The aim of this thesis was to better understand English as second language Nigerian children’s reading comprehension attainment, the first such study to be conducted in Nigeria. In the thesis three studies were conducted to investigate the influence of cognitive and decoding/reading skills on the children’s reading comprehension attainment, namely the preliminary study (Chapter-3) with one primary school in Nigeria, the main study (Chapter-4) with 13 state-run primary schools, and the control study (Chapter-5) including four primary schools in London, respectively. It was found that English as second language children’s reading comprehension performance is significantly influenced by cognitive, decoding and chronological age. The development of cognitive skills which is necessary for success in reading comprehension development is also dependent upon chronological age. That is, age-related increase in cognitive skills brings about increased engagement and more efficient reading comprehension attainment in the children. The normal cognitive development of the children had a positive role also on the children’s performance on language tests necessary for text comprehension. The study found that school socioeconomic background played a significant impact in the performance of Nigerian English as second language children – the better the socioeconomic background of the school the higher the reading comprehension attainment of the children. Furthermore gender was not a factor in the performance and development of reading comprehension by English as Second Language Nigerian children. This implies that parents, teachers and schools motivate and support children irrespective of being boys or girls to realise their full potentials without any discrimination. Having reviewed few theories of reading acquisition/development, the Simple view of reading (SVR) was found to be more appropriate for adoption in this study of Nigerian English as second language children’s reading comprehension attainment. The theory postulates that text comprehension is achieved when children have decoding skills and linguistic comprehension knowledge. The results obtained in Chapters 3 and 4 were in line with the Simple view of reading’s assertion – text comprehension depends on decoding and cognitive skills.

Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.

Studiens syfte var att öka vår kunskap om två i svensk skola förekommande bedömningsstöd i läsförmåga, Nationellt prov svenska och LegiLexi, och dessa testers användbarhet vad gäller att i årskurs 3 identifiera elever i lässvårigheter. Sekundärdata, i form av resultat på dessa båda test från vårterminen 2019 på 71 elever, har analyserats för att hitta samband samt söka bakomliggande problematik till olika resultat på läsförståelsedelarna, skönlitterär text och faktatext, i dessa två test. Resultatet visade på ett signifikant starkt samband mellan de två testens läsförståelsedelar. Ordkunskap är den förmåga som starkast predicerar hur det ska gå resultatmässigt i båda testen. Däremot var det stor skillnad i resultat för eleverna. Ett av testen uppvisade takeffekt i båda deltesten medan det andra i ett deltest visade på golveffekt. Endast en liten andel av eleverna identifierades gemensamt av de båda testen som godkända respektive inte godkända. Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma och ställer höga krav på provkonstruktörer. Studiens slutsatser är att skolan behöver pedagoger, på alla stadier, som är välutbildade i läs- och skrivinlärningens processer. Nationellt prov i svenska åk 3 är långt ifrån tillräckligt för att rätt kunna planera verksamheten, läs-och skrivundervisningen och det specialpedagogiska stödet, på organisations- grupp- och individnivå. Skolans pedagoger behöver ta hjälp av flera olika identifieringsverktyg för att hitta elever i läsförståelsesvårigheter, då lästest mäter olika färdigheter beroende på provkonstruktion.

Denna kvantitativa studie undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever påverkades av egen läsning i jämförelse med att lyssna på uppläst text via talsyntes. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsförmågan påverkade textförståelsen där egen läsning jämfördes med uppläst text via talsyntes. De 71 deltagarna genomförde tester i avkodning samt ett textförståelsetest bestående av 2 texter för egen läsning och 2 texter upplästa via talsyntes med tillhörande frågor. Studien lades upp enligt en tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes för flera fall vid samma tidpunkt. Datan presenterades med hjälp av deskriptiv statistik vilket synliggjorde samband och mönster och möjliggjorde en analys av resultatet. Talsyntesen som verktyg bidrog inte till ökad förståelse och det fanns små tecken på att det var svårare att ta till sig text via talsyntes, framför allt i gruppen som läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Takeffekter i testmaterialet blev tydliga och gjorde testresultaten på textförståelsetesterna svårtolkade. Avkodningsförmågan visade sig inte påverka resultaten vid de textförståelsetester som innebar egen läsning, något som hänvisades till dessa takeffekter. Inte heller i talsyntestesterna visade sig avkodningsförmågan påverka resultaten i någon högre grad. Däremot visade sig avkodningsförmågan påverka lästiden. Sammanfattningsvis ledde talsyntesen till tidsvinst men inte till ökad förståelse.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.

The overall aim of this study is to analyse and describe reading ability from the second to sixth year of schooling in Sweden (ages 8–13). An intro­ductory study presents the pupils’ reading profiles and also the extent to which teaching in reading comprehension is given at their schools. In a second study, the results and effects of the national test in Swedish in grade three (age 9) are studied and compared with other recognised test data on the development of children’s reading. A total of 428 pupils at four schools participated in the study. Each child was tested once a year during two consecutive school years. In addition to collecting results on the national test for all the pupils in their third year, standardised tests of word decoding ability and reading comprehension were administered to all students in the study. A questionnaire dealing with teaching reading and skills development was answered by 23 teachers. The study reveals that there are stronger links between phonological tasks and reading comprehension for pupils in their first three years than for those in years 4–6. The study also shows that the national test identifies some pupils with reading difficulties but not all of them. A number of pupils who have problems with word decoding nevertheless attain the national test threshold for reading comprehension tasks in the third year. There are also pupils who cannot manage the age-adapted reading comprehension tasks but who still pass the national test in their third year. The findings reveal that teachers work with reading comprehension exercises to only a small extent in both the first three years and second three years of schooling. The study indicates the importance of using a diagnostic approach, so that early and effective measures can be adopted to prevent the emergence of reading comprehension problems.

Sammanfattning/AbstractSundstedt, Kristina (2018). Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie hoppas jag kan bidra till en större kunskap kring vilka svårigheter en elev med språkstörning kan ställas inför vid läsning och vilka metoder som är särskilt gynnsamma för att en elev med språkstörning ska utveckla sin läsförmåga. Det forskas en hel del om läsning och läsförståelse när det gäller elever med typisk språkutveckling men det finns inte så mycket forskning kring detta för elever med språkstörning. Det är viktigt att kunskapen om framgångsrika metoder får spridning både till lärare inom min egen verksamhet i specialskolan och till lärare som undervisar elever med språkstörning i vanliga grundskolor. Syfte och frågeställningarDenna studie har som syfte att genom en litteraturöversikt ta del av tidigare forskning för att identifiera några av de svårigheter en elev med språkstörning ställs inför vid läsning samt belysa vilka undervisningsmetoder som visat sig vara särskilt framgångsrika för att dessa elever ska utveckla sin läsförmåga. -Vilka svårigheter ställs en elev med språkstörning inför vid läsning?-Vilka undervisningsmetoder och strategier gällande textläsning är, enligt forskning, särskilt gynnsamma för att elever med språkstörning ska utveckla sin läsförståelse? -Hur kan läraren i sin undervisning arbeta pedagogiskt för att stärka läsförståelsen för elever med språkstörning?-Vilka framgångsrika vetenskapliga metoder är synliga i undervisningen i en specialskola? TeoriDenna studie utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund där interaktionen spelar en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen. MetodI denna studie används en metodkombination där det empiriska materialet både grundas på en litteraturöversikt och en fallstudie. Litteraturöversikten består av insamlat och sammanställt material av tidigare studier inom det aktuella området. Resultatet från tidigare studier ligger till grund för fallstudiens utformning som är en metodkombination av observationer och semistrukturerade intervjuer. ResultatTidigare studier visar att det finns ett tydligt samband mellan nedsatt språklig förmåga och en svag läsförståelse. En elev med språkstörning har därför en betydligt sämre läsförmåga än en elev med typisk språkutveckling och ställs inför olika svårigheter vid läsning både när det gäller att avkoda en text och när det gäller att förstå en text. De aktiviteter som görs i undervisningen före, under och efter läsningen har enligt forskning visat sig viktiga för hur elever tar sig an och förstår en text. För elever med språkliga svårigheter har det visat sig gynnsamt för läsförståelsen att komplettera läsningen med information från andra källor, att använda reciprok undervisning, att explicit undervisa i lässtrategier och att låta eleverna dramatisera innehållet i texten. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade pedagogerna om att dessa faktorer gynnar elevernas läsförståelse och flera av dessa framgångsrika metoder används i undervisningen. Specialpedagogiska implikationerDet är viktigt att alla elever oavsett språkliga och kognitiva förutsättningar får stöd i att utveckla sin läsförmåga. Därför är det angeläget att alla undervisande lärare kan vägleda i textläsning genom att använda olika tankestödjande modeller och lära ut olika lässtrategier, detta oavsett om undervisningen sker i specialskola eller i den vanliga grundskolan. Majoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i den vanliga grundskolan varför det är viktigt att denna kunskap sprids. Nyckelordläsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, simple view of reading, språkstörning

Syftet med studien är att undersöka om utveckling kan ske hos elever gällande läsflyt och läsförståelse vid upprepad läsning i en till en undervisning. Studien innehåller kvantitativ och kvalitativ metod. Interventionen omfattar 18 elever från två årskurser på samma skola i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervjuer med eleverna i interventionsgruppen. Intervjuerna gjordes efter interventionens slut. Upprepad läsning i denna studie innebar att eleverna, vid tre tillfällen i veckan, en till en undervisning, läste texter och svarade på tillhörande frågor. Texterna som användes var skönlitterära, korta och innehöll vardagsnära händelser. Resultatet visar att interventionen med totalt 10 veckors upprepad läsning i en till en undervisning och till viss del i grupp, i två perioder, hade positiva effekter på elevernas läsflyt och läsförståelse. Under tre veckor fick 8 av de 18 eleverna upprepad läsning i grupp. Vid intervjusvaren framkom att de flesta eleverna upplevt interventionen positivt.

I samband med att garantin om tidiga stödinsatser infördes 2019 blev det obligatoriskt för lärare att använda ett kartläggningsmaterial för förskoleklassen vid namn Hitta språket. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare använder resultatet av kartläggningsmaterialet. Vidare är syftet att få syn på i vilken mån kartläggningsresultaten bidrar till att utforma undervisningen. Därtill undersöks i vilken mån kartläggningsmaterialet bidrar till att elever i behov av stöd får stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Studien är kvalitativ och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i förskoleklass. Samtliga lärare fick göra sina röster hörda om hur de tolkar kartläggningsresultatet från Hitta språket. Studien utgår från de teoretiska ramverken Data-Driven Decision Making och The simple view of reading. I resultatet framgår att lärarna uttrycker att de i de flesta fall använder resultaten från Hitta språket till att utforma den ordinarie helklassundervisningen. Hitta språkets resultat verkar främst påverka undervisningsinnehållet gällande avkodningsfärdigheter. När det gäller stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd för elever i riskzonen för språk-, läs och skrivsvårigheter, tolkar lärarna att kartläggningsmaterialet i mycket begränsad utsträckning bidrar till att stödja deras färdigheter. Sammantaget tolkar lärare att Hitta språket inte uppfyller sin tänkta funktion, vilket ger anvisningar om att kartläggningsmaterialets upplägg och riktlinjerna kring hur det ska användas behöver tydliggöras.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva hur förebyggande arbete mot läs- och skrivsvårigheter sker i praktiken med kartläggningsmaterialet LegiLexi, i årskurserna F-3.  Genom att lyfta fram några lärares och speciallärares uppfattningar om att upptäcka, samt förebygga läs- och skrivsvårigheter, vill jag bidra med kunskap om hur detta arbete kan se ut. Jag är även intresserad av att undersöka återkoppling till eleverna utifrån LegiLexis resultat. Studiens fyra frågeställningar handlar om att upptäcka och förebygga läs- och skrivsvårigheter, samt om återkoppling till elever. LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse som har utformat ett digitalt kartläggningsmaterial inom läsning, som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet. LegiLexi utvecklades efter inspiration från Response to intervention (RTI) och formativ bedömning. LegiLexi bygger på den väletablerade teoretiska modellen The simple view of reading (Gough & Tunmer 1986), vilken förklarar läsningens olika delar. Denna studie tar sin utgångspunkt i samma teoretiska modell och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. De transkriberade intervjuerna har analyserats med stöd av Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys. Detta har genererat fem olika teman: Ett finmaskigt nät, Lärare behöver och efterfrågar fortbildning, Återkoppling till eleverna varierar, Evidensbaserade och strukturerade insatser underlättas, samt Föräldrar som resurs. Slutsatsen är att respondenter beskriver ett arbete som verkar mer inspirerat av RTI, än av formativ bedömning. De flesta insatser riktade till elever med störst svårigheter genomförs av speciallärare utanför klassrummet. Inom RTI motsvarar detta tier 3, medan insatser i mindre grupp (tier 2) och i klassrumsundervisning (tier 1) beskrivs mer sällan.