Denna studie berör sexualundervisningen och belyser den utifrån ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka uppfattningarna som elever i årskurs 7 har kring den sexualundervisning som de fått på mellanstadiet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever från två olika skolor i Sverige. Denna data transkriberades i första hand för att sedan tolkas och analyseras, vilket gjordes genom två olika analyser. Den första analysen gjordes utifrån en av studiens teoretiska utgångspunkter, fenomenografi, för att tolka det empiriska materialet. Den andra analysen gjordes utifrån studiens andra teoretiska utgångspunkt, fenomenografisk didaktik, för att analysera resultatet av det empiriska materialet. Detta med syfte att motivera resultatets mening och didaktiska relevans. Elevernas uppfattningar har i resultatet kategoriserats i tre beskrivningskategorier, ”meningsfullt”, ”betydelselöst” och ”avsaknad av”. Förbättringsområden som uppkom kategoriserades i fem teman: tid, läraren, undervisningsinnehåll, undervisningsstruktur samt sociala medier och internet. Informanternas utsagor i kategoriserad kontext utgör studiens utfallsrum, vilket är av didaktisk relevans då dessa utsagor bidrar till kunskap kring hur undervisningsämnet uppfattas utifrån ett elevperspektiv. Det empiriska materialet framställs i resultatet och analysen, där ”avsaknad av” var den mest framträdande beskrivningskategorin inom samtliga teman, även om ”meningsfullt” och ”betydelselöst” var framträdande i vissa av studiens teman.

I denna studie sammanställs och analyseras 12 intervjuer med sammanlagt 24 elever som informanter utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Eleverna som ingick i studien gick antingen i en fjärdeklass eller en femteklass. Studien syftade till att utifrån ett elevperspektiv undersöka användandet av lärandematriser som stöd för utveckling av deras textskapande. Intervjuerna har transkriberats för att sedan analyseras i relation till tidigare forskning. De frågeställningar som kommer att besvaras i denna studie lyder: Vilka uppfattningar har elever om användandet av lärandematriser i svenskundervisning? Hur uppfattar elever att lärandematriser påverkar deras egna utvecklinginom textskapande i svenskundervisning? Resultatet visar att majoriteten av de 24 elever uppfattade att deras användande av lärandematriser stöttade deras textskapande. Eleverna uppfattade även att lärandematrisen påverkade deras skriftliga utveckling positivt. Trots att majoriteten hade positiva uppfattningar om lärandematriser fanns det enstaka elever som uppfattade dem som överflödiga eller onödiga.