Sammanfattning Syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden? Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år. Av dessa var 11 individer slumpvis indelade i en styrketräningsgrupp och övriga nio utgjorde en inaktiv kontrollgrupp. Ett flertal olika fysiologiska tester, som bl.a. prövade testpersonernas styrka samt kondition, utfördes innan och efter träningsperioden. De deltagare som utgjorde träningsgruppen tränades i relativt tung styrketräning i åtta veckor. Resultat. Undersökningen resulterade i en signifikant ökad koncentrisk-, excentrisk- samt statisk momentan benstyrka för träningsgruppen efter de åtta veckorna med relativt tung styrketräning. Vidare kunde även utläsas för dem en signifikant förbättring av uthållighetsstyrka i benen (hastighet vid 50 uppresningar från stol, med 16,9 %) samt vid ett kort funktionellt test (5 uppresningar från stol, med 12,8 %). De träningsgenererade signifikanta ökningarna för träningsgruppen tyder inte på några stora procentuella skillnader mellan statisk (10,4 %) och dynamisk excentrisk (7,8 %) eller koncentrisk maximal styrka (9,5 %). Vid testerna cykelergometertest (kondition), effekt i 5-minuterspyramidtest (ett modifierat steptest) samt distans vid 6-minuters gångtest framkom inga signifikanta förbättringar för träningsgruppen. Ingen i kontrollgruppen visade en signifikant förbättring i någon av de nämnda testerna. Slutsats. Studien visar att interventioner, med åtta veckors intensiv styrketräning, tre gånger per vecka för äldre kvinnor och män, påtagligt kan förbättra resultaten vid styrkemätningar såväl momentant som uthållighetsmässigt och vid ett kort funktionellt test, medan tester av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) inte förbättras. Emellertid framkom i cykelergometertestet en tendens till förbättring för träningsgruppen.

Aging, also in the absence of pathological conditions, is associated with cognitivedecline, especially in so called fluid abilities, such as episodic memory andexecutive functions. Due to an ongoing demographic shift, a larger part of thepopulation will reach higher ages, and more people will be affected by age-relatedcognitive decline. Finding ways of counteracting this development have the potentialof having large benefits for both individuals and society. It has long beenknown that living in environments that are rich in terms of cognitive challengescan affect cognitive ability in old age. In this regard, intervention studies in whichthe amount of cognitive stimulation is manipulated can therefore generate insightsto the causality of such effects in specific cognitive functions. Cognitive trainingas means to counteract negative effects of aging on cognition has received a lot ofscientific interest in the last decades.This focus of this thesis is cognitive training interventions, which is studiedfrom several perspectives. In Study i, the aim was to investigate the extent towhich executive functions can be strengthened by training in younger and olderadults, and to which degree such training generalize to other measures of cognition.Although a large body of research has been investigating training of workingmemory and executive functions in recent years, the results are diverse, and fewhave been targeting executive functions broadly with training programs based ontheoretical models of executive functions. Study i showed that despite a broadtraining program targeting three executive functions (updating, shifting and inhibition),it did not lead to transfer beyond the very near in old adults. The youngerhowever showed transfer effects to measures of working memory.In Study ii, the focus was on studying how the effects survive across time.There is limited knowledge about long-term effects of process-based training andthe results showed that the training effect was stable after 1.5 years, while only thenearest transfer effect was still significant in both younger and older adults.Study iii focused on individual factors affecting gain and maintenance thereofin a sample of older individuals. We used a strategy-based intervention focusingon episodic memory performance with a number-consonant mnemonic which is amnemonic for memorizing digit-codes. A different set of predictors was observedfor baseline episodic memory performance and training gain. Those that are betteroff in terms of episodic memory performance, also gain more in the episodic memorycriterion task. Further, a higher rate of processing speed was also important.Lastly, better verbal knowledge also influence gain beyond the other factors. Theresults have both theoretical implications regarding how plastic cognitive functionsare, and practical, in terms of how to best design training programs. / Över hela världen blir vi äldre. År 2050 kommer en femtedel av jordens befolkningvara 60 år eller äldre, att jämföra med en knapp tiondel år 1950. Det är förstås enpositiv utveckling men en åldrande befolkning innebär också att vi står inför flerautmaningar. En sådan rör det kognitiva åldrandet. Vi vet att åldrande kan leda tillnedgång i vissa kognitiva förmågor, såsom det episodiska minnet samt exekutivafunktioner. Episodiskt minne är vår förmåga att komma ihåg upplevda händelserknutna till tid och rum. Exekutiva funktioner är ett begrepp som inbegriper vårförmåga att hålla en plan aktiv medan vi utför den, utan att distraheras av tankareller externa störningsmoment. Genom att studera effekter av träning hos yngreoch äldre vuxna på sådana kognitiva funktioner kan vi få kunskap om till vilkengrad de kan förbättras och om denna förbättringspotential är olika beroende påålder. Vi vet sedan tidigare att människor som under sin livstid lever ett kognitivtstimulerande liv också till viss del är skyddade mot nedgång i kognition underåldrandet. Träningsstudier kan ge kunskap om kausaliteten i sådana fynd.Studie i i denna avhandling behandlar träning av exekutiva funktioner föryngre och äldre vuxna. Träningsprogrammet konstruerades utefter en teoretiskmodell som beskriver exekutiva funktioner som bestående av förmågan att inhiberastörande stimuli eller överlärda responser, förmågan att uppdatera informationi arbetsminnet, och förmågan att skifta mellan att utföra olika uppgifter. Resultatenvisade att de yngre kunde generalisera träningseffekten också till otränadearbetsminnesuppgifter, medan de äldre endast visade förbättring på otränade uppgiftersom hade stora likheter med de tränade.I Studie ii undersöktes hur mycket av träningseffekterna som kvarstod ettoch ett halvt år efter träningen. Resultaten visade att både för yngre och äldreså kvarstod effekten på tränade uppgifter samt en av uppgifterna som hade stortöverlapp med träningsuppgifterna, för både unga och äldre.I Studie iii studerades ett strategibaserat träningsprogram för episodisktminne. Fokus låg på att undersöka vilka individuella kognitiva faktorer sompåverkar förbättring som följd av träning. Resultaten visade att de med högre förmågai kognitiv bearbetningshastighet samt verbal förmåga var de som hade bästförutsättningar för förbättring.Resultaten från dessa studier är av både teoretisk relevans i och med att deökar förståelsen för träningsbarheten av exekutiva funktioner, samt har praktiskrelevans för utformning av träningsprogram.

Facebook is a social network that has more than 1.5 billion active members. With the term ‘active’ we mean users who sign in at least once every day on Facebook. Sharing personal information has become a popular activity within the development of all the social networks. Facebook, for instance, contains settings for privacy that allow the user to adjust how "far" the user wants to share his/her own personal information. The problem comes when this can lead to private issues and concerns. The aim of this research was to study the privacy issues perceptions of people within two different ranges of ages, under and over 35 years old. Firstly, we analysed how much people know about privacy on Facebook, and then we tried to understand if there are similarities or differences between those two groups. We thought it would be interesting to know the current state of this phenomena and there was no much research done in Sweden about it. The research was conducted using the mixed method because we wanted to get more global responses from a larger number of respondents in a survey and we wanted to get more detailed answers from an open questionnaire through interviews. We intended to know how is the general knowledge about privacy on Facebook among Swedes. The results showed that people who belonged to the adults group took slightly more care on their privacy than the young-adults group. Also, we discovered that, in general, people are more informed about the risks coming from privacy leaks than a few years ago.

Sleep is known to influence basic tasks concerning working memory, reaction time and executive functioning (Silva, Wang, Ronda, Wyatt, & Duffy, 2010; Nebes, Buysse, Halligan, Houck, & Monk, 2009). However, the amount that sleep influences these functions varies from study to study possibly due to differences in age and task design. Aim 1A of this study is to determine if sleep quality affects working memory. Aim 1B of this study is to determine if age affects sleep quality and working memory in comparison of young and old adult populations. Finally, Aim 2 of this study is to determine if there is a relationship between sleep quality, working memory, and decision making in the younger adults. These aims were researched using a validated and commonly used sleep questionnaire: the Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI). In addition, the study utilized an n-back test to measure working memory and executive functioning, and an economic decision task to measure decision making accuracy. Results show that sleep quality did not significantly influence accuracy on an n-back test in either age group, but age was significantly correlated with accuracy on an n-back test in the older adults. The study also found a relationship between working memory performance and complex decision making among younger adults, but this relationship was not modulated by sleep quality. Our findings suggest that self-reported sleep quality is not a strong predictor of working memory or complex decision making, particularly in early adulthood. Future research on this topic may benefit from a more objective measure of sleep quality and from larger samples across different phases of the lifespan.

No description available.

Inspired by Valerie DeMarinis quantitative study Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: a Swedish postmodern case study (2003), and Peter Strang and Susann Strang’s research Questions posed to hospital chaplains by palliative care patients (2002) the aim of this quantitative research was to continue to investigate the field of Existential health and pastoral care. With the background of previous research within the field of Psychology of Religion and Existential health, this study also wants to direct attention to a group especially affected by the Covid-19 Pandemic: the group of old adults, living at retirement homes in Sweden. A group who, bound by the restriction orders, got isolated from their social surroundings outside their homes. By investigating priests and deacons in the Church of Sweden's perception of their relations and conversations with older adults before, during, and after the implemented Covid-19 restrictions, this study tries to answer the following research questions: (1) How has the expression of existential health, according to priests and deacons who work with old adults living at elderly centers, has been affected during the pandemic? (2) In what way has the relationship between the Church of Sweden and retirement homes gotten affected during the pandemic? By using DeMarinis theory on levels of health and existential information, (DeMarinis 2003:2008) a suggestion of categorisation of themes in pastoral care was created. The original themes in this study were based on DeMarinis survey posed to church chaplains (DeMarinis, 2003) and got categorized into seven head categories: (a) Loneliness, (b) Psychological themes, (c,) Identity-themes, (d) Social themes, (e) Existential themes, (f) Religious- and Spiritual themes, and (g) Fysical themes. The head categories were later used in the analysis. The material was collected through a survey, posed to priests and deacons within the Church of Sweden. The survey was sent by email to 644 parishes all across the country, and answered anonymously by 355 priests and deacons. By dividing the survey into four parts: (1) demographic information about the respondents, followed by repeated questions to (2) the time before the restraining orders (3) the time during the restraining orders, and (3) the time after the release of the restraining orders, the results came out as following: through all the time-periods loneliness was the most common theme, followed by Psychological themes. Identity-themes, such as life story, work, ageing, decreased during the times of restriction orders. In the same period of time, existential and religious themes got more common, especially themes that can be seen as negatory, such as depression, fear of death, God’s absence, suicidal thoughts. Regarding the relational question between the Church of Sweden and retirement homes, the respondents indicated a change in frequencies of contact, and places of contact. Before the pandemic, the majority of the respondents often had contact with older adults living at the retirement homes, usually in relation to the parish activities at the centers. With the restrictions 80% (N=350) had contact less than once a month, compared to before, 57,8% (N=351) had contact more than 2-3 times a month. Contact by phone got more common, and the contact depended on either staff at the elderly-center, relatives to the elderly, or the respondent during the restraining orders.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.