No description available.

Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sverige ökar och har blivit ett av det största folkhälsoproblemet i samhället. Skolsköterskor möter nästan alla barn under skolåren och har en central roll när det gäller att främja elevers hälsa. Skolsköterskor ägnar en tredjedel av sin arbetstid till att arbeta med elever som mår psykiskt dåligt på olika sätt. Syftet med den integrativa litteraturstudien var att beskriva skolsköterskors interventioner för att identifiera symtom och riskfaktorer i syfte att förebygga psykisk ohälsa hos skolelever. Resultatet från 12 artiklar visade att skolsköterskor har en central position i det förebyggande arbetet på skolor. En mer specifik utbildning efterfrågades av skolsköterskor för att tidigt identifiera symtom på psykisk ohälsa hos skolelever för att möta elevernas behov. Utmaningen för skolsköterskor är att åstadkomma ett bra samarbete med andra professioner för att tillsammans förebygga och minska psykisk ohälsa hos elever. Fortsatt forskning efterfrågas kring barn och ungdomars psykiska hälsa och på vad skolsköterskor bör göra för att förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Det skulle medföra ökat välbefinnande och livskvalitet inte bara för den enskilda skoleleven utan för hela samhället.

Sammanfattning   Bakgrund I ett utvecklingsprojekt i en glesbygdskommun i norra Sverige utarbetades under läsåret 2015–2016 en arbetsmodell för tidiga intensiva insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet oavsett orsak. I tidigare studier har meta-kognitiva strategier och träning på ordförråd visat sig ha positiv effekt på textförståelse och man valde därför att inkludera följande element i interventionen; förutspå vad som kommer att hända, identifiera obekant och bearbeta deras betydelse, ställa frågor till texten, och sammanfatta berättelser med egna ord. Syfte Syftet med studien var att utvärdera interventionens effekt på textförståelse genom att undersöka om resultat på tester som speglar textförståelse skiljde sig åt mellan elever med svag textförståelse som genomgått intervention och elever med svag textförståelse som inte tagit del av intervention. Metod I studien deltog 17 elever i årskurs 2, 11 pojkar och 6 flickor med svag textförståelse. För att utvärdera effekten av intensivundervisningen i förståelsestrategier och ordförråd användes en mixad faktoriell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp som oberoende mellangruppsfaktor, inledande mätning och uppföljande mätning som inomgruppsfaktor och narrativ förmåga (återberättande av fabel) samt textförståelse mätt med DLS, som beroende variabler. Resultat Både interventionsgrupp och kontrollgrupp höjde sina resultat från inledande mätning till uppföljande mätning av narrativ förmåga och DLS textförståelse. Någon effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. Slutsats Resultatet från studien väcker frågor om hur insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet ska läggas upp. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka skolelevers attityder gentemotreligionskunskap som skolämne, detta har sedan jämförts utifrån både genus- ochreligiositetsperspektiv. En kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag i form avgruppenkäter har använts som tillvägagångssätt. I undersökningen har 109 niondeklassare och117 gymnasieelever deltagit. Respondenternas svar har sedan bearbetats och sammanställtsmed hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i bådetabeller och ”pie diagram”. Resultatet från undersökningen visar på att skolelever ärövervägande positiva till religionskunskap som skolämne, majoriteten ansåg att det är ettviktigt skolämne. En tydlig skillnad framgick också mellan könen där tjejerna var merpositiva till ämnet än killarna, något som även tidigare forskning bekräftar. En del skillnadermellan svaren kunde också utläsas utifrån respondenternas religiositet. Där det påvisat iundersökningen att de religiösa hade en övervägande mer positiv attityd till religionskunskapsom skolämne än de icke religiösa respondenterna. Som teori för analysen harsekulariseringens påverkan på respondenternas svar undersökts och legat som teori för derassvar som jämförts med svar från tidigare forskningar, både från Sverige och Storbritannien.Det hade varit intressant att i framtida studier genomföra samma undersökning med sammarespondenter från grundskolan för att se likheter och skillnader i deras svar från deras tid igrundskolan och deras tid i gymnasieskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar stadigt bland barn och unga i skolåldern. Forskning visar att mindfulness främjar individens psykiska och fysiska hälsa. Implementering av mindfulness har blivit allt vanligare i skolor både nationellt som internationellt. Syfte: Att undersöka om mindfulness bidrar till att främja skolelevers psykiska hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie, metasyntes som inkluderar tio stycken artiklar. Resultat: Det medvetna andetagets främjande effekt visar sig som ett övergripande tema och fyra subtema som visar att mindfulness ökar inre lugn samt reducerar oro och ångest, förbättrar självreglering, ökar koncentration och fokus samt förbättrar relationen till andra och till sig själv. Konklusion: De fynd som framkom styrker mindfulness som intervention i skolan. Mindfulness bidrar till att elever lär sig hantera både inre och yttre faktorer, vilket är gynnsamt för elevens psykiska hälsa och välbefinnande. / Background: Mental ill-health is steadily increasing among children and young people of school age. Research shows that mindfulness promotes the individual's mental and physical health. Implementation of mindfulness has become increasingly common in schools both nationally and internationally. Purpose: To investigate whether mindfulness helps to promote the mental health of school children. Method: A systematic literature study, metasynthesis that includes ten articles. Results: The conscious breath's promoting effect manifests itself as an overarching theme and four subthemes that show that mindfulness increases the student's inner calm and reduces anxiety, improves self-regulation, increases concentration and focus and improves the relationship with others and with themselves. Conclusion: The findings that emerged corroborate mindfulness as intervention in school. Mindfulness helps students learn to deal with both internal and external factors, which is beneficial for the student's mental health and well-being.

Denna studie syftar till att undersöka lärarstudenter och elevers uppfattningar om användandet av serier i undervisningen genom att behandla frågeställningarna: ”Hur kan intresset för serier göra skillnad för lärarstudenternas/elevernas kunskap om serier?”, ”Hur uppfattar lärarstudenter/elever att serier kan användas didaktiskt?” samt Vilka möjligheter/svårigheter uppfattar lärarstudenter/elever med att använda serier i undervisningen?”. Dessa frågeställningar behandlades med fenomenografisk teori och metod. Bekvämlighetsurval ledde till att de som intervjuades var lärarstudenter i åldrarna 24–55 år samt elever i åldrarna 6–14 år. Lärarstudenterna och eleverna gav information kring deras intresse och kunskap om serier. Lärarstudenterna ansåg att serier var ett sätt att underlätta läsningen samt att serier kunde inkluderas i flera ämnen. Lärarstudenterna påtalade komplexiteten hos serier och hur serier kunde försvåra undervisningen. Enligt lärarstudenterna var möjligheterna hos serier hur de kan användas didaktiskt. Eleverna diskuterade hur serier kunde vara svåra eller göra undervisningen roligare. Eleverna diskuterade även hur de arbetat med serier och en önskan om att arbeta mer med serier. Eleverna tyckte också att läraren har en central roll i huruvida serier används eller inte.

I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer efter lämplighetsurval. Det innebar att deltagarna skulle arbetat som idrottslärare på låg och mellanstadiet, hade en idrottslärarexamen och att de jobbat minst ett år inom yrket. Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare i yngre grundskolan tänker kring sitt arbete för att motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet på fritiden.Data bearbetades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. De två teman som analyserades fram var “Anpassad undervisning” och”Integration av fritiden i undervisningen”.Resultatet visade att deltagarna arbetade för att motivera elever till fortsatt fysisk aktivitet. De anpassar undervisningen på grupp och individnivå när det gäller feedback, anpassning av lektioner samt inflytandet i undervisningen. Resultatet visade också att deltagarna får in fritiden i undervisningen, det vill säga föreningsliv samt teknik och trender som är populära för eleverna. / The study applied a qualitative approach in form of nine semi-structured interviews as appropriate selection. This mean that the participants would be working as sports teacher at low and middle schools, had a proper sports teacher education, and that they have worked at least one year. The purpose of this study was to investigate how sports teachers working within younger elementary school perceives their own work of motivating students to continue physical activity on their leisure time. Data were processed and analyzed using a thematic analysis. The two themes analyzed were "adapted education" and "Integration of leisure in teaching". The results revealed that participants actively worked with motivating students to continue physical activity on their leisure time. They adapt teaching at group and individual level in terms of feedback, adaptation of lessons, and influence teaching. Furthermore, the results also suggests that participants get in leisure time in teaching, through activities such as sports clubs, technology, and trends that are popular for students.

Bakgrund: "The Immigrant Health Paradox" indikerar att invandrade från ofta upplever en bättre psykisk hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen, trots nackdelar som en lägre social status. Syfte: Studien syftade till att testa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos unga med svensk och utländsk bakgrund. Studien testade om en högre grad av emotionellt stöd, familjesammanhållning och akademiskt stöd kunde förklara skillnader i internaliserade symptom hos första och andra generationens invandrade från icke-väst och väst samt majoritetsbefolkningens unga. Även kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjestruktur testades. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats och statistiska analyser genomfördes med one-way anova samt multivariata regressionsanalyser. Data: Studien baserades på n=4344 svenska skolelever i årskurs 8, med en medelålder på 14,65 år. Data hämtades från första vågen (2010/2011) av "Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries" (CILS4EU) som är baserad på 251 svenska skolor. Resultat: Resultaten visade vissa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos invandrade unga och majoritetsbefolkningens unga. Invandrade från icke-väst och andra generationen från väst rapporterade en lägre grad av internaliserade symptom i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som delvis kunde förklaras av bättre emotionellt stöd samt familjesammanhållning och en intakt familjestruktur. En lägre grad av internaliserade symptom hos första generationen i jämförelse med andra generationen kunde inte urskiljas. Slutsats: Paradoxen kunde delvis bekräftas hos skolelever i Sverige genom en bättre psykisk hälsa hos invandrade unga från icke-väst och andra generationen från väst i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som kunde förklaras av kvalitativt bättre familjerelationer hos invandrade unga.