Det finns bristande kunskap om elevers uppfattning kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige men där flera studier från andra länder rapporterar om bristande kunskap och missuppfattningar kring ämnesområdet. Syftet med studien är att bidra med kännedom till verksamma lärare genom att ta reda på elevers kunskap och säkerhet kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige. Två frågeställningar formulerades för att identifiera ämnesområden där elever har missuppfattningar respektive korrekta vetenskapliga uppfattningar. Frågeställningarna undersöktes via en enkät utformad efter ’Diffusion and Osmosis Diagnostic Test’ (DODT) där ämneskunskaper testas, i kombination med ’Certainty of Response Index’ (CRI), där eleven skattar säkerheten i angivet svar. En kombination av DODT och CRI möjliggjorde identifiering av missuppfattningar och önskvärd kunskap kring ämnesområden. Resultatet visade att elever inom gymnasieskolan i Sverige har missuppfattningar kring materians slumpmässiga och partikulära natur, diffusionsprocessen samt koncentration och tonicitet. Önskvärd kunskap identifierades kring frågor som berör osmosprocessen, rörelseenergi hos materia, membran och en fråga om koncentration och tonicitet.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken. Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade. Vad det gäller didaktiska åtgärder för att komma till rätta med elevers missuppfattningar visar resultatet att olika typer av klassrumsaktiviteter i vilka eleverna själva upptäcker, konfronterar och utvecklar sina icke vetenskapliga föreställningar, är en metod som visat framgång. I diskussionsdelen diskuteras studiernas tillförlitlighet genom att analysera deras syften kopplat till respektive metodval. Därefter sammanställs de mest tillförlitliga resultaten vad gäller de vanligaste missuppfattningarna samt de mest effektiva didaktiska åtgärderna kring bearbetning av dessa. Avslutningsvis ges förslag på områden där det finns behov av vidare forskning.

I denna studie undersöks elevers förförståelse inom elektromagnetism innan undervisning om detta i kursen Fysik 2 på gymnasiets Naturvetenskapliga och Tekniska program. Syftet med studien är att öka den kvalitativa kunskapen om denna elevgrupps förförståelse för att därigenom kunna möta den med lämplig undervisning inom det elektromagnetiska området. Datainsamlingen har skett med en skriftlig enkät med flervalsfrågor som undersöker elevers begreppsliga förståelse för elektromagnetiska fenomen. Enkäten har sedan följts upp med elevintervjuer kring frågorna för att ytterligare kartlägga hur elever uppfattar elektromagnetiska fenomen. Enkätfrågorna är baserade på erkända test som används i hela världen. Studien visar att de alternativa uppfattningar om elektromagnetism som finns beskrivna i litteraturen även förekommer i elevgruppen och resultaten tyder på att de alternativa uppfattningarna är vanligare än vetenskapligt grundad förståelse. elevgruppen har ett vardagstänkande kring elektromagnetiska fenomen som utgår från magneters attraktion och repulsion - samt att de förenklat kan beskriva kompassens funktion. elevgruppens förförståelse i detta skede inte bara består av vardagstänkande enligt ovan utan även är tydligt präglad av tidigare fysikundervisning (främst kursen Fysik 1). eleverna i resonemangen om elektromagnetism visar mycket skiftande förmåga att applicera denna förförståelse korrekt på elektromagnetiska fenomen - och denna förmåga skiljer inte bara mellan individer utan även mellan olika sammanhang och de beskrivningssätt och representationer som används för att presentera problem och fenomen i dessa sammanhang. Insamlade data har bearbetats i en fenomenografisk analys av elevintervjuerna. Resultatet av den analysen är en beskrivning av elevernas förförståelse där tre kvalitativa nivåer föreslås. Exempel ur studiens elevintervjuer på de tre nivåerna av förförståelse redovisas. Med hjälp av nivåerna beskrivs hur förförståelsen i ökande grad präglas av ett vetenskapligt tänkande baserat på en förståelse av andra delar av fysiken och hur denna förståelse på olika sätt och med varierande korrekthet appliceras på elektromagnetiska fenomen och problemställningar.