• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 45
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 51
  • 51
  • 51
  • 20
  • 20
  • 16
  • 15
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Intensiv lästräning : En interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Egerhag, Helén, Svärd, Evalotta January 2011 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.
2

A realistic evaluation of the introduction of the Simple View of Reading in primary schools

Cornwell, Susan Deborah January 2011 (has links)
There are continuing concerns regarding literacy standards within education with these concerns having resulted in many literacy initiatives being introduced over the past 5 years. Much research has focussed on improving our understanding of literacy, our ability to identify literacy needs and our ability to subsequently address these needs. As a result of an independent review into the early teaching of reading the Government have promoted the use of the ‘Simple View of Reading’ (SVOR) in the Primary Framework for Literacy (DCSF, 2007c). The study reported in this thesis considers whether the Simple View of Reading is perceived by teachers as providing a useful framework for the identification of literacy learning needs. In addition, it also aims to contribute to our understanding of teacher development, identifying for whom, and in what circumstances, the introduction of the SVOR results in a change in practice. Teachers working within five primary schools participated in this study. Data was collected through questionnaires and a small number of follow up interviews. It is important to note that these findings are likely to have been influenced by certain changes in context during the study, for example the delegation of funding to schools, a reduction in central support services and the introduction of the Primary Framework for Literacy. Questionnaire data indicates that, on the whole, teachers perceived the SVOR as easy to use, as providing useful information and as providing an easy visual reference. Results also indicate reported increases in teacher understanding of, and use of, the SVOR, coupled with increased confidence relating to the identification of literacy learning needs. These differences were all statistically significant. Key findings from the interviews suggest that teachers who perceived the SVOR to be useful and helpful to them on a personal level, made links between the SVOR and their existing practice and were more concerned with improving outcomes for children rather than meeting their own personal needs were more likely to incorporate the SVOR into their practice. This study has implications for promoting the SVOR as a framework for identifying literacy needs, future teacher development and the use of realist research approaches within Educational Psychology.
3

Validity of Simple View of Reading for Predicting Reading Comprehension in Children with Prenatal Alcohol Exposure (PAE) and those with Fetal Alcohol Spectrum Disorders (FASD)

Gaboury, Laurie A Unknown Date
No description available.
4

Oral Reading Fluency and the Simple View of Reading for English Language Learners

Beattie, Tiffany 06 September 2018 (has links)
The Simple View of Reading is a well-known lens for understanding the skills that contribute to proficient reading. The Simple View explains reading comprehension as the product of decoding and listening comprehension. There is a gap in the literature regarding the applicability of the Simple View for Spanish-speaking English language learners, and also whether oral reading fluency would be valuable to include in the model as an intermediate variable. In the present study two groups of third grade students, one group comprised of students classified as English language learners and a comparison group of non-ELL students, were assessed on several reading skills. Data were collected on listening comprehension, decoding, oral reading fluency, and reading comprehension. Data were analyzed using generalized least squares estimation for path analysis and partial invariance testing. Findings support the inclusion of oral reading fluency in the Simple View model, highlight the significance of listening comprehension, and suggest the Simple View model applies equally well across ELL and non-ELL groups. Limitations and future directions are addressed.
5

Texten ska inte behöva stå på egna ben : Lärares, speciallärares och specialpedagogers arbete med elever som har läsförståelsesvårigheter

Göth, Ulrica, Hedlund, Anna January 2020 (has links)
I den svenska läroplanen för grundskolan står det att skolan ska arbeta med strategier i läsförståelse. Samtidigt visar forskning att fokus i Sverige har legat på att arbeta med elever som har avkodningssvårigheter. Detta innebär att det finns ett behov av att se hur arbetet med läsförståelse ser ut i den svenska skolan. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i de tidiga skolåren med de elever som har läsförståelsesvårigheter. I en kvalitativ studie undersöktes detta genom att fem olika fokusgrupper bestående av lärare, speciallärare och specialpedagoger samlades för att diskutera studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier på olika sätt. Deltagarna i studien menar att förmågan att ha ett gott ordförråd, att kunna göra inferenser och att kunna gå bortom textens rader ger en god läsförståelse. För att kunna lära ut läsförståelsestrategier menar samtliga deltagare i studien att det är viktigt att arbeta med tydlig modellering. I studien visar samtliga deltagare att även om de inte nämner metoden vid namn arbetar de med reciprocal teaching med inslag av andra läsförståelsestrategiprogram. Slutligen bekräftar studien den forskning som finns, att eleverna med förståelseproblem får en mindre del av de specialpedagogiska insatserna som istället till största del ges till elever med avkodningsproblem.
6

LegiLexi Betydelsen av analys för rätt insats / LegiLexi The importance of analysis for appropriate intervention

Arthinius, Anna, Johansson Veström, Kristin January 2019 (has links)
The aim of this study is to explore the use of a Swedish assessment and instruction program called LegiLexi. This new program is free of charge and it provides primary school teachers with assessment data in order to target indiviual needs. Our study shows that teachers are good at using the program in order to test the students but they fail in order to link the data into instructions. The skills in analysing the data into individual instructions is something that has to improve. The need of developing these skills are urgent and it shows the importance of specialeducational competence. By improving this skills, student in need of more support, can be helped to improve their reading abilities.
7

Läsförståelse för alla : Speciallärares erfarenheter av framgångsrik läsförståelseundervisning

Liljegren, Anette, Poromaa, Linda January 2019 (has links)
Forskning har fokuserat på avkodning men inte på att identifiera förståelseproblem trots att problem med läsförståelsen får stora konsekvenser för individen. Det finns även behov av mer forskning kring vilken läsförståelseundervisning som är den mest effektiva. Syftet med studien är att få en ökad förståelse om speciallärares erfarenheter av läsförståelseundervisning och därför ville vi undersöka speciallärares framgångsrika erfarenheter av läsförståelseundervisning. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua tolv speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter lyfter vikten av att identifiera behovet hos eleverna och lärarna och att det är behovet som styr insatserna. Framgångsrik läsförståelseundervisning enligt studien fokuserar på en god avkodning och förmågan att använda sig av läsförståelsestrategier. Andra framgångsfaktorer som studien lyfter är en god språklig förmåga med fokus på begreppsförståelse, läsflyt, läslust, engagemang för sin läsning och en god kompetens kring läsförståelsestrategier hos pedagogerna. För en framgångsrik läsförståelseundervisning framhåller studien vikten av att specialläraren/specialpedagogen har ett bra samarbete med rektor, klasslärare och hemmet samt att eleven blir lyssnad på.
8

"Man gör så mycket som man kanske inte själv förstår." : Språkförståelsefrämjande arbete i tidiga skolår.

Hagsköld, Johanna, von Post, Eva January 2020 (has links)
Enligt läsmodellen The Simple View of Reading (L = A x S) är både avkodning och språkförståelse avgörande för en god läsförståelse. Elever med svag språkförståelse upptäcks sällan före mellanstadiet, då textinnehållet i de lägre skolåren inte ställer så höga krav på elevernas förståelse av skrivet språk. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur undervisningen, utifrån lärares perspektiv, kan främja språkförståelsen för alla elever och därmed förebygga läsförståelsesvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer. Tio lärare, med behörighet att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1–3, deltog i undersökningen. En främjande språkförståelseundervisning bygger, enligt lärarna i studien, på muntliga och gemensamma aktiviteter kring ord och begrepp, aktivering av förkunskap, textstrukturer, inferenser och till viss del förståelse av meningar. Lärarens vägledning och stöttning, scaffolding, framhålls som betydelsefullt för samtliga elevers förståelse av texter. Även lärarens högläsning ses som ett viktigt inslag för att eleverna ska få möta texter som ligger på en mer avancerad nivå i förhållande till den egna avkodningsförmågan. Språkförståelsen genomsyrar hela skoldagen och samtliga ämnen, men begreppet i sig är för lärarna diffust. I studien framkom även att tid och kunskap för att möta elever med svag språkförståelse samt brist på adekvat undervisningsmaterial framhålls som begränsande faktorer. Språkförståelsen behöver belysas och aktualiseras i tidiga skolår. Likväl behöver forskning kring förebyggande och stödjande arbete implementeras på skolorna för att möta teori och praktik.
9

Läsundervisning för elever med språkstörning

Romppainen, Anna-Karin, Persson, Frida January 2020 (has links)
Syftet med studien var att belysa lärares perspektiv på läsundervisningen i tidiga skolår för elever med språkstörning. Om vi som speciallärare får förståelse för hur läsutvecklingen påverkas hos elever med språkstörning och hur undervisningen på ett framgångsrikt sätt kan möta elever med språkstörning, ökar möjligheten att tidigt sätta in rätt anpassningar och stöd. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats, eftersom vi ville undersöka lärares perspektiv. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer av tio lärare. Vi valde medvetet ut lärare som hade erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning i tidiga skolår. Vi genomförde intervjuerna i två olika kommuner. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes. De spelades in och transkriberades. I resultatet framkom olika kategorier utifrån frågor vi ställt. Dessa var, läsutveckling för elever med språkstörning, läsundervisning, anpassningar och övergripande visioner. Under några av dessa kategorier framkom underkategorier. Under läsundervisning framkom följande, avkodning, läsförståelse, ordförråd och multimodala arbetssätt. Vid kategorin anpassningar framkom underkategorierna, visuellt stöd, digitala hjälpmedel, förförståelse och vuxenstöd. Det självständiga arbetet har utgått från The Simple View of Reading som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet blev det tydligt att delarna som kommit fram kunde härledas till The Simple View of Reading. I resultatet framkom att lärare beskriver att läsutvecklingen påverkas på olika sätt för elever med språkstörning. Dessa sätt är beroende av vilka svårigheter eleven har i språket. I resultatet tydliggjordes att det inte fanns ett arbetssätt eller en metod som passade för elever med språkstörning. Arbetssätten eller metoderna måste formas utifrån elevernas svårigheter. Vid avkodningsträning betonade lärare metoder som fokuserar på kopplingen mellan fonem och grafem. Vid arbete med läsförståelse synliggjordes gemensamt arbete med texter som framgångsrikt. Det framkom att lärarna arbetade med ord och begreppsförståelse på olika sätt för att öka elevernas ordförråd och textförståelse. Lärare beskrev även multimodala arbetssätt som gynnsamt. Vidare belystes olika anpassningar för elever med språkstörning. Det framkom att en del av anpassningarna och arbetssätten som lärarna beskrev hänger ihop. Det som är en anpassning för en lärare kan för en annan vara ett arbetssätt eller en metod för en hel klass.
10

Vilken påverkan kan intensiv lästräning ha på elevers avkodningsförmåga och läslust? : En interventionsstudie i årskurs 2

Engfeldt, Felicia, Rolfsdotter Gahne, Anna January 2021 (has links)
Att motivera elever till att läsa har blivit en större utmaning för lärare och föräldrar i dagens samhälle, trots läsfrämjande aktiviteter i skolan. Ofta upplevs läsning som ett krav för inhämtande av teoretiska kunskaper och inte som lustfyllt och kravlöst. Genom teorin The simple view of reading uppnås läsning först när avkodning och språkförståelse samspelar. Men genom att läsa kan också ett kunskapsinhämtande ske såsom en förbättrad avkodningsförmåga.  Studien genomfördes som en intervention i årskurs 2 med förtest och eftertest. Där avkodningsförmåga och läslust kartlades genom dokumentanalys med strukturerad intervju i samband med interventionens början och slut. Interventionen bestod av två veckors intensiv lästräning för experimentgruppen och två veckors ordinarie undervisning för kontrollgruppen.  Syftet med interventionsstudien var att undersöka vilken påverkan två veckors intensiv lästräning har på elevers avkodningsförmåga och läslust i årskurs 2. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur påverkas elevers avkodningsförmåga av två veckors intensiv lästräning? Går det genom avkodningstestet att se skillnader på elevernas nuvarande utvecklingsnivå? Hur påverkas elevers läslust av två veckors intensiv lästräning? Går det genom intervjun att se skillnad mellan och jämföra elevernas individuella nivå av läslust?  För att analysera materialet från avkodningstestet sammanställdes och jämfördes både experimentgruppens och kontrollgruppens resultat i medelvärden. För att vidare analysera materialet från intervjun sammanställdes elevernas självskattade läsförmåga och läslust genom medelvärden och poängsystem. Vi jämförde sedan grupperna sinsemellan samt resultatet mellan förtest och eftertest i vår analys.  Vi kom fram till att en viss förbättring av avkodningsförmågan kan tydas efter interventionen där ljudnignsförmågan hade störst utveckling. Vidare påvisar resultatet från intervjun lite olika utfall beroende på hur materialet analyseras. Den generella läslusten kan vi tyda att den ökat i båda grupperna, där experimentgruppens läslust ökat något mer än kontrollgruppens. Dock måste vi ha i åtanke att elevernas resultat kan ha blivit påverkat av andra aspekter än den intensiva lästräningen. Risken fanns att eleverna mindes orden från avkodningstestet och vi vet inte heller om eleverna i experimentgruppen har följt det lässchema som låg till grund för studien. I det stora hela ser vi att två veckors intensiv lästräning kan ha påverkat avkodning, ljudning och läslust positivt och ser heller ingen tendens till en negativ påverkan.

Page generated in 0.1433 seconds