Bakgrund: "The Immigrant Health Paradox" indikerar att invandrade från ofta upplever en bättre psykisk hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen, trots nackdelar som en lägre social status. Syfte: Studien syftade till att testa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos unga med svensk och utländsk bakgrund. Studien testade om en högre grad av emotionellt stöd, familjesammanhållning och akademiskt stöd kunde förklara skillnader i internaliserade symptom hos första och andra generationens invandrade från icke-väst och väst samt majoritetsbefolkningens unga. Även kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjestruktur testades. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats och statistiska analyser genomfördes med one-way anova samt multivariata regressionsanalyser. Data: Studien baserades på n=4344 svenska skolelever i årskurs 8, med en medelålder på 14,65 år. Data hämtades från första vågen (2010/2011) av "Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries" (CILS4EU) som är baserad på 251 svenska skolor. Resultat: Resultaten visade vissa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos invandrade unga och majoritetsbefolkningens unga. Invandrade från icke-väst och andra generationen från väst rapporterade en lägre grad av internaliserade symptom i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som delvis kunde förklaras av bättre emotionellt stöd samt familjesammanhållning och en intakt familjestruktur. En lägre grad av internaliserade symptom hos första generationen i jämförelse med andra generationen kunde inte urskiljas. Slutsats: Paradoxen kunde delvis bekräftas hos skolelever i Sverige genom en bättre psykisk hälsa hos invandrade unga från icke-väst och andra generationen från väst i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som kunde förklaras av kvalitativt bättre familjerelationer hos invandrade unga.