• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Övergången likt en bro från förskola till förskoleklass : En studie utifrån yrkesverksammas erfarenheter med fokusgruppsamtal som metod

Giertz, Elisabeth, Collin Andersson, Hanna January 2022 (has links)
Den kvalitativa studien utgår från yrkesverksammas erfarenheter av övergången mellan förskola och förskoleklass med syftet att öka förståelse för upplevelsen av övergången. Det empiriska materialet inhämtades genom fokusgruppsamtal där verksamma med erfarenhet av övergångsprocessen från de båda skolformerna deltog. De yrkesverksamma delgav sina erfarenheter och upplevelser av övergången i samtalen. Resultatet analyserades med stöd i systemteorin som teoretisk utgångspunkt och utmynnade i övergångsprocessen, övergångsaktiviteter, samarbete mellan verksamheterna, föräldrasamverkan samt barns delaktighet. Deltagarnas skildringar av övergångar beskrev en övergång i process. I processen framkom vilka hinder som kan uppstå samt vad som förutsätter goda övergångar. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget för övergångsarbetet måste få ta tid och vara tryggt för barnen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett gott systematiskt arbete i övergångsprocessen, där dessa komponenter finns med och är väl förankrat i båda skolformerna, undanröjer hinder och genererar goda övergångar för barnen. Specialpedagogens roll i övergångsarbetet blir att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever samt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.
2

Skolpersonals syn på inkludering av barn med intellektuell funktionsnedsättning i olika skolformer. : En intervjustudie i tre svenska kommuner

Lind Johansson, Gunilla, Ljung Jonsson, Maria, Nordin, Bettina January 2018 (has links)
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur några yrkesroller inom förskola, grundskola och särskola såg på inkludering av barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Förskolan ska bereda plats för alla barn, sedan erbjuds grundskolan eller särskolan som två parallella skolformer. Placering i särskola ska ske efter utredning. Studien hade fokus på att se på uppfattningar om inkludering – förutsättningar, hinder och möjligheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Femton halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personal i förskolor och skolor och data analyserades med stöd av systemteori. Resultatet visade skillnaden i synen på att inkludera barn och elever i ordinarie grupper och kunde relateras till om personalen var verksam inom förskola eller skola och inte specifikt vilken yrkesroll de hade. Informanterna angav olika förutsättningar, hinder och möjligheter för inkludering som kunde föras till faktorer som var både individuella och strukturella. De pekade på komplexiteten i uppdraget och faktorer i skolsystem från individ-, grupp-, skol- och till en politisk nivå. Alla yrkesroller förespråkade ett relationellt förhållningssätt. De uttryckte att de såg möjligheter för inkludering i det sociala samspelet mellan barnen samt vuxna och barn. Hinder som kunde stå i vägen för att realisera detta var en känsla av att inte räcka till, sakna teoretisk kunskap, handledning och svårigheter att anpassa undervisning främst för äldre elever. En tydlig skillnad mellan personalens uppfattningar i förskola och skola framkom. I skolan angavs att elever med intellektuell funktionsnedsättning bara kunde inkluderas i vissa ämnen, i förskolan hade personalen en mer självklar inställning till en mer heltäckande inkludering av dessa barn  och möjligheter till deltagande i aktiviteter.
3

Formativ bedömning och Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling årskurs 1 : Förutsättningar för formativ bedömning i läs- och skrivundervisningen

Jensen, Mikaela January 2021 (has links)
Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om vad lärare gör efter genomförd bedömning med stöd av det nationella bedömningsstödet i svenska årskurs 1, på ett formativt sätt tillsammans med eleven. Då det nationella bedömningsstödet är nytt och obligatoriskt att använda i årskurs 1 var det av intresse att undersöka vilken nytta det ger enligt lärarna samt vilka uppfattningar och erfarenheter de har om det. Formativ bedömning genomförs inte enbart vid ett sådant kartläggningsmaterial utan även vid den övriga dagliga undervisningen, därför var syftet också att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till det. Studien är av kvalitativ karaktär och har den proximala utvecklingszonen och sociokulturell teori som teoretiskt ramverk, där lärande sker i interaktion med andra, vilket genomsyrar hela studien och presenteras i studiens fjärde avsnitt. Data samlades in genom fem intervjuer med lärare i årskurs 1 och 2. Data har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar på att lärare inte gör några större förändringar efter genomfört bedömningsstöd och anser sig inte få reda på något utstickande i elevers kunskapsnivå, bedömningsstödet anses mer vara en trygghet för den egna bedömningen de gör. Genomförandet anses som svårt och tidskrävande, både på grund av stora klassuppsättningar och en saknad av en annan personals stöd. Övriga svårigheter för formativ bedömning är också faktorn om tid en svårighet, då klasserna består av många elever på en lärare. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>
4

”Jag tror ju att det mesta är vilja, vill du tillräckligt mycket då kan du alltid lära dig” : En kvalitativ studie om kunskapsdelningens förutsättningar i  svensk tillverkningsindustri

Forsberg, Jennie, Bäckius, Sanna January 2020 (has links)
”Jag tror ju att det mesta är vilja, vill du tillräckligt mycket då kan du alltid lära dig” - En kvalitativ studie om kunskapsdelningens förutsättningar i svensk tillverkningsindustri. Vår kandidatuppsats syftar till att bidra med ökad kunskap och förståelse om vilka förutsättningar och hinder som påverkar kunskapsdelningsprocessen.    Studiens teoretiska referensram baseras på teorier och tidigare forskning gällande kunskap som begrepp, förutsättningar och faktorer som påverkar kunskapsdelning samt Knowledge Management. Den teoretiska referensramen har utvecklats och omarbetats under studiens gång baserat på det empiriska materialet likt det abduktiva förhållningssättet. Metoden för studien var av kvalitativ karaktär med semi-strukturerande intervjuer som insamlingsmetod, där sex (6) av elva (11) anställda från en avdelning i den undersökta verksamheten deltog.   Studiens resultat visar att organisatoriska förutsättningar,  relationer samt organisationskulturen har påtaglig inverkan på möjligheterna att dela kunskap och i de fall förutsättningarna inte är gynnsamma hindras processen avsevärt. Studien visar på att kunskapsdelning tydligt påverkas av sociala faktorer kopplade till medarbetarnas relationer och att den interpersonella kontexten är av central betydelse. Vidare framkommer att avsaknad av Knowledge Management är ett tydligt hinder för kunskapsdelning vilket synliggör behovet av att kunskapsdelning leds genom ett aktivt Knowledge Management. / "I think most of it are will, if you want enough then you can always learn" - A qualitative study on the conditions of knowledge sharing in the Swedish manufacturing industry. Our bachelor's thesis aims to contribute with increased knowledge and understanding about the conditions and obstacles that affect the knowledge sharing process.  The theoretical frame of reference of the study is based on theories and previous research regarding knowledge as a concepts, conditions and factors that influence knowledge sharing and Knowledge Management. The theoretical frame of reference has been developed and revised during the study based on the empirical material similar to the abductive approach. The method of the study was of a qualitative nature with semi-structured interviews as a method of data-collection in which six (6) out of eleven (11) respondents from a department in the studied organization participated.  The results of the study show that organizational conditions, relationships, and organizational culture have a strong impact on the ability to share knowledge and in cases where the conditions are not favorable, the process is significantly hindered. The study shows that knowledge sharing is strongly influenced by social factors linked to employees' relationships and that the interpersonal context is of central importance. Furthermore, it emerges that the absence of Knowledge Management is a clear barrier to knowledge sharing, which highlights the need for knowledge sharing to be led through active Knowledge Management.

Page generated in 0.1281 seconds