Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt och okänt virus i staden Wuhan i Kina. Det visade sig vara mycket smittsamt och i början av 2020 hade tusentals människor runt om i världen drabbats av viruset. Utbrottet av coronapandemin har inneburit och innebär än idag stora förändringar för både individer och företag. Dagligvaruhandeln som är en central del av näringslivet är inget undantag. Eftersom dagligvaruhandeln utgör en så stor del av svenska konsumenters vardag ansågs det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar val av dagligvarukedja. Syftet med studien är att undersöka om de faktorer som ansågs vara viktiga vid val av dagligvarukedja är samma före som under pandemin, eller om pandemin har lett till förändrade konsumentbeteenden. Studien syftar även till att undersöka huruvida den ökade användningen av e-handel kommer att bli bestående i framtiden, när restriktionerna har minskat och smittspridningen i samhället har lugnat sig. Teorierna som har använts för att undersöka syftet är teorier inom konsumentbeteende som inkluderar konsumenters karakteristiska drag och konsumenters köpprocess, marknadsföringsmixen liksom tjänstemarknadsföringsmixen och slutligen customer relationship management. För att samla in empiriska data utformades ett frågeformulär baserad på den teoretiska referensramen i vilken 229 svenska konsumenter deltog i. Deltagarna var både män och kvinnor från 19 år eller yngre upp till 70 år eller äldre. Tidigare forskning har visat att ålder är en faktor som påverkar konsumentbeteende, vilket också visas i denna studie. Deltagarna delades därför in i tre olika grupper som representerar den yngre generationen, mellangruppen och den äldre generationen. Den största skillnaden i preferenser vid val av dagligvarukedja var mellan den yngre och den äldre generationen, därför ansågs det vara mest intressant att undersöka. För den yngre generationen visade det sig att produktutbud, pris, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var de viktigaste faktorerna före pandemin. Produktutbud, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var även viktigast under pandemin men istället för pris har öppettider blivit en av de viktigaste faktorerna vid val av dagligvarukedja. För den äldre generationen var de viktigaste faktorerna före pandemin trevlig och hjälpsam personal, produktutbud, pris och butikslokaler. Reklamblad värderades också högt av den äldre generationen. Produktutbud och butikslokaler var viktiga även under pandemin men istället för personal och pris har avstånd och e-handel blivit viktigare för majoriteten i den äldre generationen. Genom studien får svenska dagligvaruaktörer en tydlig bild av vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av dagligvarukedja. Dessutom får dagligvaruaktörer en bättre förståelse för vilka faktorer som har omprioriterats till följd av pandemin. Studiens bidrag är därför framför allt att underlätta och vägleda aktörer inom dagligvaruhandeln om coronapandemin blir långvarig eller om liknande situationer skulle uppstå i framtiden. / In the end of 2019, a new and unknown virus was discovered in Wuhan, China which turned out to be highly contagious. In the beginning of 2020, thousands of people around the world had been affected by the virus. The eruption of the corona pandemic has meant and still means major changes for both individuals and companies. The grocery trade, which is a central part of the trade and industry, is no exception. Since the grocery trade constitutes such a big part of Swedish consumers´ everyday lives, it was considered interesting to examine which factors influence the choice of grocery chain. The purpose of the study is to examine whether the factors that are considered important when choosing a grocery chain are the same before as during the pandemic, or whether the pandemic has led to changing consumer behaviours. The study also aims to examine whether the increased use of e-commerce will be consistent in the future, when the restrictions and the spread of contagion in society have reduced.    The theories that have been used to examine the purpose are consumer behaviour, including consumer characteristics and the consumer buying process, the marketing mix as well as the service marketing mix, and at last customer relationship management. To collect empirical data, a questionnaire based on the theoretical framework was designed in which 229 Swedish consumers participated. The participants were both men and women from 19 years or younger up to 70 years or older. Previous research has shown that age is a factor that influences consumer behaviour, which is also shown in this study. The participants were therefore divided into three different groups, representing the younger generation, the middle group and the older generation. The biggest difference in preferences when choosing a grocery chain was between the younger and the older generation, therefore it was considered most interesting to examine. For the younger generation, it turned out that product range, price, distance and store environment were the most important factors before the pandemic. Product range, distance and store environment are most important during the pandemic as well but instead of price, opening hours have become one of the most important factors when choosing a grocery chain. For the older generation, the most important factors before the pandemic were friendly and helpful staff, product range, price and store environment. Offers were also highly valued by the older generation. Product range and store environment were important even during the pandemic but instead of staff and price, distance and e-commerce have become more important for the majority of the older generation.    Through the study, Swedish grocery actors get a distinct picture of what factors are considered most essential when choosing a grocery chain. In addition, grocery actors get a better understanding of what factors have been re-prioritized as a result of the pandemic. The contribution of the study is therefore, above all, to facilitate and guide actors within the grocery trade if the corona pandemic becomes prolonged or if similar situations would arise in the future.

Till följd av marknadens reaktion på viruset covid-19 föll aktieindexet OMXS30 i början av år 2020 med cirka 32 procent på en månad, för att sedan återhämta sig och uppnå värderingsnivåer som OMXS30 aldrig tidigare varit på. Vi har valt att studera coronapandemins effekt på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30. Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur svenska företagsvärderingar i noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Vi jämför företagens värderingar vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28) med värdet av samma företag ett år in i coronapandemin (2021-02-19; indexkurs 2036.97). Genom medelvärdesberäkningar och Paired Sample t-Test undersöker vi variationer i medelvärdet i sex nyckeltal och fyra värderingsmultiplar. Vi finner ingen statistiskt signifikant förändring i de undersökta nyckeltalen och värderingsmultiplarna, med undantag för en statistisk signifikant reducering av företagens totala omsättning. Vårt resultat talar för att värdeökningen i OMXS30 under den studerade perioden till stor del varit driven av de större företagen i indexet med högre viktning, snarare än en bred genomgående värdeökning för alla företagen i indexet. Vidare finner vi även att företagen verkar ha reducerat kostnader och/eller erhållit coronastöd från svenska staten för att kunna bibehålla vinstnivåerna på grund av den minskade omsättningen som coronapandemin medfört. / As a result of the market’s reaction to the virus COVID-19, OMXS30 fell 32 percent at the beginning of 2020 and was able to recover itself and reach new higher levels in which OMXS30 had never been before. We have chosen to study the corona pandemic’s effect on the company valuations of the listed companies on OMXS30. The purpose of the essay is to broaden the understanding of how Swedish company valuations in listed companies can behave during a stock market crisis and crisis in society. Through the purpose, we can increase the knowledge if overvalued asset prices can lead to large values being lost to investors in the event of a stock market crisis. We compare the valuations of the companies on the highest point before the corona pandemic (2020-02-19; index point: 1900.28) with the valuations of the same companies one year into the corona pandemic (2021-02-19; index point: 2036.97). Through calculations of averages and Paired Sample t-Test, we study whether there occurred any changes in the mean of six key figures and four valuation multiples. We find no statistical significance in neither the studied key figures nor the valuation multiples except for a statistically significant decrease in the companies’ total revenues. Our result points in a direction that suggests that the increase in value of OMXS30 during the studied period was mainly driven by an increase in value of the bigger companies with higher weights in the index rather than a broader increase in value of all companies in the index. We also find that companies might have reduced their overall cost and/or received financial support from the Swedish government to be able to maintain the previous earnings levels because of the decrease in total revenue that the corona pandemic has caused.

With teleworking becoming an increasingly normalized work arrangement after the Covid-19 pandemic, it opens up possibilities for workers to be located elsewhere than their workplace. This indicates that work-related relocation may not be a necessity anymore for parts of the workforce, because they can choose to work remotely instead of relocating. The overall purpose of the thesis has been to investigate whether the normalization of telework as a part of the employee value proposition’s benefits will make people in the workforce less likely to relocate for work. The employee value proposition theory was used to understand the current role telework has as a part of the benefit component, and how telework may affect the employees' likelihood to relocate for work. Two research questions were used to answer the overall purpose:  Has telework resulted in the benefit component having a greater influence than other components for the workforce? Has telework offered as a benefit made people in the workforce less likely to relocate for work? The research purpose for the study was exploratory and the research approach was a deductive, qualitative study approach. Semi-structured interviews were used to collect the data and the sampling were selected by both the purposive and snowball sampling method. The sample for the interviews were employees who have a job where it is possible to do teleworking and were between 25-35 years old. After the interviews were conducted, the data was analyzed by using thematic analysis. The finding of the study indicates that the influence of the benefit component did not change compared to previous research and still had a mid-level of importance. It is not likely that telework has made the benefit component to have an overall greater influence compared to other components, but there were components such as affiliation that were very influential when making relocation decisions. It was also found that family members, especially partners and children, were a big influence on relocation decisions. The participants were more likely to consider teleworking instead of relocating when they had partners and children. Several of them could not see themselves only doing teleworking long-term though, because the connection with the colleagues and team at their workplace were also important. The findings of the study indicate that human connection and relationships have become increasingly important for the employees, and this affects both their teleworking and relocation decisions.