Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha. De pedagogiska planerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de pedagogiska planerna har ett innehåll där elevernas erfarenheter finns med. Dock så syns en skillnader mellan olika skolområden och skolår. Elevernas intresseområden behandlas också i de pedagogiska planerna och även här syns skillnader mellan skolområden men även det innehållsliga skiljer sig åt. Lärarna i projektet visar i de pedagogiska planerna att det finns intentioner att samverka mellan olika ämnen och målnivåer och att det även här finns skillnader i innehåll och mellan skolområden. Utifrån frågeställningarna och arbetets syfte har lärarna lyckats med sina pedagogiska planer men det finns några lösa ändar. Detta arbete har belyst dessa aspekter men vidare forskning kring KNUT- projektet är önskvärt. / KNUT-projektet

I vår studie har vi undersökt hur delaktiga eleverna är i fritidshemmets verksamhet och att se likheter och olikheter mellan två skolor i Uppsala. Våra frågeställningar fokuserar på att få fram vilka arenor, vilka frågor, hur personalen skapar förutsättningar samt vilka hinder det finns för att öka elevernas delaktighet inom fritidshemmet. Intervjuer med rektorer, fritidshemslärare samt elever på båda skolorna har utförts för att sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning. I tidigare forskning lyfts olika sätt för att öka elevers delaktighet på fritidshemmet genom fritidsråd, förslagslåda men även via samtal med eleverna. De teoretiska begrepp som vi har använt oss av i analysen är olika syn på ledarstilar, maktperspektiv samt teorier relationer och interkulturalitet. I elevsamtalen lade vi stor vikt i att möta eleverna i en mer naturlig del igenom att vara delaktiga i deras aktivitet på fritidshemmet. Eleverna har svårt att förstå vad de får och inte får vara med att bestämma över, de har en grundinställning att de inte får vara med att bestämma alls. I slutanalysen lyfter vi fram olika framgångsfaktorer för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det är olika förutsättningar för fritidshemslärarna på de båda skolorna samt att likheterna är att närvaron till eleverna är en stark framgångsfaktor.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.