Enligt Skolverket ska lärare använda sig av grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet. Resultatet visar att dessa lärare undviker att använda grupparbeten som bedömningsgrund då bedömningen ska spegla elevernas individuella matematikkunskaper. Men då en bedömning ska ske används en muntlig bedömning och med hjälp av en bedömningsmatris finner respondenterna det möjligt att få till en relativt rättvis bedömning. Resultatet visar även att dessa lärare har stor medvetenhet om att gruppsammansättningen kan påverka elevernas prestation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar att kursen Matematik 1a påverkas av det obligatoriska nationella provet. Kursen har reviderats under senaste gymnasiereformen, men det nationella provet ser likadant ut som tidigare. En kvalitativ metod med öppen frågeställning används för att fånga lärares uppfattningar och svaren från intervjuerna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I analysen används forskning från hur lärare reagerat vid tidigare skolreformer samt hur lärare hanterade nationella provet innan Gy11.Resultatet visar att provets inte direkt påverkar enskilda elevernas betyg i någon högre grad i förhållande till lärarens uppfattning innan provtillfället. Indirekt påverkas dock eleven genom att hela kursen inriktas på att ge goda förutsättningar att lyckas i det nationella provet. De yrkesrelaterade momenten som syftar till att göra kursen mer begriplig och konkret ges enligt lärarna mindre utrymme än vad som anges i Gy11 eftersom dessa inte bedöms i nationella provet.

<p>Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och</p><p>skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är</p><p>matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik.</p><p>Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden.</p><p>Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.</p>

Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik. Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden. Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.

No description available.

Syftet med denna elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok. Frågeställningarna är: Hur ser relationen ut mellan tidsåtgång, antal ord och delprovsbetyg i ett fiktivt prov? Vilka skillnader kan iakttas för eleverna vid en jämförelse av fiktivt delprovsbetyg utan tidspress och autentiskt delprovsbetyg med tidspress? Resultatet visar en variation men indikerar att de elever som behöver slå upp betydligt fler ord använder möjligheten till utökad provtid och får då möjlighet att visa mer av sin läsförmåga. De problematiska aspekter som studien visar stöds av tidigare studier som framhåller att andraspråkselever ofta läser långsammare och att ordförrådet har stor betydelse inför läsförståelsen. En slutsats är att andraspråksläsare behöver utökad provtid som en stödstruktur inom läsförståelsedelprovet i KP 1.

This thesis examines the use of posture verbs among students in upper secondary education. Posture verbs are difficult to differentiate between and have a wide semantic range. The aim of this study is to examine how often students studying Swedish as a second language (SSL) in upper secondary education use posture verbs in the production of texts in comparison to students studying Swedish. The research material for this study is comprised of two parts. The first part consists of 68 student texts, taken from the Swedish National Test 2015 in the courses of Swedish 1 and SSL 1. The second part consists of a questionnaire which requires an active choice of a posture verb by the participant. The study reveals that native speakers of Swedish use posture verbs twice as often as SSL-learners when writing. The study also reveals a small difference between the student groups concerning their use of posture verbs as opposed to copula sentences. This signifies an uncertainty surrounding the context in which these verbs are used.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, prov och bedömningsmatris. Provresultatet visar att eleverna förstått provet och lyckats besvara frågorna väl samt att artikelsamlingen var relevant. Vidare visar resultatet på brister i bedömningsmatrisen som fortfarande lämnar stort tolkningsutrymme och därmed inte bidrar till en ökad likvärdighet i betygsättningen. Däremot skulle ett nationellt prov i Samhällskunskap kunna bidra till en ökad likvärdighet genom att det utgör ett diskussionsunderlag för lärare när de träffas och diskuterar betyg och bedömning. Flera problem kvarstår i tolkning av kursmål och betygskriterier och dessa åtgärdas inte med hjälp av ett nationellt prov. Dessutom kommer ett nationellt prov att inskränka på det lokala frirummet i olika stor omfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan betyg och språklig behärskning och skriftspråklig nivå för gymnasieelevers nationella prov i svenska som andraspråk 3. Analysen genomfördes genom att studera de utvalda texternas korrekthet, komplexitet och idiomatiskhet, där korrekthet definierades genom processbarhetsteorins nivå 4 och 5, komplexitet genom fundamentslängd och nominaliseringar och slutligen idiomatiskhet genom flerordsuttryck och partikelverb. Studien genomfördes med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ analysmetod genom att analysera de tre ovan nämnda dimensionerna i totalt 18 elevtexter fördelade jämnt mellan betygen A, C och E. Resultaten visar att eleverna på alla betygsnivåer i stort behärskar processbarhetsteorins nivå 4 och 5, men att texter med betyg E har en lägre grad av korrekthet. När det gäller fundamentslängd och nominaliseringar har texter med betyg A i genomsnitt både längre fundamentslängd och fler nominaliseringar än de övriga betygsnivåerna. Vad avser flerordsuttryck och partikelverb visar studien på ett något splittrat resultat. Det finns få förekomster av flerordsuttryck, totalt sex stycken, men de återfinns inom samtliga betyg. Helt korrekta förekomster återfinns dock bara i texter med betyg A och C. Förekomsten av korrekt använda partikelverb är, i motsats till förväntat resultat, högre både i absoluta tal och relativt sett för texter med betyg E än övriga betygsnivåer. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det finns ytterligare faktorer än de undersökta fenomenen som har en inverkan på betygen.

Syftet med den här studien är att undersöka nyanlända elevers resultat och upplevelser av det nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs nio vårterminen 2018. Frågeställningarna är:   Hur presterar eleverna på det nationella provets olika delar? <ul type="disc">Vilka svårigheter upplever eleverna med provet och varför?   Studien genomfördes i två delar. En dokumentdel baserad på resultatsammanställningar av elevsvar från det nationella provet och en intervjudel bestående av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem elever. Resultatet visar att eleverna fick lägst resultat på läsdelen av provet och på momentet att granska och värdera texten. I elevintervjuerna framkom att fyra av fem elever upplevde läsdelen som svårast. Respondenterna uppgav flera orsaker till detta: frågorna var svåra att förstå, respondenterna hade för lite erfarenhet av innehållet i texterna, man läser inte den typen av texter i hemlandet, svårt att hinna läsa alla texterna, texterna innehöll svåra ord samt svårt att tolka och uttrycka egna tankar om texterna. I skrivdelen valde tre elever att skriva en recension medan två valde en argumenterande text. Orsakerna som uppgavs till detta var främst att dessa texter var lättare att skriva och att eleverna hade övat mest på dessa typer av texter.