Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna föredrar den formativa bedömningen, men några anser att det behövs mer resurser för att få till en givande formativ miljö för eleverna. När det gäller bedömningsmatrisen, så blev vår uppfattning att en del ansåg det vara ett tidskrävande arbete och att den hade otydligt utformade kunskapsmål.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga. Slutsatsen är att vi kan, trots att undersökningen är begränsad, se att arbete med självbedömning gynnar elevernas förmåga att skriva texter på engelska. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning inom ämnet genomförda av exempelvis John Hattie (2012) och Anders Jönsson (2011). Vi kan även konstatera att deltagarna i denna undersökning inte utvecklade sin förmåga att bedöma sina egna texter på ett märkbart sätt under undersökningsperioden.

På praktiken har vi upplevt att elever är omedvetna om syftet med undervisningen i matematik enligt styrdokumenten och att de bara är intresserade av att lära sig sådant som ska komma på provet. De läser bara inför provet och gör endast de obligatoriska saker. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elever och lärare att ta tag i dessa problem. Detta arbete ger en inblick i hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elevernas reflekterande, självbedömning och tolkning av kursplanerna. Undersökningen utgörs av intervjuer med lärare och elever på två skolor i Skåne. Resultatet har visat olika sätt att arbeta med bedömningsmatriser. Gemensamt för både skolor är dock att både lärare och elever är positiva till arbete med bedömningsmatriser. Lärarna använder bedömningsmatriserna för att göra gemensamma tolkningar av kursplanerna och eleverna tycker att de har lättare att se på vilken nivå de ligger. De har fått bättre självförtroende och även en mer realistiskt självuppfattning genom att använda sig av bedömningsmatriser.

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

Detta utvecklingsarbete har fokuserat på att undersöka elevers upplevelser av formativa bedömningsmatriser i undervisningen i kemi och att undersöka elevers upplevelser av att ge och få kamratrespons. Undersökningen har baserats på 25 elevers upplevelser av när de använt två olika sorters formativa analytiska bedömningsmatriser: en generell/uppgiftsnärabedömningsmatris som användes när de skrev laborationsrapport och gjorde kamratbedömning,och en uppgiftsspecifik som användes när de genomförde laborationsmomenten.Eleverna har besvarat frågeformulär där både öppna och stängda frågor formulerats. Svaren på dessa frågor har analyserats och kategoriserats utifrån frågeställningarna.Resultaten i detta utvecklingsarbete visar tydligt att eleverna upplevde att användning av de båda bedömningsmatriserna påverkade deras kunskapsutveckling positivt. Framför allt den uppgiftsspecifika formativa bedömningsmatrisen inte bara guidade dem under bedömningsmomentet, utan hjälpte dem också att formulera vad de skulle förbättra till nästa gång. Däremot var de mer tveksamma till hur de såg på kamratbedömning och så många som 1/3 tyckte att det var meningslöst. De upplevde att de lärde sig mer av att få feedback vid kamratbedömning än att ge feedback.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.

Our paper is based on matrixes and the feedback process as tools in the daily work in the higher education system. The main purpose with this paper is to investigate if these tools can enhance the effect of formative assessment and increase students’ empowerment in the courses. In do-ing so, we investigate if students experience that their efforts result in increased progression in their courses and if they acquire adequate proficiency in the subject matters native to their pro-grams, along with an increased desire for lifelong learning. Compulsory collection of data for profit is conducted through interviews of students in year one of the IT media program and the IT program. Students have been divided into three groups that received feedback from three different models which are based on Sadler’s theories about how an assessment matrix should be constructed and Hattie and Timperley’s levels of learning pro-cesses. The research underlying this paper is based on the significance of feedback for skills develop-ment, lifelong learning, student influence and formative assessment. In conclusion, the results suggest that feedback linked to matrixes increases student understand-ing of the assessment process and motivation to learn, provided that matrixes are comprehensi-ble throughout the process of the project.

Syftet är att undersöka hur verksamma lärare i svenska arbetar med, och bedömer, muntlighet i årskurs 1 på gymnasiet. Våra forskningsfrågor är: Vilken eller vilka ämneskonceptioner utgår lärare ifrån vid undervisning kring muntlighet i svenska 1? Hur arbetar lärare inför och under den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1? Upplever lärare att det finns svårigheter kring bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1, och i så fall vilka? Vilka bedömningsmetoder (utöver de som används vid nationella provet) används vid muntlig framställning inom svenska 1 och vilka kompetenser är det som bedöms genom dessa metoder? Vi har gjort en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer och materialet består av fyra informanter som undervisar i svenska på gymnasiet. Resultatet visar att verksamma lärare i svenska utformar sin undervisning i muntlighet utifrån flera ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner. Resultatet visar också att lärare ofta förbereder eleverna inför det nationella provets muntliga del genom att låta dem göra likartade anföranden under höst- och vårterminen. Vidare visar vårt resultat att en del lärare upplever att det finns svårigheter kring bedömning av det nationella provets muntliga del. Genom vårt resultat har vi också kunnat konstatera att bedömningsmatriser är en vanligt förekommande metod när det kommer till bedömning av muntlighet, men att det även finns en annan typ av bedömning av muntlighet som sker hela tiden. Vår första slutsats är att den eller de ämneskonceptioner/ämneskonstruktioner lärare utgår ifrån i sin undervisning kring muntlighet i svenska 1 kan ha betydelse för elevernas möjlighet att utveckla sina muntliga kommunikativa kompetenser. Vår andra slutsats blir att eftersom muntlighet tycks likställas med det nationella provets A-del hamnar all annan form av muntlighet i skymundan och muntlighet i allmänhet tycks osynliggöras efter det nationella provets slut. Vår tredje slutsats är att vi som lärare kan spelar in elevernas muntliga anföranden så att den muntliga texten blir bestående och därmed underlättar bedömningen. Vår fjärde slutsats är att de två metoder som vanligtvis används som bedömningsverktyg vid muntlighet säger något om elevernas muntliga kommunikativa kompetenser på olika sätt.