Studien undersöker deltagares och lärares förhållningssätt till SFI-undervisningen dels avseende kunskapssyn och lärande, dels relationer och kommunikation i klassrummet. Tio deltagare och tio lärare gav genom kvalitativa intervjuer ca 350 kommentarer kring SFI-undervisningen, vilka klassificeras utifrån kunskapssyn, lärande, relation och kommunikation. Dessa kommentarer analyseras utifrån aktuella socio-konstruktivistiska studier, teoribildningar om maktordning men främst kulturantroplogiska teorier om värderingar. Studien visar på hur kulturella värderingar (vokal självsäkerhet vs gruppharmoni, stor vs liten maktdistans, hög vs låg kontextualitet) påverkar både kommunikationen i klassrummet och förståelsen av hur undervisningen bedrivs. Den visar att en dragkamp om rätt kunskapssyn och rätt studieteknik råder mellan deltagare och lärare. Normerande attityder gör sig gällande liksom frustration över bristen på framsteg i studierna. Slutligen ger studien flera exempel på god interkulturell kompetens i undervisningen och att deltagarna överlag stävar mot kursplanens mål – kommunikativ och funktionell språkkompetens.

Ämnet svenska som andraspråk är ett ämne vars relevans dikteras av elevernas behov. I detta kvalitativa arbete görs en multimodal läromedelsanalys i syfte att analysera vilka språkliga, innehållsmässiga samt kulturella förkunskaper som krävs av elever som befinner sig på svensklektioner. Arbetet har ett svenska som andraspråksperspektiv med en socialsemiotisk teori och svarar på följande frågeställningar: vilka innehållsliga och språkliga förkunskaper förutsätts inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Vilka explicita samt implicita värderingar, kopplade till kultur, förekommer inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Resultatet av analysen visar att läroböckerna kräver att elever har specifika typer av språkliga samt innehållsmässiga kunskaper. Även vissa kulturellt förankrade kunskaper krävs för att eleverna ska tillägna sig de nya kunskaperna. Läroböckerna förutsätter att elever har kulturellt förankrade förkunskaper. Detta med avseende på innehållsmässiga kunskaper såsom svenska författare som Selma Lagerlöf. Läroböckerna förutsätter även att läsaren har en språklig referensram som är förankrad i den svenska kulturen.

This study examines trust in Swedish government agencies based on individuals’ left-right political ideology. Two theories, the Cultural backlash theory and the Economic insecurity thesis, traditionally used to explain the rise of right-wing populist parties, are applied to identify factors influencing trust. The Cultural backlash theory focuses on conflicts between social-liberal and social-conservative values, while the Economic insecurity thesis emphasises the impact of globalisation on economic winners and losers. The results reveal a trust gap between left- and right-wing voters, but other factors seem to play a more significant role in explaining trust levels. Factors associated with the economic insecurity thesis marginally surpass factors associated with political ideology in explanatory power, while those linked to the cultural backlash theory explain more of the variation. The study suggests that, despite the influence that political ideology has on trust in government agencies, the trust gap might be better characterised as a social-liberal/conservative gap. Overall, it highlights the nuanced interplay between cultural and economic factors in shaping trust dynamics within the Swedish context.

Den här uppsatsen syftar till att analysera och identifiera skillnader och likheter i webbdesign mellan två länder, Japan och Sverige. De japanska och svenska webbplatserna för två företag etablerade i både Japan och Sverige, IKEA och DAIKIN, har analyserats utifrån en modell framtagen av Würtz (2006) i en tidigare studie på området. Denna modell är i sin tur baserad på Halls och Hofstedes teorier om kulturella skillnader och skillnader mellan så kallade låg-kontextuella kulturer (t.ex. Sverige) och hög-kontextuella kulturer (t.ex. Japan). Modellen fokuserar på användandet av animation, främjande av kulturella värderingar som maskulinitet/feminitet och individualism/kollektivism, om individer avbildas tillsammans med produkter eller inte, grad av transparens på webbplatserna och slutligen linjär kontra parallell navigation på webbplatserna. Förutom studien av webbplatserna har två intervjuer hållits med en designer/utvecklare från respektive företag för att få ökad förståelse för hur företagen tänker kring webbdesign.   Studien har inte funnit några väsentliga skillnader i användandet av animation, graden av transparens eller navigation mellan de studerade webbplatserna men skillnader i kulturella värderingar har identifierats. De japanska webbplatserna främjar familjeorienterade värderingar och stereotypiska könsroller i valet av bilder på webbplatserna. De svenska webbplatserna främjar värden som är mer typiska för låg-kontextuella kulturer som till exempel livsstil och frihet. Det har också noterats att det japanska företaget använde sig av en maskot vilket kan tolkas som typisk för japansk kultur. I intervjuerna gav utvecklarna från båda företag liknande svar kring hur de tänker om användande av bilder och animation kontra text på sidorna. Den japanska utvecklaren förklarade att japanska kunder uppskattar kundrecensioner för att minska graden av osäkerhet vilket kan sägas vara typiskt för Japan. Den sammanfattande slutsatsen från studien är att kulturella skillnader i webdesign minskar, kanske på grund av globaliseringen av företag och samhällen. / This thesis aims to analyze and capture differences and similarities in webbdesign between two countries, Japan and Sweden. The Swedish and Japanese websites of two companies established in both Japan and Sweden, IKEA and DAIKIN, have been analyzed based on a model devised by Würtz (2006) in a previous study of the same topic. This model is in turn based on Hall and Hofstede’s theories on cultural differences and differences between so-called low-context cultures (e.g. Sweden) and high-context cultures (e.g. Japan). The model focuses on the use of animation, promotion of cultural values such as masculinity/femininity and individualism/collectivism, individuals being depicted together with products or not, level of transparency in the web design and finally linear vs. parallel navigation on the websites. Besides the study of the websites two interviews were held with a designer/developer from each company to get further input into how the companies think about their web design. The study did not find any significant differences in the use of animation, transparency and navigation between the websites studied but differences in cultural values could be seen in terms of the Japanese sites promoting more family-oriented values and stereotypical gender roles through the pictures used on the websites. The Swedish sites promoted values more typical for low-context cultures such as lifestyle and freedom. It was also noted that the Japanese company featured a mascot which can be said is typical for Japanese culture. Regarding the interviews the developers had similar thoughts on the use of text versus pictures and animations. The Japanese developer explained that Japanese customers appreciate customer reviews in order to lower uncertainty which can be said is typical for Japan. The overall conclusion from this study however is that cultural differences in web design are becoming less, perhaps due to the globalization of business and society.