Fysisk aktivering är en minst sagt väsentlig del av livet. Utan den kan allt från depression till en mängd andra typer av sjukdomar som hjärtsjukdomar uppstå (Henriksson, Sundberg, 2015-11-17). Fetma och hjärtsjukdomar avslutar miljontals liv tidigare varje år världen över(Quinn Mattingly, U.Å). Försummelse av träning i olika former är väldigt vanligt och kan till och med hända de mest erfarna idrottare och tränade personer. De senaste två åren har tvingat oss som samhälle att stanna hemma, arbeta hemifrån och till och med träna hemifrån. Det finns fler anledningar till att någon skulle vilja träna hemma i stället för, till exempel, på ett gym. Vare sig det är för bekvämligheten (ingen transport behövs) integriteten (ingen rädsla för att andra människor ska döma dig) eller som vi har sett under åren 2020-2022, att vi måste stanna hemma för att minska risken för spridning av en särskild sjukdom, kan träning hemma vara ett mycket relevant alternativ för att hålla sig i form i dagens samhälle.

Interactive Ątness apps can motivate people to lead an active lifestyle. However, it is not yet fully understood how smartphone data collected during exercise is related to the user's actual physical condition. The aim of this work is to investigate in what way and how accurately fitness-related parameters can be estimated using a smartphone. To achieve this, three separate tests were conducted: The first test examined how acceleration data (external intensity) and % of heart rate reserve (internal intensity) correlate with each other during three different exercises (bodyweight squats, jumping jacks, and standing mountain climbers). Results (n=6) show that regardless of accelerometer position, there is a moderate to strong correlation between internal and external intensity for squats (r=0.656-0.789) and mountain climbers (r=0.592-0.782), and a weak to moderate correlation for jumping jacks (r=0.291-0.587). The second test determined how accurately heart rate can be estimated with a smartphone camera (contactless and contact-based). Heart rate was determined simultaneously with a heart rate monitor and a smartphone. The mean absolute error of the contact-based method (n=120) was 5.42 ± 1.44 beats per minute. The mean absolute error of the contactless method (n=30) was 3.60 ± 0.81. However, the contactless method did not provide reliable readings for heart rates above the resting level. The third test evaluated how accurately a VO2max test, in this case, the 3-minute step-in-place test, can be monitored with a smartphone. The results show that step count could be computed from a video recording with a mean absolute error of 2.69 ± 1.89 steps per minute. The knee height could be distinguished as high or low in 98% of cases (n=4). The results of this work can help developers create highly personalized and meaningful fitness apps. / Interaktiva fitnessappar kan motivera människor till att leva en aktiv livsstil. Det är dock ännu inte helt klarlagt hur smartphone-data som samlas in under träning är relaterad till användarens faktiska fysiska tillstånd. Syftet med det här arbetet är att undersöka på vilket sätt och hur exakt konditionsrelaterade parametrar kan mätas med hjälp av en smartphone. För att uppnå detta genomfördes tre separata test: Det första testet undersökte hur accelerationsdata (extern intensitet) och % av hjärtfrekvensreserven (intern intensitet) korrelerar med varandra under tre olika övningar (knäböj med kroppsvikt, jumping jacks och stående mountain climbers). Resultaten (n=6) visar att oavsett accelerometerposition finns det en måttlig till stark korrelation mellan intern och extern intensitet för knäböjningar (r=0,656-0,789) och mountain climbers (r=0,592-0,782), samt en svag till måttlig korrelation för jumping jacks (r=0,291-0,587). Det andra testet fastställde hur exakt hjärtfrekvensen kan mätas med en smartphone-kamera (kontaktlös och kontaktbaserad). Hjärtfrekvensen mättes samtidigt med en pulsmätare och en smartphone. Det genomsnittliga absoluta felet för den kontaktbaserade metoden (n=120) var 5,42 ± 1,44 slag per minut. Det genomsnittliga absoluta felet för den kontaktlösa metoden (n=30) var 3,60 ± 0,81. Den kontaktlösa metoden gav dock inte tillförlitliga avläsningar för hjärtfrekvens över vilonivån.  Det tredje testet utvärderade hur ett VO2max-test, i detta fall 3-minuters steg-på-plats-testet, kan övervakas med hjälp av en smartphone. Resultaten visar att stegantalet kunde beräknas från en videoinspelning med ett genomsnittligt absolut fel på 2,69 ± 1,89 steg per minut. Knähöjden kunde urskiljas som hög eller låg i 98 % av fallen (n=4). Resultaten av detta arbete kan hjälpa utvecklare att skapa mycket personliga och meningsfulla fitnessappar.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.