Syftet med denna studie är att analysera hur mångfalden kommer till uttryck i högläsningsböcker som används av lärare för årskurserna Fk-3. Detta görs genom en analys i två steg, för det första ett kvantitativt analyssteg av vilka mångfaldsaspekter som finns representerade i böckerna och för det andra ett kvalitativt analyssteg av på vilket sätt kön representeras i den mest frekvent angivna högläsningsbok för respektive årskurs. För att uppnå syftet har studien utgått från tre frågeställningar: Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos huvudkaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos bikaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? På vilket sätt representeras karaktärerna utifrån mångfaldsaspekten kön i den bok som är vanligast förekommande i högläsningssammanhang för respektive årskurs Fk-3? Resultatet av studiens första del antyder att det finns en viss överrepresentation av manliga karaktärer i de böcker som används för högläsning medan det saknas karaktärer som representerar grupperna icke-binära och transpersoner. Vid de tillfällen där sexualitet synliggörs visar studien att endast heterosexualitet representeras. Utifrån mångfaldsaspekterna etnisk tillhörighet och funktionsvariation visar studien att det är få karaktärer som representerar annan etnicitet än västerländsk och någon form av funktionsnedsättning. De normer som upprätthålls i litteraturen som studerats är den vita, heterosexuella mannen utan funktionsnedsättning.  Det resultat som framkommit vid studiens andra del visar att huvudkaraktärer oftare än bikaraktärer är normbrytande vilket sker genom att kvinnliga huvudkaraktärer tillskrivs manliga egenskaper medan manliga huvudkaraktärer tillskrivs kvinnliga egenskaper. Studien visar också att kvinnliga bikaraktärer tycks beskrivas mer enhälligt och därmed till viss del stereotypt medan manliga bikaraktärer beskrivs med större variation. Sammantaget visar studien att det bland karaktärerna i böckerna finns en begränsad variation vad gäller etnicitet, sexualitet och funktion medan det finns en jämnare fördelning vad gäller kön. Vid djupare analys av mångfaldsaspekten kön synliggjordes att bikaraktärer ofta reproducerar normer i samhället medan huvudkaraktärer tycks vara mer normbrytande.

Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.

Högläsning i en klassrumspraktik innebär att elever gemensamt tar del av berättelser och möter karaktärer som kan medföra nya perspektiv och identifikations möjligheter.  I de inledande delarna i Lgr22, den svenska läroplanen går det att läsa att skolan ska gestalta och förmedla värden som alla människors lika värde. Vad böcker som lärare läser högt förmedlar är således ytterst relevant. Denna studie ämnar undersöka maktrelationer mellan karaktärer och representation av mångfald i böcker som ofta används för att läsa högt ur av lärare i årskurs 1-3. Detta görs genom en kvalitativ och kvantitativ textanalys utifrån ett critical literacy-perspektiv där analysscheman har använts för att synliggöra maktrelationer och mångfaldens förekomst och representation i böckerna. Syftet med studien är att synliggöra vilka maktrelationer och vilken mångfald som eleverna möter i denna studies empiriska material. Studiens resultat visar att majoriteten av de karaktärer som utövar makt beskrivs med manligt pronomen. De maktrelationerna som dominerar är mellan huvudkaraktärer och bikaraktärer där huvudkaraktärerna innehar makt genom motstånd och samarbete. Bikaraktärer besitter främst makt genom dominans och maskopi. Resultatet visar även att texten i de böcker som analyserats innehåller en ytterst oansenlig förekomst av mångfald. Analysen av denna studies resultat indikerar att lärare bör vara medvetna om vilka värden dessa böcker förmedlar och diskutera dessa värden med elever. Critical literacy innebär att läsa kritiskt och att lära sig att synliggöra normer och värderingar som förmedlas i texter.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fyra lärare och 15 elever intervjuats om deras upplevelser av högläsning. Genom intervjuerna har vi fått en inblick i deras upplevelser av högläsningen, som ett verktyg för inlärning.Resultatet lyfter fram elevernas och lärarnas positiva inställning till högläsning. Slutsatsen av studien visar att högläsningens utrymme i undervisningen varierar beroende på lärarens kompetens. Eftersom forskning visar högläsningens fördelar och att lärarna anser att det inte alltid finns tid för högläsning, bör skolledningenlyfta högläsningen och erbjuda kompetensutveckling om högläsning, för att lärarna ska avsätta tid för högläsningen i undervisningen. / utbildningsvetenskap