Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren. Språket och ett laborativt arbetssätt är en grundförutsättning för att eleverna ska få en begreppsförståelse. Begreppet dubbelt är befäst hos eleverna i undersökningen, begreppet hälften har eleverna svårare för särskilt när ett udda antal 10-tal ska halveras. De flesta av eleverna i undersökningen hade ingen begreppsuppfattning om del av helhet. Del av helhet jobbar man inte medvetet med i skolår 2, det är mest i förbifarten begrepp som tredjedel och fjärdedel nämns.

<p>Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren. Språket och ett laborativt arbetssätt är en grundförutsättning för att eleverna ska få en begreppsförståelse. Begreppet dubbelt är befäst hos eleverna i undersökningen, begreppet hälften har eleverna svårare för särskilt när ett udda antal 10-tal ska halveras. De flesta av eleverna i undersökningen hade ingen begreppsuppfattning om del av helhet. Del av helhet jobbar man inte medvetet med i skolår 2, det är mest i förbifarten begrepp som tredjedel och fjärdedel nämns.</p>

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld. Med studier av modaliteten, berättarperspektivet och karaktärer i berättelserna har analysen visat på flera tolkningsmöjligheter som ger texterna en djupare innebörd. Studien förtydligar påståendet att berättelser består av flera nivåer där barn och vuxna uppfattar innehållet utifrån sina egna kognitiva förmågor.

Syftet med vår studie är att beskriva lärares uppfattningar om fritidspedagogens arbetsuppgifter under skoltid. Sammanlagt intervjuade vi sex lärare på tre olika skolor. Samtliga lärare arbetar på lågstadiet tillsammans med fritidspedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få mer berättande svar av informanterna. Vårt resultat visar att lärarna ansåg att fritidspedagogens arbetsuppgifter ligger på det sociala och praktiska lärandet under skoltid. Enligt lärarna så är fritidspedagogens arbetsuppgifter utomhuspedagogik, undervisa i praktiska ämnen, rastaktiviteter samt resurs i klassrummet. I det empiriska materialet så framgick det att fritidspedagogens har sitt huvudansvar på fritidshemmet under eftermiddagen, vilket kan vara anledningen till att fritidspedagogen sparar sin energi till eftermiddagen och därmed anpassar sig efter lärarens planering för lektionerna under skoltid. Slutsatsen vi kommit fram till är att fritidspedagogens arbetsuppgifter är varierande. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket.

As the modern business environment becomes increasingly dynamic, businesses have had to become more responsive to changes in the marketplace. This has led to the increasing prominence of employment agencies which is organizations that help businesses manage their shifting labor requirements by sourcing labor based of their clients’ needs. Consultant managers work for employment agencies to manage both the sourced labor the agency provides and the labor needs of the client organization. Managing the dual stakeholder interests of these two groups is an integral part of the consultant manager’s role. The purpose of this study is to analyze the role of a consultant manger and to identify if conflicts exist because of the dual interests of the two stakeholder groups and if so what these conflicts are and how consultant managers handle them. This study is qualitative and semi-structured, interviews were conducted with five consulting managers who are working in three different employment agencies in Stockholm. To analyze the empirical material Sennett’s (2000) theory about flexibility, parts of Goffman's (2009) dramaturgical perspective and the concept of "dual commitment" has been used as analytical tools. The result of the study has mainly shown us that consultant managers find it difficult to effectively manage the needs of their contracted labor force due to the separation of workplaces. We have also identified that it is hard for consultant managers to manage both of the interests of the clients and the workers since they sometimes conflict with each other. The study shows that in incidences of conflicts of interests, resolution is in most case biased towards the interest of the client organization to the detriment of the contracted labor.

Migration over national boarders is common in today’s globalized world. As a result the number of individuals with connections to more than one nation are increasing. But how do they identify themselves? Ambition of this study was to explore how individuals with dual citizenship identify themselves and whether others identification of them has an effect on their own identification. This study had a qualitative approach and used semi- structured interviews to collect experiences from five individuals with dual citizenship.   This study contains theories of identity based on social constructivism, social identity, national identity, orientation, as well as key notions such as migration, citizenship and dual citizenship. Those are the theories used in the analysis of the empirical material.   The conclusion reveals that all of the informants identify themselves with both their nations, which demonstrates their hyphen identities. Differences in identifications are presented by three identities; the first is Transnational Identity, where the individual's identification is influenced by all nations, even though there is no longer any connection with the nations. The second is Hierarchical hybrid, where the individuals identify themselves with one nation more than the other. The last identity is Parallel affiliation, where individuals identify themselves equally with both nations while experiencing emotional attachment to both. Furthermore, the conclusion shows that individuals’ identification isn´t predominantly influenced by others perception of them.

Unga kvinnor som fått dyslexidiagnos sent – Varför blev de inte upptäckta?   Syftet med uppsatsen var att öka våra kunskaper om hur tidiga läs- och skrivsvårigheter hos flickor kan upptäckas och öka kunskaperna om de strategier flickor använder för att hantera sina svårigheter innan de upptäckts. Uppsatsen vill även bidra till att förstå fenomenet av oupptäckta läs- och skrivsvårigheter ur ett genusperspektiv. Studiens teoretiska inramning bygger på genusteori, den sociokulturella lärandeteorin och didaktisk teori. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ ansats har frågor ställts kring den egna upptäckten av läs- och skrivsvårigheterna, elevens agerande efter hennes upptäckt, upplevelser av egna och omvärldens förväntningar på hennes studier, hur sociala relationer har påverkats av svårigheterna och hur hon påverkats av att ha fått dyslexidiagnosen. Åtta unga kvinnor i åldrarna 23 till 33 år har varit respondenter. Vid intervjuerna delgav de sina upplevelser av skola, föräldrastöd, sociala relationer till jämnåriga och den sena dyslexidiagnosen. I studien framkommer att flickorna dolt sina svårigheter för både lärare och andra elever då de bar på en rädsla för att uppfattas som okunniga. Deras självförtroende och akademiska självbild var låg och deras svårighet att prestera som förväntat skapade skuldkänslor. Lärarnas inställning till deras förmågor har färgat deras självuppfattning, allt från de lärare som hängt ut eleven inför klassen till de lärare som stöttade så att eleven kunde bygga upp en ny, tryggare skolidentitet. Stödet hemifrån blev i flera fall en ersättning för det didaktiska stöd som skolan inte gav och när hemmet inte förmådde ge stöd, kunde problematisk skolfrånvaro uppstå. Majoriteten hade inte kunnat fortsätta med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet, därmed hade möjligheten att utveckla självförtroendet med hjälp av en egen nisch utanför den akademiska sfären uteblivit. Lättnaden som uppstod vid beskedet om dyslexidiagnosen var stor och skulden kunde förläggas till svårigheten och inte i individens intelligens eller arbetsförmåga. När en flicka misslyckas i skolan riskerar det att bli ett dubbelt misslyckande då hon därmed inte heller uppfyller den förväntade genusrollen som den ”duktiga skolflickan”. I det dubbla misslyckandet bemöttes flickorna med avståndstagande från jämnåriga och besvikelse från lärarna.

Uppsatsen syftar till att undersöka Spoken Word som modern folkbildningstradition och hur detta upplevs hos poeter med anknytning till territoriellt stigmatiserade bostadsområden. Intervjustudien bearbetar Spoken Word-poeters upplevelser kring meningsskapande och splittrade habitus i förhållande till polariserade poetiska rum. Detta besvaras via två frågeställningar: 1. Anser sig Spoken Word-poeter ha ett folkbildande uppdrag? 2. Upplever poeterna att Spoken word är meningsfullt för samhället? Datan bygger på sex intervjuer med verksamma poeter som uppträder med sin poesi på scen. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teori om habitus, habitus clivé och W.E.B Du Bois teori om det dubbla medvetandet kompletterat med Sara Ahmeds vita hav. Detta för att se hur majoritetssamhället priviligierade position påverkar poeters identitetsskapande som representanter ur minoritetsbefolkningen. De teoretiska perspektiven bidrar till förståelsen för hur strukturer i samhället delar in poeten i olika rum baserat på individens socioekonomiska klassbakgrund. Studiens resultat visar att den individuella upplevelsen av ett splittrat habitus eller dubbelt medvetande är inneboende hos individen och påverkar självbilden när denne befinner sig i de vita haven. Detta leder till att homogena grupper reproducerar polariserade habitus, samtidigt som det kan innebära att habitus splittrar individen som i stället influerar denne att skapa möjligheter till förändring i samhället. Poeterna har en drivkraft i sitt textförfattande med ambition att förmedla en alternativ verklighetsbild som berättar något. På så vis kan Spoken Word utgöra en informell läroplan för samhället. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en kultursociologisk intervjustudie som undersöker den icke-vita sidan av det poetiska rummet med röster från olika geografiska förorter i Sverige. Detta kan bidra till förståelsen hur individen på denna sida av rummet behöver arbeta i två parallella sfärer samtidigt. Den ena utgör samhällets syn på icke-vita där du behöver motbevisa negativa stereotyper och den andra grundas i dina personliga normer och värderingar från din kulturella bakgrund.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ”Hur kan pedagogen lära känna elevens historiemedvetande?” har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse. Resultatet av intervjuerna visar på att det för pedagogen går att få kunskap om delar av elevens historiemedvetande. Min andra frågeställning i undersökningen lyder: ”Hur kan dessa elevers historiemedvetande rymmas inom läroplanen för historiekursen 1a1? Här har jag kommit fram till att det är möjligt att inkludera elever med arabisktalande dubbla kulturarv i undervisningen i historiekursen 1a1. Genom den pedagogiska uppgiften ”boken om mig” fick de intervjuade eleverna berätta om sig själva och vilka historiska perspektiv de var intresserade av. Intervjusvaren skiljde sig mycket åt men individuella svar gav uppslag att undersöka om dessa rymdes inom historiekursen 1a1. Vilket de gjorde. Alla intervjupersonerna ville veta mer om Islams påverkan på historien vilket det också finns utrymme för i läroplanen. Studien visar vidare att genom Ross Dunns historieperspektiv Patterns of Change Model som fokuserar på kulturmöten istället för exempelvis nationalstaters konflikter och sammarbeten kunde dessa elevers historiemedvetande inkluderas.