No description available.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin som drabbade världen under 2020 ställde många arbetsplatser om till distansarbete i syfte att minska smittspridning. Arbetsförmedlingen i Värmland var en av de arbetsplatserna och den här uppsatsen syfte är att undersöka upplevelsen av distansarbetet under coronapandemin bland arbetsförmedlare i Värmland. Studien har genomförts genom 12 djupintervjuer med arbetsförmedlare som sedan har analyserats genom tematisk analys.  Resultatet av studien visar att distansarbete erbjuder effektivitet och flexibilitet vilket upplevs ge stora fördelar för både arbetsliv och privatliv. Distansjobb kan dock också skapa en upplevelse av problem med gränsdragning mellan privatliv och arbetsliv och till yrkesmässig och social isolering.  För en del har upplevelsen förändrats över tid från en känsla av möjlighet till en känsla av tvång, vilket kan särskilja distansarbete under coronapandemin från självvalt distansarbete. Således visar studien att arbetsgivare och arbetstagare kan ha mycket att vinna på distansarbete men att det finns många parametrar att ta hänsyn till, inte minst individuella variationer i hur distansjobb upplevs.

Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor. Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer. Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter. Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.

Det senaste decenniet har HR-arbetet förändrats i och med HR-transformationen som innebar införandet av en ny roll, HR-partner, i syfte att göra arbetet mer effektivt och värdeskapande. Den administrativa generalistrollen skulle bli mer strategisk och en del av organisationens ledning, genom införande av självbetjäningstjänster samt omfördelning av arbetsuppgifter. Detta ledde till en gränsdragningsproblematik och rollen som HR-partner blev otydlig. Vår studie syftar till att undersöka rollen som HR-partner för klargöra vad rollen innebär. Vidare avser studien att bringa kunskap om hur man i rollen kan utvecklas genom att undersöka lärandet inom rollen.   Undersökningen har skett genom en kvalitativ metod med sju semi-strukturerade intervjuer av HR-partners på olika företag i Stockholm och Uppsala. Slutsatser av vår empiri har dragits utifrån vårt teoretiska ramverk: episteme, techne och fronesis, anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande, samt arbetsplatslärande. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en tematisk analys, som gav resultatet att rollen är komplex men att den av samtliga intervjupersoner upplevs vara en verksamhetsnära stödjande funktion med både operativa och strategiska arbetsuppgifter. Däremot har vi sett tendenser till att rollen på vissa företag inte utvecklats till den strategiska rådgivande funktion som varit avsikten. Orsaken till det tror vi kan bero på tidsbrist och en upplevelse av begränsat handlingsutrymme, vilket i sin tur kan bero på otydligt definierade arbetsuppgifter. Samtliga respondenter hade någon form av lärande forum och har lärt sig både informellt och icke-formellt. Samtliga respondenter uttryckte en önskan om ett ökat samarbete, med främst andra HR-partners inom företaget. En slutsats från vår studie är att ett ökat fokus på samarbete och en tydligare definition av roller från verksamheten skulle kunna leda till en förbättring och utveckling av rollen som HR-partner. / In the past decade, HR work has changed as a result of the HR transformation, which entailed the introduction of a new role, HR partner, in order to make the work more efficient and value-creating. The administrative general role would become more strategic and part of the organization's leadership, through the introduction of self-service services and the redistribution of tasks. Although, a change regarding the tasks made the role “HR partner” become unclear. Our study aims to investigate the role of HR partners to clarify what the role entails. Furthermore, the study intends to bring knowledge about how one can develop in the role by examining learning within the role.   The study was conducted using a qualitative method with seven semi-structured interviews of HR partners at various companies in Stockholm and Uppsala. Conclusions of our study has been drawn from our theoretical framework: episteme, techne and fronesis, adaptive and developmental learning, and workplace learning. The study's questions have been answered with the help of a thematic analysis, which gave the result that the role is complex but that the role by all interviewees was explained to be a business-related support function with both operational and strategic tasks. However, we have seen tendencies that the role in some companies has not evolved into the strategic advisory function that was intended. The reason for this, we believe, may be due to lack of time and an experience of limited scope for action, which in turn may be due to clearly defined tasks. All respondents had some kind of network learning and have learned both informally and non-formally. All respondents expressed a desire for increased cooperation, especially with other HR-partners within the company. One conclusion from our study is that an increased focus on collaboration and a clearer definition of roles from the business could lead to an improvement and development of the role “HR partner”.