Abstract   This study investigates possible causes it for three students in 6th grade not improving their reading comprehension. What teaching have they received and how did they perceived the teaching? The study consists of questionnaires to teachers and interviews with students and teachers. The policy documents the school uses are Lgr11 and a local language plan. Unfortunately, the language plan has not reached all the way to the teachers' teaching. Different teachers teach different in reading comprehension, there is no common teaching plan in the school. Pupils’ and teachers’ answers about classroom teaching are consistent with each other, which may means that students assimilate the teaching they receive. What no student received instruction in is metacognition, which may affect in what way they read texts and how they understand what they read. A more controlled and structured reading teaching could improve student performance in reading comprehension.

No description available.

Elever med autismspektrumtillstånd (AST) som går i traditionell skolklass utan stöd kan bli socialt segregerade och uppleva skoltillvaron som övermäktig. Det vanligaste skälet tycks vara bristande anpassningar och stöd samt låg kompetens kring elever med AST. Kunskap om elever kan ses som nyckeln till inkludering för elever med AST (Falkmer, 2013). Vi vill öka förståelsen kring vilka svårigheter elever med AST kan ha med läsförståelse och vilken typ av stöttning speciallärare/specialpedagoger kan använda. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare/specialpedagoger om hur de stöttar elever med AST och vilka svårigheter de upplever att eleverna har. Informanter berättar att eleverna ofta har svårt med språkförståelsen, förstå helheten, svårigheter med inlevelseförmågan, tolka och förstå det outsagda och att skapa sig mentala bilder. Läsförståelse kräver stor ansträngning för elever med AST. Eleverna behöver ofta mer tid vid läsförståelseuppgifter, men också mer tid med lärare. Stödet informanterna beskriver är individualiserat och bygger på samtal och god organisation. Det teoretiska perspektivet bakom utsagorna verkar vara detsamma för alla informanter. Utifrån sin erfarenhet av elever med AST tycks de vara nästan helt eniga i sin beskrivning av svårigheter och de undervisningsmetoder som kan leda till bättre läsförståelse.Nyckelord

Studien syftade till att undersöka hur lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp gynnade läsförståelse och läslust framförallt hos elever med läsförståelsesvårigheter. Träningsstudien genomfördes på två olika skolor och i studien deltog 12 elever i åk 2 med varierad läsförmåga. Fokus i studien var 6 elever i läsförståelsesvårigheter. Träningsperioden bestod av 8 träningstillfällen à 60 minuter fördelat på 5 veckor under månaderna maj och juni. Träningen innehöll lärarens högläsning med reciproka samtal grundat i RT-modellen samt Chambers modell för boksamtal och fokuserade på lässtrategierna att förutspå, att ställa frågor, klargöra och sammanfatta. Träningsgruppen undervisades av oss i vår blivande roll som speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. En jämförelse avseende läsförståelse gjordes med en jämförelsegrupp som deltog i ordinarie klassundervisning och som matchats med träningsgruppen. Vi använde ett standardiserat för- och eftertest i läsförståelse för att kunna mäta läsförståelsen före och efter genomförd träningsperiod. För att bedöma huruvida läslusten ökat efter genomförd träning fyllde eleverna i träningsgruppen i en enkät efter första samt sista träningstillfället. Dessutom genomförde vi elevintervjuer med de 6 eleverna som uppvisade läsförståelsesvårigheter. Efter avslutad träningsperiod förbättrade samtliga elever i träningsgruppen sina resultat på det standardiserade testet. I jämförelsegruppen förbättrade de flesta eleverna sina resultat dock ej i samma utsträckning som träningsgruppen. Enkätresultatet i träningsgruppen visade att läslusten hade ökat obefintligt hos eleverna i läsförståelsesvårigheter efter genomförd träningsperiod. Även i elevintervjuerna framkom det att läslusten ökat marginellt efter avslutad träning. Vår slutsats är att studien visade att lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp är gynnsamma för elever i läsförståelsesvårigheter.

Enligt läsmodellen The Simple View of Reading (L = A x S) är både avkodning och språkförståelse avgörande för en god läsförståelse. Elever med svag språkförståelse upptäcks sällan före mellanstadiet, då textinnehållet i de lägre skolåren inte ställer så höga krav på elevernas förståelse av skrivet språk. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur undervisningen, utifrån lärares perspektiv, kan främja språkförståelsen för alla elever och därmed förebygga läsförståelsesvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer. Tio lärare, med behörighet att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1–3, deltog i undersökningen. En främjande språkförståelseundervisning bygger, enligt lärarna i studien, på muntliga och gemensamma aktiviteter kring ord och begrepp, aktivering av förkunskap, textstrukturer, inferenser och till viss del förståelse av meningar. Lärarens vägledning och stöttning, scaffolding, framhålls som betydelsefullt för samtliga elevers förståelse av texter. Även lärarens högläsning ses som ett viktigt inslag för att eleverna ska få möta texter som ligger på en mer avancerad nivå i förhållande till den egna avkodningsförmågan. Språkförståelsen genomsyrar hela skoldagen och samtliga ämnen, men begreppet i sig är för lärarna diffust. I studien framkom även att tid och kunskap för att möta elever med svag språkförståelse samt brist på adekvat undervisningsmaterial framhålls som begränsande faktorer. Språkförståelsen behöver belysas och aktualiseras i tidiga skolår. Likväl behöver forskning kring förebyggande och stödjande arbete implementeras på skolorna för att möta teori och praktik.

Kraven på att läsa för att lära ökar i takt med att eleverna blir äldre, vilket ställer krav på deras läsförståelse. Syftet med studien är att öka kunskaperna om lärares och speciallärares/specialpedagogers uppfattningar om språkinriktad undervisning för elever benämnda som ”poor comprehenders”. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som lärarna uppfattar med en språkinriktad undervisning. Tolv semistrukturerade intervjuer med lärare och speciallärare/specialpedagoger genomfördes och analyserades med en fenomenografisk metodansats. Utifrån studiens syfte utkristalliserades tre utfallsrum: olika arbetssätt och synsätt i språkinriktad undervisning, framgångsfaktorer och svårigheter i arbetet med språkinriktad undervisning och olika synsätt på elever med specifika läsförståelsesvårigheter. De teoretiska utgångspunkterna för studien är det sociokulturella och det inkluderande perspektivet.  Studiens resultat visar att informanterna uppfattar det sociala samspelet med eleverna som en styrka i den språkinriktade undervisningen, att intervjupersonerna snarare ser möjligheter än hinder med språkinriktad undervisning och att elevernas intresse för läsning har minskat. Möjligheter som informanterna lyfter fram är kunniga och stöttande kollegor.  Slutsatser i studien är betydelsen av en lärmiljö som utgår från ett gemensamt arbete i klassrummet och att pedagogernas intresse för språkinriktad undervisning har betydelse för det språkinriktade arbetet. Studiens informanter poängterar betydelsen av språkinriktad undervisning för elevernas språkliga utveckling.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.

Att besitta en god läsförståelse är viktigt för att kunna fungera i samhället men också lyckas i skolan. Läsförståelse är en komplex process vilken innefattar många olika delar. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse är lärarens val i undervisningen avgörande. I forskning framkommer mycket information om hur läraren kan arbeta för att utveckla läsförståelse. Forskning är dock bristfällig rörande hur lärare beskriver att de arbetar i praktiken med läsförståelse och vad de uppfattar som gynnsamt för att alla elever ska utveckla läsförståelse. Särskilt lite forskning finns gällande elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur lärare i F-3 beskriver att de arbetar för att utveckla läsförståelse. Särskilt fokus läggs på elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet avses att uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar:  ·       Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse?    ·       Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla läsförståelse för elever i läsförståelsesvårigheter? I studien användes en kvalitativ semistrukturerad fokusintervju för att samla in materialet. Det var sex lärare från tre skolor som deltog. Resultatet analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet i studien visar att lärarna anser det är viktigt att arbeta med utveckling av förmågorna avkodning, ord- och begreppsförståelse samt förmågan att använda läsförståelsestrategier genom varierade arbetssätt. För de elever i läsförståelsesvårigheter är den komponent som eleven brister i gällande ovanstående det som hen behöver arbeta med både genom intensivträning och genom anpassade arbetsformer tillsammans i klassen, där arbete med bildstöd och förförståelse kan fungera som stödjande verktyg för eleven. Sammanfattningsvis är det svårt att beskriva exakt hur lärare arbetar för att bana väg för alla elevernas läsförståelseutveckling. Alla elever är olika och läraren behöver anpassa sin undervisning efter elevgruppen. / Developing reading comprehension is an important competence for being able to function in society but also to succeed in school. Reading comprehension is a complex process which involves many different parts. For students to develop their reading comprehension, the teacher's choice in teaching is crucial. Research reveals a lot of information about how the teacher can work to develop reading comprehension. However, there is a lack in research regarding how teachers describe that they work in practice with reading comprehension and what they perceive as favorable for all students to develop reading comprehension. There is very little research regarding students with reading comprehension difficulties. The aim of this study is therefore to increase the knowledge of how teachers in grades F-3 describe that they work to develop reading comprehension. A special focus is placed on students with reading comprehension difficulties. The aim will be fulfilled with the help of the following questions: • How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop students' reading comprehension?• How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop reading comprehension for students with reading comprehension difficulties?  In the study, qualitative semi-structured focus interviews are used to collect data. Six teachers from three schools participated. The results were then analyzed based on a socio-cultural perspective. The results of the study show that the teachers consider it important to work with the development of the abilities decoding, word and concept comprehension as well as the ability to use reading comprehension strategies through varied working methods. For students with reading comprehension difficulties, the component that the student lacks in the above is what he or she needs to work with both through intensive training and through adapted working methods together in class, where work with pictures and pre-understanding can serve as supportive tools for the student. In summary, it is difficult to describe exactly how teachers work to pave the way for all students' reading comprehension development. All students are different, and the teacher needs to adapt his or her teaching to the student group.