Intresset för organisationskultur har blivit allt större den senaste tiden och har visat sig vara en viktig byggsten i en framgångsrik organisation. I denna studie undersöker vi ett nytt fenomensom uppstått i och med coronapandemins framfart som lett till att många företag tvingats tilldistansarbete för att minska smittspridningen. I forskning har organisationskultur återkommandeskapats på det fysiska kontoret och frågan som uppstår blir således hur företagskultur harpåverkats av det påtvingade distansarbetet. Undersökningen genomförs i kvalitativ form medsemistrukturerade intervjuer.Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapa förståelse för hur företagskultur harpåverkats av det påtvingade distansarbetet som uppstått till följd av coronapandemin. Resultatetvisar att viktiga delar inom företagskulturen har kommit att påverkas på olika nivåer och studienkan bidra med en större förståelse för vilka eventuella konsekvenser distansarbetet för med sig påorganisationer.

Studiens syfte är att undersöka ett urval av pedagogers olika upplevelse om huruvida restriktionerna och förhållningsreglerna i samband med coronapandemin har påverkat förskolebarns sociala lekkompetens och deras lek i förhållande till hur det var innan coronapandemin, samt om pedagoger upplever att betydelsen av deras roll har förändrats sedan innan pandemin. Relationell pedagogik samt utvecklingspsykologi används som teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att vissa pedagoger upplever barns sociala lekkompetens som oförändrad, samtidigt som den av andra pedagoger upplevs ha försämrats. Resultatet visar även att coronapandemins påverkan borde ha visat sig mer i barnens lek, att coronapandemin haft påverkan i leken i form av sjukhuslek, att barn är mer måna om varandra, samt att leken har moderniserats och influerats av mobilspel. En majoritet av pedagogerna upplever att betydelsen av deras roll har förstärkts då de upplever att de har fått ge mer stöttning åt barnen sedan coronapandemin. Pedagogerna återger att de stöttar barnens sociala lekkompetens genom att medverka i leken. Slutsatsen är att pedagogerna upplever att coronapandemin har i viss mån påverkat barns sociala lekförmåga och att pedagogerna upplever att de har en betydande roll för att ge stöttning åt barnen in i lek och i leken.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin som drabbade världen under 2020 ställde många arbetsplatser om till distansarbete i syfte att minska smittspridning. Arbetsförmedlingen i Värmland var en av de arbetsplatserna och den här uppsatsen syfte är att undersöka upplevelsen av distansarbetet under coronapandemin bland arbetsförmedlare i Värmland. Studien har genomförts genom 12 djupintervjuer med arbetsförmedlare som sedan har analyserats genom tematisk analys.  Resultatet av studien visar att distansarbete erbjuder effektivitet och flexibilitet vilket upplevs ge stora fördelar för både arbetsliv och privatliv. Distansjobb kan dock också skapa en upplevelse av problem med gränsdragning mellan privatliv och arbetsliv och till yrkesmässig och social isolering.  För en del har upplevelsen förändrats över tid från en känsla av möjlighet till en känsla av tvång, vilket kan särskilja distansarbete under coronapandemin från självvalt distansarbete. Således visar studien att arbetsgivare och arbetstagare kan ha mycket att vinna på distansarbete men att det finns många parametrar att ta hänsyn till, inte minst individuella variationer i hur distansjobb upplevs.

Fotboll är den största sporten i världen och i Sverige är ungefär en miljon svenskarmedlemmar i Svenska fotbollförbundet. Efter att covid-19 upptäcktes och WHOmeddelade att det klassats som en pandemi har verkligheten för fotbollen (på allanivåer) varit inställda cuper, turneringar och uppskjutna matcher. Forskningen som hargjorts inom området fokuserar enbart på de högsta herrligorna i världen. Vetskapenfinns redan att elitnivån drabbades hårt ekonomiskt, däremot glöms fotbollsföreningarnasom inte spelar på elitnivå bort. Syftet med studien är därför att undersöka hurfotbollsföreningar i division 1 norra Svealand dam har hanterat coronapandemin ur ettekonomiskt perspektiv säsongen 2020. Metoden var en semistrukturerad kvalitativintervjustudie. Resultatet visade att alla föreningar som intervjuades hade klarat sigekonomiskt. Åtgärden som var vanligast hos föreningarna var att korttidspermitterapersonal. Då säsongen blev en enkelserie innebar det att rese- och domarkostnaderförsvann, föreningarna fick mindre kostnader den säsongen. Av de sex intervjuade hadeenbart en förening haft en utarbetad krisplan medan det för resterande fem handlade omatt lösa det för stunden, då omständigheterna hela tiden ändrades. Slutsatsen är att deundersökta fotbollsföreningarna hanterade coronapandemin ur ett ekonomisktperspektiv genom att korttidspermittera personal, söka kompensationsstöd för förloradeintäkter, begränsa materialinköp och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.Alla intervjuade föreningar klarade av den ekonomiska situationen genom enfungerande krishantering.

Problem definition: Today, the Coronavirus pandemic is a highly relevant topic since it affects all parts of society. However, research regarding its effects on consumer behaviour, especially concerning rarely purchased products such as clothing, is limited. Additionally, the clothing industry has been widely and negatively affected by the Coronavirus pandemic. Hence, the clothing industry has been investigated further in this study. Accordingly, the problem found is that there is an absence of research concerning how the Coronavirus pandemic has affected the consumer decision making process in regard to buying clothes. Purpose: To examine the decision making processes for consumers in Sweden during the Coronavirus pandemic, when it comes to buying clothes. This in order to generate an understanding of how these processes might have changed during the pandemic. Furthermore, managerial implications regarding how to act during pandemics are stated. Research question: How and why has the consumer decision making processes, in regard to buying clothes, changed as a consequence of the Coronavirus pandemic in Sweden? Results: This study has generated seven conclusions regarding how and why consumers’ decision making processes have changed as a consequence of the Coronavirus pandemic. Additionally, five managerial implications are presented. The major findings include a new and reduced need of clothing, an acceleration of the digitalization, and that social factors are more important than economic factors during a pandemic when it comes to buying clothes. These conclusions and managerial implications present and provide the knowledge contribution.

Världen befinner sig i nuläget i en svår pandemikris och majoriteten av Sveriges företag har drabbats hårt ekonomiskt av pandemins spår. Det finns inte tillräcklig forskning om medelstora företag i klädbranschen förändrar strategier under krissituationer och hur de gör det. Använder de sig av strategisk process eller strategisk planering?  Syftet med denna studien är att analysera om medelstora klädföretag i Sverige förändrar sin strategi men även hur de gör det på grund av av covid-19 pandemin. Vi fokuserade på hur företagen hanterar sin strategi i kris jämfört med vilka strategier de hade innan coronakrisen inträffade. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte. Slutsatsen visade att de tre företagen använder sig mer av strategi som process än strategi som plan för att flexibelt anpassa sig efter rådande omständigheter. Utveckling av strategi hos dessa företag under pandemin har varit genom att vara flexibla, innovativa och konkurrenskraftiga.

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse av existentiell coping, genom att undersöka hur det framträder i hanteringen av coronapandemin. Detta har undersökts genom att titta på vilka aspekter av existentiell coping som framträtt i hanteringen, med hjälp av kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera resultatet är Antonovskys KASAM, och Kevin Ahos definition av existentiell ångest. Resultatet har visat att existentiell coping inbegriper sökande och meningsskapande, där sökande har att göra med coping, och mening står för den existentiella dimensionen. Resultatet har också visat att existentiell ångest tillhör den existentiella dimensionen. Existentiell coping kan alltså förstås som ett sökande efter eller söka kvarhålla mening. Existentiell ångest kan orsaka ett sökande efter mening och därigenom leda till existentiell coping

Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit, problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt. Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.

Vi upplevde en avsaknad av tidigare studier som har undersökt coronapandemins påverkan på introduktionsperioder i förskolan. Vår studie syftar därmed till att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka hur en förtroendefull samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare har etablerats vid introduktionsperioden under coronapandemin. För att kunna beakta ett förskollärarperspektiv valdes en kvalitativ ansats som inkluderade åtta semistrukturerade digitala intervjuer, vilka spelades in och transkriberades. Genom tematisk analys framkom exempelvis resultat som påvisade betydelsen av individanpassning för etablering av en förtroendefull samverkan, samtidig som vårdnadshavares begränsade tillgång till inomhusmiljöer har upplevts vara en utmaning under pandemin. Resultatet analyserades utifrån den utvecklingsekologiska modellens mikro-, meso-, exo- och makrosystem. I slutsatsen framkommer förskollärares upplevelser av att pandemin bidragit till ett ökat behov av flexibilitet, lyhördhet och ansträngningar.

Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.