I det här examensarbetet har jag undersökt hur högstadieelever anser att sångundervisning påverkar deras språkinlärning i engelska. Syftet var att ta del av elevernas egna uppfattningar och hur de upplever språkinlärning i samband med sång. Jag har intervjuat fem flickor i årskurs 7 till 9 från två olika kommuner som deltar i musikskolans undervisning på sin fritid. Intervjuerna har skett via telefon och samtliga intervjuer har spelats in. Informanterna berättade att de har goda engelska språkkunskaper och att de upplever att de förbättrar dessa med hjälp av sin sångträning. De använder sig av olika källor för att arbeta med engelska i samband med inövandet av en sång, framförallt via Internet. Även sångpedagoger används som informationskällor för att erhålla förståelse för textinnehållet. Eleverna deltar i viktiga beslut som att avgöra när de kan sången tillräckligt väl för att avsluta arbetet och gå vidare med en ny sång, samt att självbedömning är en stor faktor i elevernas lärande. Informanterna berättar att repetition är viktigt vid inlärandet.

Denna studie undersökte hur strukturerad självbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, påverkade elevernas lärande i form av självinsikt, attityd till framgång, motivation och studieresultat. Marockanska engelskelever i åldrarna 11-15 år, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att ställa frågor när de inte förstod, att hjälpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkätform, och klassens studieresultat och attityd till engelska och framgång jämfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om självbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förändringar i motivation, attityder till lärande och studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansåg sig ha blivit mer motiverade. Alla elever menade att de genom självbedömningen lärt sig någonting som kommer att vara viktigt för dem i deras framtida studier. Resultatet visade att flickorna hade svårare att knyta an till ett elevcentrerat lärande med självreflektion än vad pojkarna hade.

Denna kvantitativa studie syftade till att undersöka om könskodade platsannonser har en påverkan på läsarens bedömning av sig själv som en kvalificerad kandidat och läsarens intention att söka tjänsten. Studien undersökte även om det fanns några skillnader i förhållande till kön och ålder. För att genomföra studien konstruerades två platsannonser som var kodade i en kvinnlig och en manlig riktning. Dessa användes i en enkät för att undersöka könskodningens påverkan. Datainsamling skedde via en webbaserad enkät. Ett målstyrt bekvämlighetsurval gjordes och det var 37 personer som deltog i undersökningen. Pearsons korrelationsanalys och envägs ANOVA har använts för analysen av data. Resultatet visade att könskodade platsannonser inte hade någon signifikant påverkan på läsarens bedömning av sig själv som en kvalificerad kandidat eller läsarens intention att söka tjänsten. Därmed förkastas studiens hypoteser. Resultatet motsäger de resultat som kommit fram i tidigare forskning vid litteraturgenomgången. Författarna tror att det till stor del har berott på att platsannonserna var för lika och inte tillräckligt könskodade. Flera alternativa orsaker redogörs för i diskussionen. / The present quantitative study aimed to examine if gendered wording in a job advertisement has an impact on reader’s self-assessment of being a qualified candidate and the intention to apply for the job. A total of 37 participants, who at the time were working with recruitment and human resources, answered an online survey. The survey contained two job advertisements which each were gendered in a feminine or masculine direction. The advertisements were used to examine the effects of gendered wording. One-Way ANOVA and Pearson Correlations were used for the analysis. The result showed no significant effect of gendered wording in job advertisements and the reader’s self-assessment of being a qualified candidate and their intention to apply for the job. This is contradictive to previous research about gendered wording and job advertisement. The results of this study may be affected by the current study’s formulation of the gendered worded job advertisements. The results indicated that the two gendered worded job advertisements of this study were too similar. It is therefore recommended to enhance the gendered wording in future research. Furthermore it is suggested to examine which words that are considered gendered in the Swedish language.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling.

The purpose of this study is to investigate self-assessment and illuminate factors that affect students' development, a study to elucidate the individual teacher and the pupils' understanding and knowledge of self-assessment. The intention of the study is to generate new knowledge. Interest in self-assessment has been developed during my time as a teacher since research on self-assessment has shown positive effects on students' development, and that the properties can be linked to the teacher's assignment under the Education Act and the curriculum. The survey also consists of previous research conclusions that show that self-assessment promotes student development that can give the student increased self-confidence, responsibility and develops pupils' metacognitive ability. As the method for this study, I have chosen to conduct qualitative interviews with four students and two teachers in two schools. Results of this study have found that, in addition to what previous has shown, that the knowledge and perception of self-evaluation in schools is limited. The perception is that there are difficulties with self-assessment, but even so, there is a value in working with self-assessment.

Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer av sex stycken lärare utförts. Resultatet visar att formativ bedömning har betydelse i både undervisning och lärarnas arbete samt att lärare tillämpar olika arbetssätt inom formativ bedömning. Betydelsen av formativ bedömning kan kategoriseras i ett antal teman såsom exempelvis tydlighet, eget ansvar, förståelse, medvetenhet och att formativ bedömning lämpar sig bättre i vissa situationer och för vissa elever än andra. Exempel på arbetssätt som tillämpas av lärarna är kamratbedömning, självbedömning, enskilda samtal och användande av matriser. Sammanfattningsvis visar slutsatserna av studien att formativ bedömning har en betydelse i de intervjuade lärarnas undervisning och arbete utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är exempelvis tydlighet, ämnen och elevers lämplighet, tidskrävande samt elevens ansvar, medvetenhet och förståelse. Studien visar även att lärarna har tillämpat formativ bedömning genom skriftlig och muntlig feedback samt själv- och kamratbedömning. Utifrån studiens resultat och analys har det visat sig att Vygotskijs sociokulturella perspektiv kan både användas och inte användas som en förklaringsmodell till varför formativ bedömning skall användas i skolan.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare beskriver att de använder olika strategier för formativ bedömning. Vi har sammanställt och analyserat data från en enkät och kategoriserat in material under fem olika rubriker utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Vårt resultat visar att alla lärare i studien använder sig av formativ bedömning på något sätt i sin matematikundervisning, men att strategierna tar sig olika uttryck och det skiljer sig åt hur de används. Resultatet visar också att den formativa bedömningen leder till anpassning av undervisningen utifrån elevernas olika kunskapsnivåer.

Vårt syfte var att utforska hur idrottslärare tillämpar formativ bedömning i sin undervisning kopplat till de fem nyckelstrategierna samt vilka svårigheter och möjligheter det finns kring formativ bedömning i skolämnet idrott och hälsa. Metoden vi använt är kvalitativa intervjuer och som stöd använde vi en intervjuguide för att ta reda på hur sex idrottslärare ser på formativ bedömning utifrån vårt syfte och frågeställningar. Resultaten visade att alla idrottslärare i studien arbetar med formativ bedömning men på olika vis. Flera idrottslärare utelämnar dock kamratbedömning och självbedömning eftersom lärarna upplever att eleverna tycker att det är känsligt och att det blottlägger dem. Det finns både möjligheter och svårigheter kring formativ bedömning. Svårigheterna består av brist på tid och resurser samt svårigheter i hur lärarna ska formulera sig till eleverna kring formativ bedömning. Möjligheterna är att lärarna upplever att det är lättare att tydliggöra målen för eleverna med hjälp av den formativa bedömningen. Även digitala verktyg är en möjlighet som lyfts som nödvändig för att bedriva formativ bedömning. Slutsatsen är att det finns en komplexitet kring formativ bedömning som innebär att idrottslärare hela tiden brottas med brist på tid och resurser. Dessutom upplever idrottslärare svårigheter i hur de ska formulera den formativa bedömningen samt hur kamratbedömning och självbedömning ska tillämpas. / <p>Digitalt via Zoom</p>

Formativ bedömning har visats ge stora positiva effekter på lärande och rekommenderas användas i grundskolornas undervisning. Dock har det inte varit helt enkelt att implementera metoden i skolan. Metoden förutsätter ett tryggt klassrumsklimat och trygga elever, omständigheter som inte alltid råder. Något som kan försvåra ytterligare är om elever har dåligt självförtroende i ämnet, något som forskning visat att många elever har i de naturvetenskapliga ämnena. Ämnet naturkunskap innehåller en stor mängd kunskapsstoff, termer och begrepp. Ett självrättande internetbaserat test skulle kunna vara ett användbart redskap för inlärning i detta ämne. Några studier har indikerat att kamratbedömning, en av nyckelstrategierna i formativ bedömning, kan ge ökad oro och otrygghet hos elever och andra att bedömning som görs anonymt kan öka deras trygghetskänsla. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka hur anonyma internetbaserade test upplevs av gymnasieelever och om de är användbara redskap för självbedömning i naturkunskap. Undersökningen gjordes med en enkät. Resultaten visade att en stor andel elever var positiva till att göra test anonymt och att de upplevde att testen ökade deras insikter om vad de kunde och inte, alltså indikerar denna studie att anonyma internetbaserade test kan vara positiva för elevers trygghet och för självreglerat lärande.

AbstractIn upper secondary schools in Sweden senior students of the preliminary academic programs arerequired to plan, structure and write a larger writing assignment named Gymnasiearbetet, (translated to student project, my translation) which should reflect the values and principles of their selected programme. This study has worked with a method called self-assessment and it is aimed to find out if self-assessment can be combined and used alongside this student project. The study used a method named DBR, Design-Based Research, to plan, structure and perform a didactical teaching sequence involving a self-assessment matrix and the students’ projects. Afterwards a follow up questionnaire and interviews evaluated the didactical design and found positive results. However, the participants of the study were too few to be able to draw any further conclusions from the study. This study can suggest further research in the area and predict a positive outcome for using self-assessment within the subject of Swedish.