Studiens syfte är att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med särskilt fokus på Dreyfus modell ”från novis till expert” samt Hoffmans modell ”från okunnig till mästare och superexpert” (min översättning). Dramaledarnas iscensättning av dramaprocessen analyseras utifrån Sternudds dramapedagogiska perspektiv.                       Enligt studien är dramaledarskap ett lärarhantverk med spår av teaterhantverk och scenkonst som praxisgemenskap. Hantverkets material, process, verktyg och produkt diskuteras. Dramaledarna i studien kan betecknas som experter på dramaledarskap och lärarledarskap men också som superexperter eller mästare i och med att de handleder blivande dramaledare. Dramaledarna anpassar ledarskapet efter situation och kontext och leder processer främst inom det konstpedagogiska och det personlighetsutvecklande perspektivet. De använder sig av dramapedagogiska komponenter men sällan av specifika dramapedagogiska metoder. Gestaltning i teater är vanligt. Dramaledarna använder sig av flera dramaledarverktyg. Att ställa frågor är ett vanligt pedagogiskt grepp, vilket har betydelse för reflektionsmomentet. Verktyg från tidigare forskning kompletteras i studien med anekdoten. Genom anekdoten kan dramaledarna mediera dramat samt överföra kunskaper och erfarenheter till deltagare, kollegor och auskulterande studenter. Dramats produkt är förändrad förståelse och lärande. / The study's purpose is to focus craftsmanship in drama leadership and describe experienced drama teachers expertise. With a qualitative approach and a descriptive case study as method the study combines a reading of drama handbooks with participant observation and interviews. The result is discussed on the basis of theories of craftsmanship with a particular focus on Dreyfus model "from novice to expert" and Hoffman's model "from naïve to expert and master". The drama teachers staging of the drama process has been analyzed through Sternudds perspectives on drama. The study shows that teaching drama is a craft with traces of craftsmanship within the theater and the performing arts as community of practice. Material, process, tools and product is discussed. The drama teachers in the study can be described as experts in drama leadership and teaching but also as super expert or masters because they supervise drama teacher students. The drama teachers adjust their leadership according to the situation and context and leads processes mainly within the artistically oriented perspective and the personal development perspective. They use drama components, but seldom specific drama teaching methods. Theater as expression is common. The drama teachers use several tools of drama leadership. To ask questions is a common pedagogical approach, important for a reflective process. Tools highlighted by previous research can by the studie be supplemented with the anecdote. Through the anecdote the drama teachers mediate the drama and transfer knowledge and experience to participants, colleagues and drama teacher students. The product of the dramaprocess is altered understanding and learning.

Syftet med studien var att undersöka och analysera slöjdlärares föreställningar omundervisning med särskilt fokus på hantverkskunnande och finmotorik.Slöjdämnet har under sin existens haft skiftande kompetenser som lyfts fram och stått ifokus. Slöjdämnets kärna har dock hela tiden varit att de kompetenserna försökts uppnåsgenom undervisning i hantverkskunnande och hantverk. Hur beskriver slöjdlärare att deundervisar i hantverkskunnande? Vilka utmaningar möts de av? Hur ser slöjdlärarna påelevernas finmotorik i relation till att undervisningen i hantverkskunnande?Resultatet av studien visar på ett statistiskt samband mellan undervisningen ihantverkskunnande och elevernas motorik. Resultatet tyder på att det statistiskasambandet är starkast för elever med svårigheter att lära sig hantverkskunnande.Elevernas motoriska förmåga är därmed en av de faktorer som slöjdläraren behöver tahänsyn till när de ska planera och bedriva sin undervisning. Slutsatserna ska betraktas urett slöjdlärarperspektiv, då de baseras slöjdlärares beskrivningar och uppfattningar avsin undervisning.Studien har genomförts med hjälp av en webenkät som besvarades av 33 slöjdlärare i etturval av självselektion (Larsen 2018). I enkäten blandades kvantitativa och kvalitativafrågor för att potentiellt få djupare information.Sökord: finmotorik, hantverkskunnande, hur-kunskap, motorik, slöjd

Syftet med denna studie är att undersöka hantverkskunnandet och metallens egenskaper vidarbetet med ciseleringsteknik på olika metallfolier. Genom studien besvaras frågorna: Hursvarar de olika metallfolier när de ciseleras? Hur ser hantverkskunnandet i ciselering ut?Studien kan beskrivas som en kvalitativ undersökning med inspiration av den experimenterandemetoden samt autoetnografiska metoden. Hantverket i studien har genomförts med ettexperimentellt arbetssätt genom bearbetning av koppar, mässing, tenn och aluminiummetallfolier. Den experimentella metoden genomförs genom en kontrollerad undersökning medhjälp av konstanta delar samt variabler med syfte att upptäcka materialens lämplighet iförhållandet till ciselering. Datainsamlingen har skett via observationer av det egna praktiskaarbetet. Dokumentationen består av bilder, skriftligt material i form av en processdagbok samten ifylld matris med förutbestämda kriterier angående materialets relevanta egenskaper.Varje metallfolie har sina speciella egenskaper, men det visar sig också att de metallfoliernasom jag har testat också har vissa gemensamma egenskaper. Alla inköpta metallfolier visade siglämpliga för ciseleringstekniken även om de hade olik hårdhet och stabilitets förmåga. Genommatrisen som producerades under studiens gång möjliggjordes val av lämpligt material för varjeändamål. Erfarenheter skapades genom experimenterandet med både tekniken och materialetmen också genom reflektioner som i sin tur leder till nya handlingar och djupare kunskap. Dettafenomen skedde under hela den undersökande processen och kan vara relevant förinlärningsprocesser även i andra sorts hantverk. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultatutifrån flera perspektiv, såsom tradition som inspiration, ciselering i skolslöjden och ciseleringutifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Sloyd is related to craft knowing, making traditions and materiality. The meaning of knowing in sloyd is vaguely articulated and thereby can be interpreted by teachers in different ways. This study aims at contributing to an articulation of craft knowing within sloyd education. The study was carried out in the form of two learning studies, each one focusing on a specific object of learning. The knowing of sawing straight was studied through phenomenographic analysis of video recordings of students’ work with handsaws in wood. Different ways of knowing this capability have been described. The second study focused on the knowing of interpreting symbols in sloyd objects. Different ways of perceiving this capability have been described through the learning study’s three iterative lesson interventions. The two objects of learning are discussed as pointing out different aspects of craft knowing in sloyd education. Craft knowing has been recognized as embodied thinking and interaction with tools and materials in order to achieve certain intentions (Dormer, 1994; Illum, 2004). It is often described as embedded in our actions (Polanyi, 1966) and manifested in specific actions: as knowing-in-action (Schön, 1983). Furthermore, it is multimodal and derives from practical knowledge traditions where dexterity, visuality and materiality are central modes of communication (Kress & van Leeuwen, 2006). When engaging in sloyd activities one engages in different communal shared craft techniques and strives to obtain and express intended shapes, functions, lines, patterns and affiliations. To be able to say and make something in a ‘right way’ can be understood as a specific literacy (Gee, 2015). Some aspects of craft knowing are presented and discussed in terms of craft literacy: as embodied interactions with materials and tools in specific ways. These descriptions can contribute to our shared understanding of the meaning of craft knowing as well as the meaning of sloyd knowing.