens resultat att lärarna upplevde att elevernas förmåga att befästa kunskap förbättrades. Slutligen så visade studiens resultat att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken kompletterade ordinarie klassrumsundervisning då den gav eleverna en koppling mellan det teoretiska, praktiska och fysiska lärandet. En intressant upplevelse hos lärarna som tyvärr inte kunde analyseras inom ramen för denna uppsats var att hälften av lärarna upplevde att utomhuspedagogiken gynnade elever som var i behov av en kombination av utomhus – och inomhusundervisning. Detta kan möjligtvis vara en intressant vidare forskning.

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov. / The aim of this work has been to study the methods a teacher practice when introducing, consolidating, and using new concepts in society orientated subjects and how the education was perceived by students with language disorder diagnosis in a class of 4th graders. Based on a special educational perspective, the focus has been to find ways of working that supports the learning of students with language disorder diagnosis. My study includes a teacher interview, lesson observations, as well as two student interviews. I have analyzed the data on the basis of Grounded theory. The several steps of the analytical process have resulted in a theoretical model of my own record, initialized by my purpose and my issues. The theoretical model is represented by six steps: clarity, various approaches, repetition, progression, understanding and the ability to use words and concepts where personal support is the condition - the basis for students with language disorder diagnosis being able to assimilate the class shared teaching. The observed teacher used conversation with the whole class as the foundation of the teaching. The methods were based on research: clear step-by-step instructions, visual aids, students prior knowledge and experience, as well as everyday language as starting point. The teacher also gave many opportunities for rehearsals and tasks where they are allowed to use new words and concepts. Both of the interviewed students stated that they needed many repetitions to absorb new words and concepts. They mostly experienced difficulties, when many new concepts were introduced simultaneously and if they themselves were expected to find the explanations in texts. The best way to absorb new knowledge was to listen, preferable in combinations with images of the various kinds. They agreed that the iPad was a good tool giving the opportunity to listen and speak instead of reading and writing. The study shows the necessity of functional methods and tasks in the classroom combined with extraordinary adaptions and personal support based on the students individual needs.