Studiens syfte är att beskriva och analysera om lågstadielärare uppfattar att verktygen LegiLexi och Lexplore gynnar kartläggningen av lågstadieelevers läsfärdigheter samt på vilket sätt. Sju deltagare med erfarenhet av LegiLexi samt lika många med erfarenhet av Lexplore medverkade i studien och tillkom genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. En kvalitativ metod i form av digitala enkäter med öppna frågor användes för att söka svar på kartläggningsverktygens för- och nackdelar, vilka elever som gynnas respektive missgynnas samt hur resultatet används. För att strukturera och kategorisera resultatet användes tematisk analys och sju teman urskildes som tillsammans besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att ofokuserade och svaga elever anses missgynnas av verktygens upplägg och att det påverkar elevernas motivation. En fördel med verktygen är dock att de underlättar för en likvärdig bedömning och de elever som är i behov av stöttning upptäcks tidigt och att undervisningen kan anpassas utifrån olika behov. Läsförståelse anses vara den viktigaste läsfärdigheten att utveckla men deltagarna är kritiska till hur läsförståelsen mäts och det faktum att kartläggningsverktygen tar mycket lektionstid i anspråk. Trots att elever anses missgynnas av kartläggningarnas upplägg kan verktygen hjälpa lärarna med bedömning av elevers läskunskaper. Genom att kombinera båda kartläggningsverktygen finns möjligheten att leva upp till deltagarnas önskan om ett mer effektivt och tidsbesparande kartläggningsverktyg då endast de med svårigheter behöver vidare utredning.

Utvecklingen av teknologiska lösningar i skolan har ökat i en drastisk fart, liksom teknologi i övriga delar av samhället. Ögonrörelser vid läsning har tidigare visat sig ha en koppling till läsförmågan, bland annat från studier gjorda på dyslektiker. Ögonrörelsedata kan samlas in med eye-tracker när eleverna läser från en skärm för att analyseras av AI och nivåindela eleverna. Tjänsten tillhandahålls av Lexplore och har funnits tillgänglig för skolor att använda i ca. fem års tid. Till tjänsten tillkommer även ett lärprogram som följer SVR-modellen för läsning, kallat Lexplore Intensiv. I lärprogrammet ingår dels läslistor och böcker för att träna på avkodning och läsflyt, dels lingvistiska aktiviteter för att stimulera språkförståelse. Enligt SVR-modellen, och annan forskning, om läsutveckling föranleder avkodningen övriga delar av läsutvecklingen och ses som ett första steg till att få upp läsflytet. Därför ses automatisering av avkodningsförmågan som en viktig del av lästräning i unga åldrar. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning metoden med AI-screening och läslistor kunde bidra till kunskap och utveckling i skolan genom att få en förståelse för effekterna av att använda AI-verktyg för screening av elevers läsförmåga. I studien undersöktes även hur arbetet med läslistor har påverkat undervisningen och avkodningsförmågan hos elever på olika läsnivåer, ur pedagogers perspektiv. Studieresultaten visade att Lexplore-metoden och Lexplore Intensivs läslistor kan vara ett bidrag till att föra jämlikhet i skolan framåt. Detta genom att screeningen ses som objektiv och rättvis samt att resultatet kan användas för olika analyser som dels kan leda till punktinsatser för elever som är i behov av stöd och som dels kan användas på högre nivåer av resursfördelning. Studieresultatet visade också att metoden har underlättat för klasslärare, speciallärare och specialpedagoger i arbetet genom att frigöra tid, underlätta kommunikation och ge ett underlag att utgå ifrån i didaktisk planering. Intensivperioderna och läslistorna visade effekt på eleverna dels genom att de blev bättre på att läsa (vilket var både en upplevd effekt och en effekt som visades vid omscreening av eleverna), dels på ett personvärdesplan då eleverna upplevts som mer självsäkra.