Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan betyg och språklig behärskning och skriftspråklig nivå för gymnasieelevers nationella prov i svenska som andraspråk 3. Analysen genomfördes genom att studera de utvalda texternas korrekthet, komplexitet och idiomatiskhet, där korrekthet definierades genom processbarhetsteorins nivå 4 och 5, komplexitet genom fundamentslängd och nominaliseringar och slutligen idiomatiskhet genom flerordsuttryck och partikelverb. Studien genomfördes med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ analysmetod genom att analysera de tre ovan nämnda dimensionerna i totalt 18 elevtexter fördelade jämnt mellan betygen A, C och E. Resultaten visar att eleverna på alla betygsnivåer i stort behärskar processbarhetsteorins nivå 4 och 5, men att texter med betyg E har en lägre grad av korrekthet. När det gäller fundamentslängd och nominaliseringar har texter med betyg A i genomsnitt både längre fundamentslängd och fler nominaliseringar än de övriga betygsnivåerna. Vad avser flerordsuttryck och partikelverb visar studien på ett något splittrat resultat. Det finns få förekomster av flerordsuttryck, totalt sex stycken, men de återfinns inom samtliga betyg. Helt korrekta förekomster återfinns dock bara i texter med betyg A och C. Förekomsten av korrekt använda partikelverb är, i motsats till förväntat resultat, högre både i absoluta tal och relativt sett för texter med betyg E än övriga betygsnivåer. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det finns ytterligare faktorer än de undersökta fenomenen som har en inverkan på betygen.