Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkar marknadsföringens utformning. Vi har använt oss av tre kulturella dimensioner – horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism – för att se om det finns spår av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsföringen. Undersökningen har baserats på en innehållsanalys av bankers reklamfilmer, som hämtats från ett land av respektive kulturell dimension. Resultaten visade en tydlig korrelation mellan landets kultur och hur reklamfilmerna var utformade. I det kollektivistiska landet Indien hade man exempelvis ett betydligt mycket större relationsfokus än i det individualistiska USA. Slutsatsen är att kulturen ter sig ha en stor påverkan på hur marknadsföring utformas och att denna påverkan i stor utsträckning kan härledas till de kulturella dimensionerna individualism-kollektivism och horisontellt-vertikalt.

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Detta examensarbete har genomförts med syftet att utveckla Inno-x företagets system, som är avsett för vardagsidrottare för att mäta neuromuskulära aktiviteter i underkroppen med hjälp av modern teknologi. Systemet omfattar en tröghetsmätningsenhet (IMU) med accelerometer, gyroskop och en EMG-sensor (elektromyografi). Denna konfiguration möjliggör noggrann övervakning av neuromuskulära aktiviteter genom analys av svar på träning. Studiens mål var att identifiera en effektiv sensor för mätning av horisontella hoppavstånd och att utveckla en algoritm som sedan ska integreras i företagets produkt. Produkten kommer att använda magnetometer och IMU för att tolka mänskliga rörelser och för att förbättra noggrannheten i företagets mätningssystem. Processen inkluderar förbättring av mätningarnas noggrannhet, integration av teknik med biomekaniska principer, utvärdering av kalibreringstekniker för magnetometeravläsningar, kombination av sensorer för rörelseanalys och genomförande av utvärdering med olika åldersgrupper som består av 10 deltagare för att bedöma systemets effektivitet. Även om ingen av metoderna helt uppnådde den önskade noggrannheten inom ±5 cm, visade alla metoder god prestanda för olika tillämpningar. Detta antyder att implementeringen av en kalibrerad magnetometer potentiellt kan förbättra systemets noggrannhet vid bestämning av horisontella hoppavstånd, dock endast med en liten marginal, eftersom studien visade att med kalibrerade magnetometer RMSE (Root Mean Square Error) ökat med 0.99 cm. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka nya sätt att kalibrera sensorer och integrera dem för mer precisa avläsningar. Dock bör det beaktas att magnetometeravläsningar påverkas av miljöfaktorer. Dessutom är det viktigt att skapa ett användarvänligt gränssnitt som gör det möjligt för idrottare att enkelt spåra och analysera sina prestandadata. / This thesis has been conducted with the objective of developing the Inno-X company's system, which is intended for everyday athletes to measure neuromuscular activities in the lower body using modern technology. The system includes an Inertial Measurement Unit (IMU) with an accelerometer, gyroscope, and an Electromyography (EMG) sensor. This configuration enables accurate monitoring of neuromuscular activities through the analysis of responses to training. The study's goal was to identify an effective sensor for measuring horizontal jump distances and to develop an algorithm that would then be integrated into the company's product. The product will use a magnetometer and IMU to interpret human movements and to improve the accuracy of the company's measurement system. The process includes improving the accuracy of measurements, integrating technology with biomechanical principles, evaluating calibration techniques for magnetometer readings, combining sensors for motion analysis, and conducting evaluations with different age groups consisting of 10 participants to assess the system's effectiveness. Although none of the methods fully achieved the desired accuracy within ±5 cm, all methods showed good performance for various applications. This suggests that the implementation of a calibrated magnetometer could potentially improve the system's accuracy in determining horizontal jump distances, albeit only by a small margin, as the study showed that with calibrated magnetometers, the Root Mean Square Error (RMSE) increased by 0.99 cm. Further research is recommended to explore new ways to calibrate sensors and integrate them for more precise readings. However, it should be considered that magnetometer readings are affected by environmental factors. Additionally, it is important to create a user-friendly interface that enables athletes to easily track and analyze their performance data.

Bakgrund/problem: Då svensk matproduktion länge varit dominerad av massproduktion och förädlade livsmedel, pekar nu trenden mot att allt fler intresserar sig för lokalproducerad mat. Detta innebär en möjlighet för lokalproducenter att sälja och marknadsföra sina varor i en större omfattning jämfört med tidigare. För att detta skall realiseras visar forskning att det krävs samarbete aktörerna emellan för att maximera värdet. Dock är forskningen begränsad i att förklara hur dessa samarbeten bör utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en brandingmöjlighet skulle kunna ge upphov till ett horisontellt värdeskapande och vilka dimensioner som i så fall skulle vara kritiska i en affärsmodell för att möjliggöra denna typ av värdeskapande. Metod: Vätterns nutida förutsättningar för framtida matsamarbeten har formats som en fallstudie där kvalitativt arbetssätt använts för att samla empiriskt material. Resultatet bygger på en kombination av långa och korta intervjuer där respondenter från tre olika infallsvinklar hörts. Dessa tre infallsvinklar; samordning, aktör och marknadsföring har valts för att kunna få en holistisk syn på den angivna problematiken. Resultat/Bidrag: Resultatet av studien påvisar att en identifierad brandingmöjlighet via identitetsbyggande faktorer kan bygga ett starkt varumärke, vilket kan ligga till grund för ett horisontellt värdeskapande. För att det horisontella värdeskapandet i slutändan ska möjliggöras kräver affärsmodellen fyra kritiska dimensioner (balans av aktörer, finansiell och mobiliserande kraft, tillfredsställande ledning samt nätverkande). / Background/problem: For a long time the food industry has been dominated by mass production and refined food, though times are changing and more people are getting interested in locally produced food. This enables great possibilities for local food producers, which give them great opportunities to sell and market their goods, but it requires them to cooperate with each other. The present research is rather limited on how to create these types of cooperation in the food industry. Purpose: The purpose of this research paper is to examine if a branding opportunity can enable horizontal value co-creation and which dimensions that will be critical in a business model in order to enable that type of value co-creation. Method: A case study has been formed based upon the present conditions of Vättern to enable a food based cooperation, where qualitative methods have been used to collect data. The result is based upon a combination of in-depth and shorter interviews where the respondents represent three approaches; coordinator, stakeholder and marketing. These approaches were chosen in order to enable a holistic perspective on the problem area. Results/contribution: The study shows that a branding opportunity can result in a strong brand, which can build a foundation for horizontal value co-creation. In order to enable horizontal value cocreation, the business model requires four critical dimensions, (operators in balance, financial- and mobilizing muscle, a satisfying management and lastly, networking), which are identified in this study.

This study explores the overlapping of platform technology and cooperative processes in logistics and how this can be of interest to make the industry more environmentally sustainable. It examines the literature regarding platform technology, horizontal collaboration, and environmental sustainability in logistics. Data was collected through interviews with experts in the logistics industry, representatives from logistics companies and a software solutions provider, to obtain a nuanced image from the industry. A framework was created to provide answers to how digital platforms can better be utilized for cooperation in logistics to improve environmental sustainability. In order to fulfill this, incentives and challenges for small- and medium-sized enterprises to cooperate through platform technology were identified. The incentives that were found were classified into driving and pushing. The driving incentives refer to evident benefits for small- and medium-sized enterprises of joining cooperative logistics platforms, while pushing incentives are based on external factors and current issues that potentially could be solved through a cooperative platform. The identified challenges to cooperating through digital platforms are related to cooperative processes, technology and digitalization, and environmental sustainability. These were analyzed from a systems perspective to understand how these affect the problem on several levels in the industry of logistics. Together, the incentives and challenges form the final framework and illustrate how platforms for cooperation can be realized in the logistics industry. / Denna studie undersöker överlappningen av digitala plattformar och samarbetsprocesser inom  logistik och hur detta kan vara av intresse för att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Studien utforskar forskningslitteraturen om digitala plattformar, horisontellt samarbete och miljömässig hållbarhet inom logistik. Data samlades in genom intervjuer utförda med experter inom logistikindustrin och representanter från en mjukvarulösningsleverantör och från små- och medelstora företag inom logistik, för att få en nyanserad bild från branschen. Ett ramverk skapades för att ge svar på hur digitala plattformar kan användas bättre för samarbete inom logistik för att förbättra miljömässig hållbarhet. För att uppfylla detta så identifierades incitament och utmaningar för små- och medelstora företag för samarbete genom plattformsteknik. De incitament som hittades klassificerades som drivande och pressande. De drivande incitamenten syftar till de uppenbara fördelar för små- och medelstora företag att ansluta sig till kooperativa logistikplattformar, medan de drivande incitamenten baseras på externa faktorer och problem som potentiellt kan lösas genom en samarbetsplattform. Utmaningarna för att samarbeta via digitala plattformar identifierades relaterat till samarbetsprocesser, teknik och digitalisering, samt miljömässig hållbarhet. Dessa utmaningar identifierades sedan ur ett systemperspektiv för att förstå hur de påverkar problemet på flera nivåer inom logistikbranschen. Tillsammans utgör incitamenten och utmaningarna det slutgiltiga ramverket och illustrerar hur plattformar för samarbete kan förverkligas mer inom logistikindustrin.