I det svenska skolväsendet finns två likvärdiga svenskämnen i form av dels svenska och dels svenska som andraspråk. I grundskolans sista årskurs måste samtliga elever delta i ett nationellt prov. De två ämnesproven är identiska men bedömningen mellan dem skiljer sig åt genom att i svenska som andraspråksprovet ska läraren ta hänsyn till de kommunikationsstrategier eleven använder. Det är oklart exakt vad som avses med sådana strategier. I den här studien undersöks elevtexter från de nationella proven i svenska som andraspråk år 2013 och 2015, 20 med betyg E och 20 med betyg A eller B. Forskningsfrågan rör hur den skriftliga andraspråksvenska ser ut som av verksamma lärare bedöms med betyg A eller E i grundskolans årskurs 9. Analysen är kvantitativ och inkluderar textlängd, ordlängd, andel långa ord, ordvariation, meningslängd, makrosyntagmlängd, kvoten mellan mening och makrosyntagm, fundamentslängd, andel subjektsfundament och andel ettordsfundament. Resultatet redovisas uppdelat på betyg, texttyp och kön samt jämförs med tidigare studier av elevtexter i ämnet svenska. Resultatet pekar på att högbetygstexterna är längre, har en högre ordvariation, en lägre kvot mellan mening och makrosyntagm och längre fundament än lågbetygstexterna. Det finns stora skillnader i resultatet beroende på texttyp och små beroende på kön. Jämfört med svenska texter har svenska som andraspråkstexterna lägre ordvariation och högre andel subjektsfundament.

Elevspråksforskning i skrivande har sedan länge kunnat konstatera påfallande språkklyftor mellan gymnasister, t.ex. avseende betygsgrader och kön. Syftet med studien är att med en didaktisk ansats undersöka skriftspråkliga skillnader mellan elevtexter skrivna inom ramen för Svenska 3. Närmare bestämt syftar studien till att med automatisk textanalys undersöka skillnader i språkvariablerna ordmängd, ordlängd, ordvariation, nominalgrad och finithet i verbanvändning, dels mellan texter betygsatta med A, C och E, dels mellan texter skrivna av pojkar och flickor. Studien bygger på en kvantitativ-komparativ textanalysmetod och tillämpar fem olika textmått för att undersöka variablerna: textlängd, ordlängd, ovix, nominalkvot och verbfinithet. Materialet utgörs av en jämnt fördelad elevtextkorpus med 150 texter som tillkommit i samband med nationella prov i Svenska 3 åren 2014 och 2015. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning när det gäller språkklyftor mellan gymnasister utifrån betyg och kön, men visar också på vissa skillnader. Slutsatsen är att kvantitativ textlingvistik dels ger upphov till betydande kunskap om skrivförmåga i olika elevgrupper, dels kan utgöra utgångspunkt för didaktiska diskussioner.