This study looks into the field of intercultural miscommunication and misunderstandings on small multicultural Non Profit Organization (NPO) seen from the expats point of view. It is a study based on a qualitative method-design, including a micro-ethnographic study and qualitative interviews on a small NPO on Bali, Indonesia called Project Clean Uluwatu (PCU) that contain volunteers from all over the world. These misunderstandings and miscommunications that occurred on PCU was mostly between local people born on Bali and foreign people working on PCU, due to many reasons, starting with the rapid pace of globalization and that culture don’t evolve in the same speed. Plausible explanations for this, that are raised in this thesis, is that people make sense of events in different ways, especially if the individuals within a misunderstanding belong to both a high context culture and a low context culture and aby that communicate in different ways. This thesis also explain them through Karl Wieck’s sensemaking perspective by applying 7 properties that describes how individuals make sense out of miscommunication by perceiving the event in different ways due to individuals former knowledge, their intentions and own identity.

The aim of this thesis is to create an understanding about how and to what extent a Swedish expatriate manager needs to adapt his/her leadership in accordance with the culture of the host country. Thus shall different managers’ perceptions of experienced management overseas be studied. To accomplish our aim, three different problems have been designed. These are as follows: In what way does the manager’s earlier experiences and knowledge about expatriation affect her or his leadership in a new cross-cultural context? How does the culture of the host country affect the expatriate manager’s leadership? How does the expatriate manager handle contradictory demands: that is differences in expectations from subordinates and the higher management?   We have chosen to use an abductive approach in order to do a qualitative study and we have therefore conducted eight case studies to create a foundation for distinguishing patterns.The case studies are based on eight Swedish managers with experience from expatriation.   The theoretical framework is structured upon three main themes including; knowledge and skills a global leader needs to possess, the relation between the leader and subordinates, and contradictory demands. The theory is followed by a combined empirical data- and analysis chapter where we present our eight respondents, whom are then analyzed and interpreted based on the theory. In the empirical data- and analysis chapter the patterns we have been able to distinguish presented. The three main themes are consistently throughout this chapter.   The conclusion of the study is that a managers experiences and knowledges affects his or her leadership and perception of the culture in the host country. Furthermore, we can conclude that a Swedish leadership is applicable in an international context, and that contradictory demands are more distinct at home than in the host country. Finally we can summarize our study by stating that home is good, but overseas may be just as good. / Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur och i vilken utsträckning en svensk utstationerad ledare behöver anpassa sig och sitt ledarskap efter kulturen i värdlandet. Följaktligen skall olika ledares uppfattningar om tidigare utlandsstationeringar undersökas. För att uppnå syftet med studien har vi utformat tre problemformuleringar. Studiens problemformuleringar är som följande; På vilket sätt påverkar ledarens tidigare erfarenheter och kunskaper rörande utlandsstationering hennes/hans ledarskap i ett nytt tvärkulturellt sammanhang? Hur påverkas en ledares ledarstil av kulturen i värdlandet? Hur hanterar utstationerade ledare motstridiga krav, det vill säga skillnader i förväntningar från medarbetarna och den högre ledningen?   Vidare har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats för att genomföra en kvalitativ forskningsstrategi och tillämpat åtta fallstudier för att skapa underlag för att kunna urskilja mönster. Fallstudierna baseras på åtta svenska ledare med erfarenhet av utlandsstationering.   Den teoretiska referensramen är strukturerad efter tre huvudteman som innefattar; kunskaper och kompetenser en global ledare bör besitta, relationen mellan ledare och medarbetare, samt motstridiga krav.  Teorin följs av ett kombinerat empiri- och analysavsnitt där det redogörs för studiens åtta respondenter, som sedan analyseras och tolkas utifrån teorin.  I empiri- och analyskapitlet presenteras de mönster vi har kunnat urskilja. Studiens tre huvudteman är även genomgående för empiri- och analyskapitlet.   Studiens slutsats påvisar att en ledares tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar dennes ledarskap och uppfattning av kulturen i värdlandet. Vidare kan vi konkludera att ett svenskt ledarskap är tillämpningsbart i en internationell kontext, samt att motstridiga krav är mer påtagliga på hemmaplan än i värdlandet. Avslutningsvis kan vi sammanfatta att hemma må vara bäst, men borta är nog minst lika bra.

Den här uppsatsen syftar till att analysera och identifiera skillnader och likheter i webbdesign mellan två länder, Japan och Sverige. De japanska och svenska webbplatserna för två företag etablerade i både Japan och Sverige, IKEA och DAIKIN, har analyserats utifrån en modell framtagen av Würtz (2006) i en tidigare studie på området. Denna modell är i sin tur baserad på Halls och Hofstedes teorier om kulturella skillnader och skillnader mellan så kallade låg-kontextuella kulturer (t.ex. Sverige) och hög-kontextuella kulturer (t.ex. Japan). Modellen fokuserar på användandet av animation, främjande av kulturella värderingar som maskulinitet/feminitet och individualism/kollektivism, om individer avbildas tillsammans med produkter eller inte, grad av transparens på webbplatserna och slutligen linjär kontra parallell navigation på webbplatserna. Förutom studien av webbplatserna har två intervjuer hållits med en designer/utvecklare från respektive företag för att få ökad förståelse för hur företagen tänker kring webbdesign.   Studien har inte funnit några väsentliga skillnader i användandet av animation, graden av transparens eller navigation mellan de studerade webbplatserna men skillnader i kulturella värderingar har identifierats. De japanska webbplatserna främjar familjeorienterade värderingar och stereotypiska könsroller i valet av bilder på webbplatserna. De svenska webbplatserna främjar värden som är mer typiska för låg-kontextuella kulturer som till exempel livsstil och frihet. Det har också noterats att det japanska företaget använde sig av en maskot vilket kan tolkas som typisk för japansk kultur. I intervjuerna gav utvecklarna från båda företag liknande svar kring hur de tänker om användande av bilder och animation kontra text på sidorna. Den japanska utvecklaren förklarade att japanska kunder uppskattar kundrecensioner för att minska graden av osäkerhet vilket kan sägas vara typiskt för Japan. Den sammanfattande slutsatsen från studien är att kulturella skillnader i webdesign minskar, kanske på grund av globaliseringen av företag och samhällen. / This thesis aims to analyze and capture differences and similarities in webbdesign between two countries, Japan and Sweden. The Swedish and Japanese websites of two companies established in both Japan and Sweden, IKEA and DAIKIN, have been analyzed based on a model devised by Würtz (2006) in a previous study of the same topic. This model is in turn based on Hall and Hofstede’s theories on cultural differences and differences between so-called low-context cultures (e.g. Sweden) and high-context cultures (e.g. Japan). The model focuses on the use of animation, promotion of cultural values such as masculinity/femininity and individualism/collectivism, individuals being depicted together with products or not, level of transparency in the web design and finally linear vs. parallel navigation on the websites. Besides the study of the websites two interviews were held with a designer/developer from each company to get further input into how the companies think about their web design. The study did not find any significant differences in the use of animation, transparency and navigation between the websites studied but differences in cultural values could be seen in terms of the Japanese sites promoting more family-oriented values and stereotypical gender roles through the pictures used on the websites. The Swedish sites promoted values more typical for low-context cultures such as lifestyle and freedom. It was also noted that the Japanese company featured a mascot which can be said is typical for Japanese culture. Regarding the interviews the developers had similar thoughts on the use of text versus pictures and animations. The Japanese developer explained that Japanese customers appreciate customer reviews in order to lower uncertainty which can be said is typical for Japan. The overall conclusion from this study however is that cultural differences in web design are becoming less, perhaps due to the globalization of business and society.

This thesis explores the cultural considerations American technical communicators must address when working with French colleagues and when creating technical documentation for French audiences. A review of the literature on intercultural communication theory was conducted, along with a review of the limited research on technical communication in France and the needs of French audiences. A qualitative online survey of French technical communicators was also conducted. Through this survey, French technical communicators reported on their intercultural beliefs, experiences, and practices, and information, language, and cultural needs. Survey responses were analyzed using inductive thematic analysis. Two main themes were developed as a result of this analysis: the importance of adapting content to French audiences, and the cultural differences between French and American information needs and communication styles. Survey findings are combined with theoretical and practical literature to offer American technical communicators guidance for successful intercultural interactions. This thesis concludes with suggestions for future practice and research in intercultural technical communication.