The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers’ way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education. They are also in a position of having to further train themselves to get new sources for their teaching and assessment of their students.

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande. Däremot upplevde de mindre nytta med att läraren föreläser om källorna. Att ha en referensram att placera källan i samt att ha en tydlig frågeställning uppfattade eleverna också som viktigt. Den undersökta elevgruppen hade svårt att visa sin förmåga till källanvändning vid kunskapstestet, men en djupare analys av testets konstruktion visade att testet hade vissa oklarheter. Eleverna uttryckte källanvändning som betydelsefullt i avsikt att utveckla kunskap om det förflutna och för att förstå olika aktörers handlingsval. Även att utveckla källkritiska färdigheter ansågs som viktigt. En metakognitiv analys kring betydelsen av att arbeta med källor kan stärka elevernas förmågor att använda källor.

Studiens syfte var att öka vår kunskap om två i svensk skola förekommande bedömningsstöd i läsförmåga, Nationellt prov svenska och LegiLexi, och dessa testers användbarhet vad gäller att i årskurs 3 identifiera elever i lässvårigheter. Sekundärdata, i form av resultat på dessa båda test från vårterminen 2019 på 71 elever, har analyserats för att hitta samband samt söka bakomliggande problematik till olika resultat på läsförståelsedelarna, skönlitterär text och faktatext, i dessa två test. Resultatet visade på ett signifikant starkt samband mellan de två testens läsförståelsedelar. Ordkunskap är den förmåga som starkast predicerar hur det ska gå resultatmässigt i båda testen. Däremot var det stor skillnad i resultat för eleverna. Ett av testen uppvisade takeffekt i båda deltesten medan det andra i ett deltest visade på golveffekt. Endast en liten andel av eleverna identifierades gemensamt av de båda testen som godkända respektive inte godkända. Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma och ställer höga krav på provkonstruktörer. Studiens slutsatser är att skolan behöver pedagoger, på alla stadier, som är välutbildade i läs- och skrivinlärningens processer. Nationellt prov i svenska åk 3 är långt ifrån tillräckligt för att rätt kunna planera verksamheten, läs-och skrivundervisningen och det specialpedagogiska stödet, på organisations- grupp- och individnivå. Skolans pedagoger behöver ta hjälp av flera olika identifieringsverktyg för att hitta elever i läsförståelsesvårigheter, då lästest mäter olika färdigheter beroende på provkonstruktion.

Under våren 2020 ställdes det nationella provet i matematik, för årskurs 9, in som en följd av Coronapandemin. Det nationella provet i svenska genomfördes som vanligt. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll det nationella provet i årskurs 9 har för slutbetyget för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt att synliggöra de faktorer som avgör vid betygsättning. Vidare vill studien undersöka hur bortfallet av ett nationellt prov påverkar gruppens slutbetyg samt se om skillnader finns i slutbetyget mellan flickor och pojkar.   För att besvara studiens frågeställningar används metoden mixed methods, det vill säga en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bygger på 221 elevers betygshistorik och nationella provresultat. Den kvalitativa delen består av intervjuer med en matematiklärare, en svensklärare samt en specialpedagog i syfte att fördjupa förståelsen för den kvantitativa delen. Studien visar att elever med läs- och skrivsvårigheter, framför allt pojkar, fick ett lägre slutbetyg i ämnet matematik under vårterminen 2020 jämfört med tidigare fem år. Avsaknaden av det nationella provet i matematik kan ha varit en bidragande orsak till detta. Studien visar att korrelationen mellan nationellt prov och slutbetyg är lägre för elever med läs- och skrivsvårigheter än för övriga elever. Många elever ur denna grupp får först efter avklarat nationellt prov ett godkänt matematikbetyg. Studiens kvalitativa del visar att det sena uppnådda betyget även påverkas av yttre faktorer såsom gymnasieantagningen som motivator samt att lärare som tidigare varit avvaktande med att ge betyg för dessa elever nu känner att tillräckligt underlag finns. Diskussionsdelen lyfter de möjligheter ett nationellt prov ger, trots de svårigheter gruppen har för proven. Vidare diskuteras ersättningsprovens utformande, språkliga påverkan samt de konsekvenser som uppstår om bortfallet av provet påverkar gruppens meritvärde negativt.

Syftet är att undersöka hur verksamma lärare i svenska arbetar med, och bedömer, muntlighet i årskurs 1 på gymnasiet. Våra forskningsfrågor är: Vilken eller vilka ämneskonceptioner utgår lärare ifrån vid undervisning kring muntlighet i svenska 1? Hur arbetar lärare inför och under den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1? Upplever lärare att det finns svårigheter kring bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1, och i så fall vilka? Vilka bedömningsmetoder (utöver de som används vid nationella provet) används vid muntlig framställning inom svenska 1 och vilka kompetenser är det som bedöms genom dessa metoder? Vi har gjort en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer och materialet består av fyra informanter som undervisar i svenska på gymnasiet. Resultatet visar att verksamma lärare i svenska utformar sin undervisning i muntlighet utifrån flera ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner. Resultatet visar också att lärare ofta förbereder eleverna inför det nationella provets muntliga del genom att låta dem göra likartade anföranden under höst- och vårterminen. Vidare visar vårt resultat att en del lärare upplever att det finns svårigheter kring bedömning av det nationella provets muntliga del. Genom vårt resultat har vi också kunnat konstatera att bedömningsmatriser är en vanligt förekommande metod när det kommer till bedömning av muntlighet, men att det även finns en annan typ av bedömning av muntlighet som sker hela tiden. Vår första slutsats är att den eller de ämneskonceptioner/ämneskonstruktioner lärare utgår ifrån i sin undervisning kring muntlighet i svenska 1 kan ha betydelse för elevernas möjlighet att utveckla sina muntliga kommunikativa kompetenser. Vår andra slutsats blir att eftersom muntlighet tycks likställas med det nationella provets A-del hamnar all annan form av muntlighet i skymundan och muntlighet i allmänhet tycks osynliggöras efter det nationella provets slut. Vår tredje slutsats är att vi som lärare kan spelar in elevernas muntliga anföranden så att den muntliga texten blir bestående och därmed underlättar bedömningen. Vår fjärde slutsats är att de två metoder som vanligtvis används som bedömningsverktyg vid muntlighet säger något om elevernas muntliga kommunikativa kompetenser på olika sätt.

I föreliggande studie undersöks metaforbruket i 27 uppsatser från det nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 i svensk gymnasieskola utifrån ett diskursdynamiskt förhållningssätt till metaforer. Antal och andel metaforer i materialet sammanställdes och analyserades för att utreda om mängden metaforer i texter med betygen E eller D skilde sig från mängden metaforer i texter med betygen B eller A. Även avvikelser från målspråksnormen vad avser stavning, böjning, formord eller meningsbyggnad registrerades och analyserades utifrån kontexten. Slutligen räknades och analyserades de metaforer som kunde anses icke-konventionaliserade för att försöka förstå i vilka texter de fanns, i vilken grad de var icke-konventionaliserade samt hur de skapade mening i kontexten. Alltså användes både kvantitativ och kvalitativ analysmetod i studien. Resultatet visade att andelen metaforer var högre i texter med betygen B eller A, även om siffrorna måste granskas kritiskt och materialet är för litet för att generaliserbara slutsatser ska kunna dras utifrån det. Det stämmer dock med tidigare forskning att andelen metaforer är högre i texter med högre betyg. Vidare visades att normavvikelserna i metaforerna var förhållandevis få, vilket kanske kan härledas till att skrivsituationen ger mindre benägenhet hos eleverna att ta risker i sitt skrivande. Slutligen fanns ca 79% av de icke-konventionaliserade metaforerna i texter med betyget B eller A och de kunde vidare konstateras ha olika grad av konventionalisering. Många av de icke-konventionaliserade metaforerna var enstaka ordval som inte var idiomatiska och som kunde härledas eller jämföras med mer konventionaliserade ordval eller källdomän, medan en del bestod av flera ord och mer utbyggda bilder, och det var överlag den senare kategorin som hade lägst grad av konventionalisering.

The purpose of this essay is to investigate Year 5 pupils’ evaluation of their own abilities regarding spoken English and to see if this is reflected in an individual’s communicative activity and participation in the lesson. This essay also poses the question if it is possible to increase spoken communicative activity in the lesson through a three-week programme of interactive exercises designed to emulate the criteria of the syllabus and the National Test. A class of 24 pupils participated in the study. The material was collected through a pre-study questionnaire and a post-study evaluation, class logbook writing after each activity and my own active observations as teacher. Results show that although the majority of pupils at this age believe they can cope in a communicative situation in English, this is no guarantee of their active participation in classroom speaking activities. However, communicative activity can be increased with the establishment of the dialogical classroom characterised by genuine discourse, authentic questions and subjects relevant to the age group. At this stage, differences can be witnessed in pupils’ language skills with some able to use language strategies to achieve understanding whilst others rely on translation into their mother tongue. The study concludes that controlled practice helps those pupils with lower self confidence in the subject and pair- or group work maximises participation from all parties. It is essential that the teacher draws on the pupils’ enthusiasm for the subject in order to create a successful forum for language acquisition.

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman</p><p>”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”</p><p> </p><p>The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.</p><p> </p><p>My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply:</p><ul type="disc"><li>That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject.</li><li>That a canon must be able to be pupil centred.</li><li>That a canon will function as common basics to emanate from. </li><li>That a canon concentrates on overall skills.</li><li>And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.</li></ul><p> </p><p>All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.</p><p> </p><p>Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Sammandrag</strong></p><p>Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman</p><p>”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.</p><p> </p><p>Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller:</p><ul type="disc"><li>Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %.</li><li>Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad.</li><li>Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån.</li><li>Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter.</li><li>Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.</li></ul><p> </p><p>Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.</p><p> </p><p>Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne</p><p> </p>

Abstract Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman ”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”   The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.   My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply: <ul type="disc">That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject. That a canon must be able to be pupil centred. That a canon will function as common basics to emanate from. That a canon concentrates on overall skills. And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.   All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.   Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject / Sammandrag Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman ”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.   Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller: <ul type="disc">Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %. Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad. Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån. Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter. Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.   Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.   Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik. / This study has aimed to study whether the quality of the grading scale is consistent between national test in Swedish as a Second Language (SSL) and corresponding syllabus in the curriculum of SSL 1and the manner in which the national test facilitates the interpretation of proficiency in the curriculum of SSL 1. The investigation is limited to include only the oral part, Section A Oral presentation. To describe and analyze the skills that are considered desirable in oral presentation, a qualitative content analysis was carried out to provide a basic model for the subsequent knowledge analysis. The results from the study's content analysis shows how the students developed a gradually expected to litigate an oral preparation taken from the rhetorical work model with a solid preparatory work followed up with speech and ends with response from the pupil class. The result of analysis shows how the students need to master a combination of knowledge forms episteme, techne and phronesis to meet rating requirements at the higher levels. The conclusions drawn from the study is that the quality is consistent between the national sample assessment matrix and the curriculum in Swedish as a Second Language (SSL) regarding the assessment of students' linguistic qualities. I also find that the requirements of customization available in the subsample to the rhetorical context is also the requirements listed in the syllabus but are more commonly described in a language development perspective. Thus it is possible to say that the national test facilitates the interpretation of the knowledge requirements of the curriculum. The study shows how the student to get the lowest score (E) requires knowledge of a rhetorical presentation and the student can present a prepared content to an audiense.