This essay examines rubrics for learning found in the learning platform Unikum and analyses their construction in relation to research on rubrics for learning. Formative assessment, variation theory and design for learning together with previous research are used as a framework for analysis. Jönsson (2017) says that rubrics for learning are used for formative assessment in order to answer Hattie’s (2007) three questions for feedback: Where am I going, how am I going and where to next? To be able to do that, rubrics should contain clear criteria and task-level specificity with several levels of quality which are differentiated by small, highlighted variations. The language should be adapted from the list of knowledge requirements in the national curriculum, to better suit the students. The analysis of rubrics for learning found in the learning platform Unikum, shows that very few of them followed these criteria. Only 18 out of 123 rubrics for learning matched all of the criteria. Most of the rubrics that match the criteria, contain a mix of descriptive and evaluative language making it harder for students to understand what is expected from them. A topic for further research might be to find a common terminology that could help define a rubric for learning thus making them easier for teachers to construct and use. It would also be interesting to

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och kritiskt granskas forskning kring lärandematriser och hur de påverkar elevers textskapande. Forskningen breder ut sig mellan årskurserna 4-6 och anknyter specifikt till språkundervisning med fokus på skrift i svenska. Syftet med kunskapsöversikten är att granska lärandematriser som stödstruktur vid elevers textskapande och hur lärare kan använda lärandematriser för att utveckla elevers textskapande innan och under skrivprocessen. Den frågeställning som kommer att besvaras i denna rapport lyder:  Hur påverkar elevers användande av lärandematriser deras textskapande i svenskämnet i årskurs 4-6? Resultatet visar på att den tidigare forskning som utförts gällande lärandematriser och dess påverkan på elevers textskapande ej ger liknande svar som stödjer en gemensam slutsats. Därav kan vi inte med säkerhet ge en konkret och reliabel slutsats över hur elevers användande av lärandematriser påverkar deras textskapande. Det finns därför stora anledningar att fortsätta forska inom ämnet för att kunna se lärandematrisers effekt på sikt, inte bara under kortare perioder. Dock pekar forskning på att lärandematriser implementerade vid kamrat- och självbedömning främjar elevers utveckling vid textskapande.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

Med hjälp av den här undersökningen i svenska med didaktisk inriktning skapas en uppgiftspecifik lärandematris utifrån en bedömningsmatris med hjälp av Johan Alms femstegsmodell. Avsikten med lärandematrisen är att synliggöra lärandet för eleven och baseras på de styrdokument som Skolverket tillhandahåller. Den har ett elevperspektiv, vilket skiljer den från den mer vedertagna bedömningsmatrisen, som har ett bedömningsperspektiv ur pedagogens vinkel. Lärandematrisens uppbyggnad med tydlig layout och lättillgängligt språk underlättar för elevens förståelse för uppgiften och dess progression vilket bör bidra till ökat kunskapsintag. Litteraturstudiens resultat bekräftar att femstegsmodellen är användbar i skapandet av lärandematrisen, och bekräftar därmed syfte och frågeställning. / With the help of this research in Swedish with didactic focus, a task-specific learning matrix is created based on an assessment matrix using Johan Alm's five-step model. The intention of the learning matrix is to make the learning visible to the student and is based on the steering documents provided by the National Agency for Education. It has a student perspective, which distinguishes it from the more accepted assessment matrix, which has an assessment perspective from the educator´s aspect. The structure of the learning matrix with clear layout and easily accessible language facilitates the student's understanding of the task and its progression, which should contribute to increased knowledge intake. The result of the literature study confirms that the five-step model is useful in the creation of the learning matrix, thereby confirming the purpose and research question.

I denna studie sammanställs och analyseras 12 intervjuer med sammanlagt 24 elever som informanter utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Eleverna som ingick i studien gick antingen i en fjärdeklass eller en femteklass. Studien syftade till att utifrån ett elevperspektiv undersöka användandet av lärandematriser som stöd för utveckling av deras textskapande. Intervjuerna har transkriberats för att sedan analyseras i relation till tidigare forskning. De frågeställningar som kommer att besvaras i denna studie lyder: Vilka uppfattningar har elever om användandet av lärandematriser i svenskundervisning? Hur uppfattar elever att lärandematriser påverkar deras egna utvecklinginom textskapande i svenskundervisning? Resultatet visar att majoriteten av de 24 elever uppfattade att deras användande av lärandematriser stöttade deras textskapande. Eleverna uppfattade även att lärandematrisen påverkade deras skriftliga utveckling positivt. Trots att majoriteten hade positiva uppfattningar om lärandematriser fanns det enstaka elever som uppfattade dem som överflödiga eller onödiga.

The field of autonomous driving is as active as it has ever been, but the reality where an autonomous vehicle can drive on all roads is currently decades away. Instead, using an on-the-fly learning method, such as qHebb learning, a system can,after some demonstration, learn the appearance of any road and take over the steering wheel. By training in a simulator, the amount and variation of training can increase substantially, however, an on-rails auto-pilot does not sufficiently populate the learning space of such a model. This study aims to explore concepts that can increase the variance in the training data whilst the vehicle trains online. Three computationally light concepts are proposed that each manages to result in a model that can navigate through a simple environment, thus performing better than a model trained solely on the auto-pilot. The most noteworthy approach uses multiple thresholds to detect when the vehicle deviates too much and replicates the action of a human correcting its trajectory. After training on less than 300 frames, a vehicle successfully completed the full test environment using this method. / Autonom körning är ett aktivt område inom både industrin och forskarvärlden, men ännu är en verklighet där förarlösa fordon kan ta sig fram oavsett väg, decennier bort. Istället kan man genom att använda en adaptiv inlärningsmodell som qHebb learning uppnå ett system som kan ta sig fram självmant på alla vägar, efter en initial inlärningsperiod. Genom att använda en simulator skulle möjligheten att träna en sådan modell öka avsevärt, likaså variationen av vägtyper och det omgivande landskapet. Dock klarar inte en enformig autopilot att fylla modellens lärningsrymd. Detta arbete stävar efter att utforska koncept som kan öka variationen på träningsdatan, medan fordonet kör. Tre prestandalätta metoder presenteras som alla överträffar autopiloten och resulterar i en modell som lärt sig att följa en väg längs kurvor och raksträckor. Det främsta konceptet använder sig av två tröskelvärden för att korrigera fordonets styrning då den avviker för mycket från den korrekta rutten. Efter träning på färre än 300 bilder lyckas denna metod slutföra alla testsegment utan kollision.