Studenter med ett icke-tonspråk som modersmål brukar ha svårigheter att lära sig de kinesiskatonerna när de börjar sina studier. Å ena sidan brukar kursböckerna på denna nivån användabara enstaviga ord och det har ansetts vara god pedagogik att läraren visar tonkonturerna medsina händer. Å andra sidan har forskningen om kinesiska länge varit koncentrerad på vilkavärden som grundtonen (F0) uppvisar i enstaviga ord. Det är många faktorer som tvärspråksforskningeninte har uppmärksammat, bl.a. det inflytande som konsonanterna har på F0 (vilketinfödda talare inte alltid är medvetna om).Det finns ingen samsyn när det gäller att förklara tonförväxlingsmönstren. Tidigare teorierinom ämnet andraspråksinlärning (Second Language Acquisition, SLA), som Perception AssimilationModel (PAM) och Speech Learning Model (SLM) har visat sig otillräckliga förstudiet av tonperception. På senare tid har PAM-Suprasegment försökt förklara hur den lärandesmodersmål antas närma sig kinesiskans tonsystem men modellen tar inte upp ordprosodin.Eftersom den moderna kinesiskans ordförråd till majoriteten består av tvåstaviga ord börforskningen lämna gamla spår för att finna andra kriterier – som duration och betoning – föratt förklara hur man lär sig höra kinesiskans toner, t.ex. vad som händer när två toner återfinnsi ett ord.Denna studie har som mål att ta reda på hur svenskar som studerar kinesiska som andraspråk/främmande språk uppfattar tonerna i kinesiska tvåstaviga ord. Experimentet bygger intepå tillrättalagda testord. Resultaten visar att tonerna först och främst påverkas av den initialakonsonanten och sedan av de omgivande tonerna. Vidare visas att det svenska systemet medaccent I och II i sin tur kan åstadkomma tonförväxlingar eftersom kinesiska tvåstaviga orddelvis uppvisar samma mönster.Resultaten illustrerar att tonidentifiering är en dynamisk och komplex process. Det krävsfortsatt forskning om tonerna för att få grepp om dem men det kan inte stanna där: interaktionenmellan ljud och ordprosodi behöver belysas bättre för att uppnå god behärskning avprosodin i språkundervisningen. / Foreign adult students with atonal language usually have, in the beginning of their Chinesestudy, difficulties to identify the Chinese tones. On one side, only monosyllabic tones arementioned in course books during this earlier stage and to illustrate the tone contours withhands has been treated as an effective pedagogy. On the other side, research on Chinese hasfor long been solely concentrated upon the values of the fundamental frequency (F0) of thevowels in monosyllabic words. In cross-linguistic studies many factors, among others the effectsof consonants on F0 that native speakers are not aware of, have still not been paidspecial attention to.There is no consensus regarding the explanation to tone confusion patterns. Earlier theoriesof Second Language Acquisition (SLA) like Perception Assimilation Model (PAM) andSpeech Learning Model (SLM) are no longer suited for tone perception. Recently, PAMSuprasegmenthas tried to approach that the intonation of the learners’ native language is assumedto be assimilated to the Chinese tone system. However, this model ignores the wordprosody. Nowadays, when the modern Chinese vocabulary consists of a majority of disyllabicwords, research has to be re-directed to find other criteria e.g. temporal and stress for explainingthe complexity of Chinese tone perception, i.e. how two tones behave when they arecombined in one word.The purpose of this essay is to explore how native Swedish speakers learning Chinese assecond/foreign language perceive the Chinese tones of disyllabic words. The experiment isnot based on elaborated test words. The results show that tones are first of all affected by theinitial consonants and sequentially influenced by the surrounding tones with accordance toChinese. It further reveals that Swedish accent I/II patterns might be a reasonable explanationfor the Chinese tone confusion patterns since partially acoustic properties of Chinese disyllabicwords overlap the Swedish accents.These results mean that tone perception is a dynamic and complex process. Further researchon tone perception should explore profoundly and widen interaction between sounds andword prosody, which paves the way for more effective prosodic practice in language education.

對華語學習者而言，漢字的諸多特性使漢字閱讀成為學習者面臨的難點之一，而華語聲調也是許多學習者在聽和說上的難點。閱讀為連結字形與字音，再對應至字義的過程，因此本文以華語學習者為對象，嘗試找出漢字閱讀與華語聲調之間的關係，以不同形式的聲調標記（tone marker）作為視覺提示及不同熟悉度（word familiarity）的詞彙作為操弄變項，使用眼動儀（eye-tracker）為實驗工具，設計閱讀理解作業，了解聲調標記及詞彙熟悉度對閱讀程度不同的華語學習者在閱讀時的影響。 實驗採完全受試者內設計，操弄三種聲調標記（聲調輪廓、聲調數字及中性刺激）的實驗句呈現方式與實驗句中的目標詞熟悉程度（高、低），記錄閱讀實驗句的眼動資料。實驗共分三階段進行，每一階段受試者需閱讀具相同聲調標記的實驗句，並回答隨機出現的理解題；研究同時輔以中文年級認字量表、LEAP-Q問卷及目標詞理解程度問卷三項工具來評定受試者客觀及主觀上的中文閱讀程度差異，以及主觀對操弄目標詞的理解程度。眼動資料包含整體性、區域性及以實驗句中每個詞為單位分析的三種眼動表現，並以閱讀能力為分析變項，比較閱讀能力高、低兩組眼動表現的異同。 研究發現無論學習者閱讀程度為何，皆可以穩定地看到熟悉度的效果，閱讀高熟悉度詞彙的速度較快，顯示熟悉度影響了閱讀歷程。而聲調標記的效果較不明顯，但是聲調標記對低程度組的影響較大，且在閱讀高熟悉度詞彙時，添加帶有較多資訊的聲調輪廓標記可能是一種干擾，反之在閱讀低熟悉度詞彙時，可以幫助學習者辨識字詞。而在中文年級認字量表的結果中，有部分學習者容易將字唸為含有該字雙字詞的另一個字（蝶唸為蝴），這可能與學習者傾向以詞彙為單位記憶有關，因此本文也在最後進行詞素教學的相關討論，並針對華語學習者提出教學建議。