Denna studie syftar till att ta reda på om införandet av läromedlet ”Favorit matematik” Grönroos, Haapaniemi, Maria & Merikanto (2012a) i förskoleklass under läsåret 17/18 har lett till förbättrad kunskap i taluppfattning och ökad motivation i matematik hos de elever som under läsåret 18/19 går i årskurs ett. Detta är en fenomenografisk studie som utgår från ett lärarperspektiv eftersom intresse ligger i att förstå lärarnas uppfattningar och deras sätt att resonera och reagera inom detta område samt utgå från vilka erfarenheter de har. Datainsamlingsmetoden för studien utgår bland annat från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer i en grupp med lärare som undervisar i matematik för lågstadiet. Studien utgår även från en kvantitativ datainsamlingsmetod eftersom data från det nationella bedömningsstödet i taluppfattning har samlats in för att därmed kunna besvara syftet med studien. När samtliga intervjuer var gjorda analyserades och tolkades dessa enligt den fenomenografiska analysmodellen i sju steg. Data från bedömningsstöden analyserades enligt en univariat analys. Efter tre gruppintervjuer visade studiens resultat att kunskapsnivån samt motivationsnivån i matematik hos eleverna förändrats till det bättre enligt lärarnas upplevelser. Även data från bedömningsstöden som samlats in visade sig peka åt samma håll som lärarnas uttalanden. Slutsatsen som dragits av resultatet är att effekterna av denna insats varit positiv och kan vara gynnsam för elevernas fortsatta kunskapsinhämtning i matematikämnet.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikämnet. Den teoretiska grunden hämtas ifrån Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte är att undersöka hur väl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivå kan prediceras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid två gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkät som mätte variablerna: upplevd motivationsnivå, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation. Multipel regression användes för att testa om de ingående variablerna i Self-Determination Theory kan predicera deltagarnas upplevda motivationsnivå. Resultatet visar att 69.9% av upplevd motivationsnivå kan förklaras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna. De ingående fyra motivationsorienteringarna fanns ordnade enligt teori, vilket innebar att faktorer som upplevs mer autonoma också indikerar på högre motivationsnivå. Studiens resultat visar att gymnasieelevers självupplevda motivationsnivå kan prediceras genom Self-Determination Theory och dess motivationsorienteringar. De deltagare som skattar sin egen motivationsnivå som hög, är också de deltagare som i högst grad drivs av identified regulation och inre motivation, liksom att de deltagare som skattar sin självupplevda motivationsnivå som lägre drivs mer av yttre motivation.