Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.

Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om vad lärare gör efter genomförd bedömning med stöd av det nationella bedömningsstödet i svenska årskurs 1, på ett formativt sätt tillsammans med eleven. Då det nationella bedömningsstödet är nytt och obligatoriskt att använda i årskurs 1 var det av intresse att undersöka vilken nytta det ger enligt lärarna samt vilka uppfattningar och erfarenheter de har om det. Formativ bedömning genomförs inte enbart vid ett sådant kartläggningsmaterial utan även vid den övriga dagliga undervisningen, därför var syftet också att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till det. Studien är av kvalitativ karaktär och har den proximala utvecklingszonen och sociokulturell teori som teoretiskt ramverk, där lärande sker i interaktion med andra, vilket genomsyrar hela studien och presenteras i studiens fjärde avsnitt. Data samlades in genom fem intervjuer med lärare i årskurs 1 och 2. Data har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar på att lärare inte gör några större förändringar efter genomfört bedömningsstöd och anser sig inte få reda på något utstickande i elevers kunskapsnivå, bedömningsstödet anses mer vara en trygghet för den egna bedömningen de gör. Genomförandet anses som svårt och tidskrävande, både på grund av stora klassuppsättningar och en saknad av en annan personals stöd. Övriga svårigheter för formativ bedömning är också faktorn om tid en svårighet, då klasserna består av många elever på en lärare. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

No description available.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur svensklärare tänker kring den bedömningssituation de står inför under vårterminen 2021. På grund av den rådande COVID- 19 pandemin beslutade Skolverket att ställa in de nationella proven och ersatte dessa med ett icke obligatoriskt bedömningsstöd. Inför läsåret 2018 kom en ändring i Skollagen som innebar att de nationella provresultaten nu särskilt ska beaktas i bedömningen. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fem stycken svensklärare och en (1) specialpedagog genom semi- strukturerade intervjuer. Det framkom att lagändringen inte har inneburit någon märkbar skillnad i de lärarnas sätt att bedöma och att de inte är oroliga över den bedömningssituation de är i. Det uttrycks däremot en oro över att eleverna inte får en likvärdig och rättssäker bedömning i och med de inställda nationella proven.

Sammanfattning Zander Karlsson, Ann (2018). En interventionsstudie i digitalt lärande i matematik för elever i grundskolans årskurs 1. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Genom att förena profession och vetenskap i en studie omkring appen Vektor (se bilaga 2) hoppas jag intressera fler lärare för att dra nytta av digitaliseringen bl.a. genom interventioner som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om interventionen med appen Vektor är ett användbart verktyg för lärare och elever i matematik i grundskolans åk 1 oavsett elevers kunskap och prestationsförmåga samt om Skolverkets bedömningsstöd i matematik kan användas som jämförelsematerial. De preciserade frågeställningarna utgår ifrån interventionens implementering, lärares upplevelser av interventionens påverkan samt från elevers resultat i Skolverkets bedömningsstöd i matematik för grundskolans åk 1 före och efter interventionen. De preciserande frågeställningarna är: Vad behöver beaktas vid implementeringen av interventionen? Hur upplever lärare att användandet av Vektor påverkar elevers grundläggand matematiska förmågor i matematik i grundskolans åk 1? Hur upplever lärare att användandet av Vektor påverkar deras undervisning i matematik? Påverkar användandet av Vektor elevernas resultat i Skolverkets bedömningsstöd för matematik? Teori Systemteorin fungerar som ett ramverk för studien, för att påvisa hur de olika beröringspunkterna i interventionen påverkar varandra. Hermeneutikens tolkningslära kompletterar systemteorin genom att ge svar på vad interventionen kräver för att fungera och vad den kan ge i resultat. Alerbys, Kansanens, och Kroksmarks, red. (2000) didaktiska triangel har ändrats till en pyramid för att visualisera studiens olika beröringspunkter i det sammanhang som appen Vektor har verkat i under interventionen. 4 Metod Mixed method har använts. Interventions- och jämförelsegruppens resultat i Skolverkets bedömningsmaterial för matematik i åk 1 har mätts med en kvantitativ ansats och därefter tolkats tillsammans med lärarnas upplevelser av interventionen med en kvalitativ ansats. De båda ansatserna har kompletterat varandra och svarat på studiens syfte och frågeställningar. Resultat Genom interventionen ses indikationer på att arbetet med appen Vektor stödjer det proaktiva arbetet i matematik för åk 1. Resultatet visar på interventionens behov av energi (input) och vad den ger i effekt (output) genom lärarnas upplevelser av interventionen. Jämförelsen mellan höstterminens och vårterminens resultat mellan de som arbetat med Vektor (interventionsgruppen) i denna studie och jämförelsegruppen som inte arbetat med Vektor visar i Skolverkets bedömningsmaterial i matematik för åk 1 en förändring på en nivåskillnad i snitt per elev till interventionsgruppens fördel. Nivåerna i bedömningsstödet är uppdelat i nivåerna lägre, mellan och högre. Gruppernas resultat i bedömningsstödets uppgifter visar inga nämnvärda skillnader förutom i uppgiften ”dela upp tal”. Eleverna som arbetat med Vektor visade 19,5 % bättre resultat i denna uppgift i jämförelse med jämförelsegruppen (se bilaga 5). Specialpedagogiska implikationer Studien lyfter hur ett digitalt lärande omkring de grundläggande matematiska förmågorna kan visa på en potential att vidareutveckla. Studien visar hur specialläraren tillsammans med lärare och elever kan implementera samt driva en intervention och uppfylla examensförordningen att pröva, utvärdera och följa upp arbetet med målet att möta behoven hos alla elever (SFS 2011:186) samt att pröva och utveckla nya metoder i samspelet med lärare, elever och det omgivande samhället (Lgr 11).

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa. För att se till att alla barn får möjlighet att komma igång med läsningen är det centralt för skolorna att identifiera vilka elever det är som tidigt visar tecken på en svag läsinlärning. Forskning har visat att det är betydelsefullt med en tidig intervention och tidigt stöd för elever som riskerar att få en problematisk läsinlärning. Sedan 2019 finns det obligatoriskt för lärare i förskoleklass och årskurs 1 att använda bedömningsstödet som tillhandahålls av Skolverket. Detta för att garantera att eleverna som är i behov av stöd kommer att få det. Med anledning av detta så har syftet med denna studie varit att undersöka hur sex pedagoger ser på det obligatoriska karläggningsmaterialet och vilka metoder de arbetar utifrån för att ge alla elever möjlighet att komma igång med läsningen. Studien undersöker också vilka åtgärder som sätts in för elever som har en svag tidig läsutveckling. Resultatet visar att alla intervjuade ser det obligatoriska kartläggningsmaterialet som användbart men att det saknas test för avkodning vilket leder till att de använder sig av kompletterande kartläggningar för att testa detta. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Sammanfattning/ AbstractEn examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Birgitta Lansheim. Dahlbeck, Viveka (2016). Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hpFörväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra till hur några lärares kunskaper och erfarenheter om läs- och skrivutveckling och bedömning av den ser ut jämfört med teori.Bakgrund: Det är stort fokus på både betyg och bedömning och det debatteras ofta om betygets vara eller icke vara vilket ställer högre krav på lärares kompetens om bedömning. Det visar sig i senaste forskning inom skola att lärare har brister i sina kunskaper om språk, läs- och skrivundervisning. Om lärare inte kan identifiera de elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, dröjer de insatser och åtgärder som behöver sättas in vilket går stick i stäv med skollagen (2010:800 5a§). Lagen säger att skolan ska ge eleven ett skyndsamt stöd. Formativ bedömning har signifikant betydelse för hur mycket elever lär sig. Enligt forskning ökar elevprestationer mest med denna metod (Wiliam & Leahy, 2015). Läraren behöver därför ha god kunskap om formativ bedömning, för att kunna ge eleverna återkoppling som för lärandet framåt.Syfte och frågeställningar: Jag vill jag ta reda på vilka kunskaper och erfarenhet lärare på en mellanstadieskola har om läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Vidare vill jag ta reda på om lärarna använder bedömning formativt som ett verktyg för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket har gett ut olika stöd för lärare vid bedömning Nya språket lyfter är ett av dem som kan användas vid bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Jag vill ta reda på om lärarna känner till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning. Mina frågeställningar är: Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna om elevers läs- och skrivutveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna av bedömning? Används något bedömningsstöd? Känner lärarna till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning som Nya språket lyfter och Skolverkets bedömningsportal?Teori: För att tolka och analysera intervjuer och observationer har en hermeneutisk ansats valts och ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Metod: Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer av tre lärare och osystematiska observationer av deras undervisning. Resultat: Undersökningen visar att lärarna har lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i, men är osäkra på hur de ska bedöma elevernas läs- och skrivutveckling. Det visar sig att lärarna använder olika metoder och arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning men man använder inte sig av något bedömningsstöd med koppling till kunskapskraven. Lärarna är inte insatta i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter och uttrycker att de behöver tid för att sätta sig in i det. Det framkommer ett behov av att diskutera och reflektera med kollegor om vad olika kvalitativa nivåer vid bedömning kan innebära, för de olika betygskriterierna. Lärarna vill ha gemensamma riktlinjer, en tydligare organisation och styrning av den gemensamma tiden. Lärarna menar att tid oftast används till annat akut än vad som är planerat.Implikationer: Speciallärare och specialpedagoger ska vara ett stöd för lärare och elever vid läs- och skrivutveckling och vara insatta i bedömning, kunskapskrav och betygskriterier. På skolan behöver man utveckla undervisningen så att man synliggör vad eleven kan och behöver utveckla genom formativ bedömning både för sig själv som lärare men även för föräldrar. Eleverna behöver bli delaktiga i sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning. Om inte formativ bedömning sker är det svårt för lärare och speciallärare att veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Om formativ bedömning används och bedömningsstöd som Nya språket lyfter kan eventuella läs- och skrivsvårigheter upptäckas i tid och därmed förebyggas. Skolan kan då möta eleven där hen befinner sig, i sin proximala utvecklingszon. Om man inte använder sig av formativ bedömning med bedömningsstöd finns en risk att kraven blir för höga på eleven som då kan förlora motivation och lust att lära. En annan risk är att uppgifterna är bekanta, för lätta, för eleven och då sker inte utveckling, eftersom eleven kommer känna det som repetition. Det kan göra att eleven blir uttråkad och tappar motivationen. Specialpedagogens och speciallärarens uppgift är att vara en kvalificerad samtalspartner och kunna ge konsultation, råd och stöd, till kollegor, föräldrar och andra berörda. Genom samtal, enskilt och/eller i arbetslag, med speciallärare, om bland annat bedömning och betyg, kan samsyn öka. En vidare undersökning på skolan med analys behöver göras för att se vad det är som hindrar lärarna från att använda bedömningsstödet Nya språket lyfter och formativ bedömning. Formativ bedömning kan sägas vara en möjlighet att förändra en lärandekultur och kunna skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Utifrån analysen bör nya mål för förändring sättas upp.Nyckelord: bedömningsstöd, formativbedömning, läsutveckling, Nya språket lyfter, skrivutveckling, / Teachers' Knowledge and Experience of Reading and WritingDevelopment and Assessment of Reading and Writing