The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation. The matrix has been tested in the activity and then evaluated by both teachers and students through interviews. I have come to the conclusion that the matrix is perceived as clear and useful. I will in my work as a teacher use and further develop task-specific matrices because the result of my independent work shows that it supports and promote students development.   Keywords Assessment matrix, task-specific, assessment, writing log

<p>Mitt syfte med undersökningen är att konstruera en modell för bedömning av elevtexter. Bedömningsmodellen ska vara kapabel att ge både en helhetsbild och en detaljbild av elevers diskursiva analytiska förmåga. Min utgångspunkt vid konstruktionen av bedömningsmodellen var bland annat Judith Langers föreställningsvärld och John Biggs SOLO-taxonomi. För att testa min bedömningsmodell samlade jag in elevtexter från naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Södertälje kommun. Texterna är inhämtade från två ämnen, Svenska A och Svenska C, och består av essäer. Resultatet av min undersökning blev en bedömningsmatris som granskar texterna utifrån fyra aspekter; struktur, språk och stil, argumentation och reflektion. Bedömningsmatrisen fungerar emellertid bättre som ett vertyg för uppskattning av texter än som ett vertyg för bedömning. Den ger tillräcklig information hur eleverna ligger till enligt kursplanerna för Svenska A respektive C inom dessa fyra aspekter, och utifrån de resultaten kan läraren se vad varje enskild elev klarar av och inte klarar av och kan planera lektionerna därefter.</p>

Mitt syfte med undersökningen är att konstruera en modell för bedömning av elevtexter. Bedömningsmodellen ska vara kapabel att ge både en helhetsbild och en detaljbild av elevers diskursiva analytiska förmåga. Min utgångspunkt vid konstruktionen av bedömningsmodellen var bland annat Judith Langers föreställningsvärld och John Biggs SOLO-taxonomi. För att testa min bedömningsmodell samlade jag in elevtexter från naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Södertälje kommun. Texterna är inhämtade från två ämnen, Svenska A och Svenska C, och består av essäer. Resultatet av min undersökning blev en bedömningsmatris som granskar texterna utifrån fyra aspekter; struktur, språk och stil, argumentation och reflektion. Bedömningsmatrisen fungerar emellertid bättre som ett vertyg för uppskattning av texter än som ett vertyg för bedömning. Den ger tillräcklig information hur eleverna ligger till enligt kursplanerna för Svenska A respektive C inom dessa fyra aspekter, och utifrån de resultaten kan läraren se vad varje enskild elev klarar av och inte klarar av och kan planera lektionerna därefter.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.    Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.

Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna.   Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring.  Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.

BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen. En enkätundersökning har även utförts för att undersöka elevers attityder. Resultaten från enkäterna har analyserats i det statistiska analysprogrammet SPSS (Statistical Package of Social Science). Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar att bedömningsmatrisen används för en rad olika ändamål. Matrisen används summativt och formativt samtidigt, vilket tyder på osäkerhet gällande dess egentliga funktion. / Program: Lärarutbildningen

Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv. Jag har strävat efter att i detta arbete lyfta fram aspekter kopplade till formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Genom ett samtal om formativ bedömning lärarna emellan har jag försökt att på ett konkret sätt förtydliga vad matematiklärare på gymnasieskola anser ha stor betydelse i arbetet med formativ bedömning och dess utveckling. Av samtalet framgår också vilka svårigheter de möter och vad som inspirerar dem. Tidsbrist samt kamratbedömning är exempel på de svårigheter de upplever medan information som genereras tack vare formativ bedömning utvecklar lärare, anser de. Tidsbrist lärarna diskuterar om har sitt ursprung främst i den begränsade tidåtgång de upplever när de genomför ofta tidskrävande och kontinuerligt formativa aktiviteter såsom självbedömning, parallellt med andra uppdrag i klassrummet. Kamratbedömning upplevs som ett resurskrävande moment, där är det främst elevers begränsade erfarenheter och bekantskap med liknande bedömningar som avgör utfallet av ett lyckat bedömningsförfarande. Även elevers förmåga att identifiera syftet med kamratbedömningen spelar en viktig roll i sammanhanget. Studien visar att lärares uppfattning om formativ bedömning i stort sammanfaller med vad forskarna uppgett.

Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts under särskild Kompletterande Utbildning (sKPU) vid Luleå Tekniska Högskola (LTU), höstterminen 2020. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att fördjupa bilden av hur eleverna kan utveckla sin förmåga och förståelse med stöd av portföljmetodik, bedömningsmatris och självbedömning under ett praktiskt moment i teknik. Genom att låta eleverna dokumentera sitt arbete i en a) portfölj och genom en lektionsserie där formativa verktyg som b) återkoppling och c) självbedömning med bedömningsmatris används, vill jag undersöka om elevernas inlärning förbättras. Uppsatsen baserar sina resultat på skriftliga utvärderingar från 23 elever i årskurs sju. Utvärderingen ställde frågor om hur eleverna upplever arbetet med en portfölj samt med formativa verktyg som återkoppling och självbedömning med hjälp av en bedömningsmatris. Resultatet visade att eleverna upplevde att portföljmetodiken innebar arbetsglädje, tydlighet och god överblick samt verkade positivt för inlärningen. Eleverna tyckte också att återkopplingen de fick av läraren, med utgångspunkt i en bedömningsmatris, fungerade som ett verktyg för inlärning, för att nå en bättre slutprodukt och för att nå ett bättre betyg. En majoritet av eleverna upplevde att bedömningsmatrisen var enkel att förstå, men ungefär hälften av eleverna upplevde det som svårt att göra en självbedömning. Avslutningsvis förs en diskussion om portföljmetodiken kan vara användbar för dokumentation och bedömning av konstruktionsprojekt i teknik. Vidare diskuteras om formativ bedömning såsom skriftlig återkoppling och självbedömning med hjälp av bedömningsmatris utgör effektiva undervisningsverktyg under ett praktiskt moment i teknik.

Efter att eleverna har avslutat kursen Teknik 1 på teknikprogrammet förväntas de kunna beskriva hur föreställningar inom teknikområdet påverkar uppfattningar om genus samt hur genus påverkar teknik och teknikutveckling. Det finns en stor brist på både forskning och undervisningsmaterial om genus och teknik. Av den forskning som finns framkommer att lärare saknar kompetens och intresse i ämnet.  Syftet med det här utvecklingsarbetet är att utforska hur formativ bedömning kan användas i en lektionsserie om genus och teknik. Mer specifikt handlar det om att skapa en bedömningsmatris som kan användas för att kommunicera bedömningskriterierna till eleverna, ge återkoppling samt för att bedöma elevernas inlämningsuppgifter. Bedömningsmatrisen används även av eleverna vid en kamratrespons-övning. Empirin i studien består av elevernas uppgifter, skriftlig återkoppling på uppgifterna, logganteckningar, en filminspelning och klassrumsobservationer. Materialet har analyserats med hjälp av flera olika forskningsmetoder, bland andra, innehållsanalys av texterna samt frekvenstabell och diagram gällande kunskapsutveckling. Resultaten pekar på en positiv kunskapsutveckling hos eleverna efter undervisningen. Ett bidrag från den här studien är att den visar tydligt progressionen av elevernas kunskaper vid tre olika tillfällen: (1) diagnos, (2) efter kamratrespons-övningen och (3) efter lärarens feedback. Cirka hälften av eleverna förbättrade sina texter efter kamratresponsen och nästan lika stor andel gjorde det efter lärarens feedback. Utvecklingsarbetet bekräftar resultaten från tidigare studier, som visar att den formativa bedömningen har gynnsamma effekter på elevers lärande, men är mycket resurskrävande ur lärarsynpunkt.

Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur användbara ett urval bedömningsmatriser är i ämnet engelska för årskurserna 1–3 och undersöka om användandet av bedömningsmatriser påverkar en likvärdig utbildning. För att besvara syftet med studien användes en kvalitativ metod för den textanalys av bedömningsmatriser som utfördes, samt en enkät som lärare till respektive matris fick besvara. Resultatet av studien visade på att bedömningsmatriser kan vara användbara om de är utformade på ett korrekt sätt. Nio av elva lärare var positivt inställda till respektive matris varar fem matriser ansågs vara tydliga och användbara i ett bedömningssyfte gentemot studiens tolkning av tydlighet och användbarhet. Resultatet har gett en fördjupad insikt i hur en användbar bedömningsmatris bör se ut för att vara giltig i ett bedömningssyfte. Dock kan inte användningen av matriser garantera en likvärdig utbildning för elever då styrdokumenten är tolkningsbara och lärare har möjlighet att själv tolka vad de anser vara viktigt att ha med i en matris.