Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften. Slutsatsen är att man med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik kan öka lusten för att lära geometri i, alla fall beträffande studiens elevgrupp. Vidare framförs att detta arbetssätt är mångsidigt, lustfyllt och inte kräver ett bestämt material.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.