The general aim of this thesis was to examine variations in the word decoding skills of reading disabled children. These variations were related to possible cognitive, developmental, and environmental causes of reading disability. Possible implications for educational interventions were also analysed. The thesis critically examines the inclusion of the concept of intelligence in the definition of developmental dyslexia. It is suggested that variations in word decoding skills should offer a more solid basis for a study of varieties of reading disability. The empirical studies showed that a) in young children there was a shift from phonological to orthographic word decoding; b) phonological type children (weak in phonological decoding) were characterised by specific phonological deficits; c) surface type children (weak in orthographic decoding) showed more global cognitive deficits suggesting a general developmental delay; d) surface type children showed impaired visual implicit memory for words, which might be associated with limited print exposure; e) an improvement in phonological awareness only transferred to an improved text reading ability for some reading disabled children; f) children who did not benefit from a phonological intervention seemed to rely on orthographic word decoding in text reading. Thus, the thesis suggests that variations in phonological and orthographic word decoding skills offer a useful basis for the study of varieties of reading disability and that educational interventions should pay regard to what the child is already attempting to do when reading. / On the day of the defence date the status of article IV was: Manuscript.

In this study, six teachers have been interviewed about their vision and teaching of reading comprehension, both for pupils who has cleared the reading code and those who have not. The aim is to illustrate if teachers in middle school spend time to exercise reading comprehension, or if this is left to the Swedish teachers. Thus only according to the subject Swedish, the students are entitled to be given the opportunity to develop reading strategies. The interviews are semi-structured based on qualitative research. The informants are three teachers of Swedish and three teachers of other subjects. Two different interview guides were used containing three questions. The main questions were the same but each guide had some question directly connected to the subject. The results show that all teachers believe that exercising reading comprehension is to be conducted in all subjects, not just Swedish. However, the work is done differently. Teachers in the Swedish subject discuss their teaching in a much more purposeful way than the other teachers. Teachers in the Swedish subject have developed their competence concerning reading comprehension and have got more knowledge than those on other subjects. Those teachers who do not teach Swedish as a subject say that lack of time is the reason why reading comprehension cannot be integrated to the extent that they desire / I den här studien har sex verksamma lärare intervjuats angående deras syn på undervisning av läsförståelse, både när det gäller elever som knäckt läskoden respektive de som inte har det. Syftet är att åskådliggöra om samtliga lärare på mellanstadiet lägger tid på läsförståelseträningen, eller om det är lämnat åt svensklärarna, då det enbart står i ämnet svenska att eleverna ska ges möjlighet att utveckla lässtrategier. Intervjuerna är semi-strukturerade och bygger på en kvalitativ studie. Informanterna är tre lärare i svenska och tre lärare i andra ämnen Två olika intervjuguider användes som innehöll tre frågor, huvudfrågorna användes till samtliga lärare medan någon fråga var direkt riktad till de ämnen lärarna undervisar inom. Resultatet visar att samtliga lärare är eniga om att läsförståelseträning ska bedrivas i alla ämnen och inte bara svenska. Däremot skiljer sig båda kategorierna åt då svensklärarna diskuterar sin undervisning på ett mycket mer målmedvetet sätt än de övriga lärarna

The overall aim of this study is to analyse and describe reading ability from the second to sixth year of schooling in Sweden (ages 8–13). An intro­ductory study presents the pupils’ reading profiles and also the extent to which teaching in reading comprehension is given at their schools. In a second study, the results and effects of the national test in Swedish in grade three (age 9) are studied and compared with other recognised test data on the development of children’s reading. A total of 428 pupils at four schools participated in the study. Each child was tested once a year during two consecutive school years. In addition to collecting results on the national test for all the pupils in their third year, standardised tests of word decoding ability and reading comprehension were administered to all students in the study. A questionnaire dealing with teaching reading and skills development was answered by 23 teachers. The study reveals that there are stronger links between phonological tasks and reading comprehension for pupils in their first three years than for those in years 4–6. The study also shows that the national test identifies some pupils with reading difficulties but not all of them. A number of pupils who have problems with word decoding nevertheless attain the national test threshold for reading comprehension tasks in the third year. There are also pupils who cannot manage the age-adapted reading comprehension tasks but who still pass the national test in their third year. The findings reveal that teachers work with reading comprehension exercises to only a small extent in both the first three years and second three years of schooling. The study indicates the importance of using a diagnostic approach, so that early and effective measures can be adopted to prevent the emergence of reading comprehension problems.

Upp till 20% av alla barn drabbas av någon form av läs- och skrivsvårigheter. För kunna utvärdera de interventioner och anpassningar som skolan gör för dessa barn behövs valida och reliabla testinstrument. Studien avser bidra med normeringsdata samt information kring eventuell igenkänningseffekt/övningseffekt för mellanstadieelever avseende ordavkodningstesten A1-A4. Sammanlagt deltog 77 elever från 2 grundskolor. Samtliga deltagande elever genomförde alla fyra ordavkodningstester. Testordningen varierades mellan varje elev. En signifikant skillnad i svårighetsgrad mellan A1, A2, A3 och A4 hittades. A1 visade sig vara signifikant lättare än A2 och A4. Det gick däremot inte att fastställa någon signifikant igenkänningseffekt/övningseffekt. Det förelåg en signifikant resultatskillnad mellan årskurserna 4 - 5 och 4 - 6. Däremot var inte resultatskillnaden mellan årskurs 5 och 6 signifikant. Resultaten antyder en viss skillnad i svårighetsgrad mellan de olika deltesten, vilket påvisar att testen kan behöva justeras något för att kunna användas som parallelltest. / Up to 20% of all children suffer from some variety of reading or writing disability. To be able to evaluate the interventions and adaptations the school makes for these children, valid and reliable test-instruments are needed. This study intends to contribute with standardization data and information about recognition effect and/or practice effect for students in grade 4, 5 and 6, regarding the word decoding tests A1-A4. A total of 77 students from 2 different schools participated. All participating students completed all four word decoding tests. The order of the tests was varied between students. A significant difference in difficulty between A1, A2, A3 and A4 was found. A1 proved to be significantly easier than A2 and A4. It was not possible to determine a significant recognition effect and/or practice effect. There was a significant difference in results between the 4th and 5th grade and the 4th and 6th grade. The difference in results between the 5th and 6th grade was not significant. The results of this study indicate a slight difference in difficulty between the tests, which prompts the need for further adjustment in each subtest for proper use as parallel tests.

Formell bedömning av fonologisk medvetenhet samt avkodning av ord och nonsensord är nödvändigt för korrekt diagnostik av läs- och skrivsvårigheter. Normer för vuxna saknas dock för svenska test som används för att pröva dessa förmågor. Studiens första syfte var därför framtagning av riktlinjer för hur svensktalande vuxna utan svårigheter normalt presterar på Paulins test Fonologisk medvetenhet (FM) samt Avläsning-Ord (AO) och Avläsning-Nonsensord (AN) från LS-Reviderad. Studiens andra syfte var att undersöka huruvida ålder, utbildningslängd och kön hade betydelse för testprestationen. För detta rekryterades 67 vuxna utan kända språkliga eller kognitiva nedsättningar. Data gällande testprestation analyserades deskriptivt. Betydelsen av ålder, utbildningslängd och kön analyserades genom icke-parametrisk korrelationsanalys och jämförelser mellan grupper. Resultaten talade för en takeffekt på deltagarnas testresultat på FM, AO och AN. Utbildningslängd hade betydelse för prestationen på FM, medan ålder och kön hade betydelse för prestationen på AO och AN. I vilken utsträckning störfaktorer kan ha påverkat resultaten är dock inte klargjort. Behovet av normer för vuxna på testen kvarstår. Behov ses även av revidering för att anpassa testens svårighetsgrad till vuxna. Studiens resultat har utmynnat i riktlinjer som kan användas med försiktighet inom klinisk praktik, som komplement till kvalitativa bedömningar av vuxna patienters testresultat. / Formal assessment of phonological awareness, as well as word and nonword decoding, is necessary to properly diagnose difficulties in reading and writing. However, the Swedish tests, that are used to assess these abilities, are not normed for adults. Therefore, the first aim of the study was to determine guidelines for Swedish speaking adults’ normal performance on Paulin’s test Fonologisk medvetenhet (FM) and the subtests Avläsning-Ord (AO) and Avläsning-Nonsensord (AN) from LS-Reviderad. The second aim was to investigate if age, length of education, and gender influenced test performance. To accomplish this, 67 adults, with no known impairments of language or cognitive ability, were recruited. Data regarding test performance was analyzed descriptively. The influence of age, length of education, and gender was analyzed through non-parametric correlation analysis and between-group comparisons. The results indicated a ceiling effect on the participants’ performance on FM, AO, and AN. Length of education influenced FM performance, while age and gender influenced AO and AN performance. However, the extent to which confounding factors affected the results remains unclear. Norms for adults are still needed for the tests. There is also a need for readjusting the tests’ level of difficulty to better fit adults. Guidelines were determined and can be used with caution in clinical practice, as an addition to qualitative evaluation of adult patients’ test results.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen. Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse. I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen. Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan. De kvalitativa illustrationerna av ögonrörelserna var svårtolkade i jämförelse med de kvantitativa resultaten på testen, dock anses dessa och bakgrundsinformation ge en fördjupad bild av hur en person verkligen läser. Eye tracking- metoden visade sig vara användbar men för ett större forskningsprojekt skulle det krävas att vissa korrigeringar genomfördes. / Dyslexia can be defined as permanent word decoding deficits caused by difficulties with phonological skills. An abnormal eye movement pattern while reading among individuals with dyslexia is a consequence of these difficulties. Many times these individuals overcome their dyslectic difficulties and succeed in the academic world. The purpose of the present study was to investigate five university students with dyslexia through a multiple case study. Word decoding skills and eye movements were measured, and a control group (n=20) was put together for comparison. In the present study, word decoding skills were measured through tests and eye movements were measured by a computer specialized for this purpose. The results showed that the five students have word decoding difficulties and abnormal eye movement patterns which varied to some extent between the five students. In comparison to the quantitative results from the tests the qualitative illustrations of the eye movements were hard to interpret. Although there were difficulties with interpretation, the illustrations and the background information hold significance to understand how a person reads. The eye tracking method in the present study can be useful; however, if more extensive research were to be conducted some modifications would be of importance.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass. Det deltog 36 barn i föreliggande studie och de förmågor som undersöktes var: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsförståelse och bokstavskunskap. Resultatet visade att läsförståelse i första klass predicerade läsförståelse i andra klass. Signifikanta korrelationer mellan läsförståelse och ordavkodning samt fonologisk medvetenhet konstaterades i föreliggande studie. Ordavkodning och fonologisk medvetenhet förklarade 58 % av variansen av läsförståelse i årskurs två.  Testet Fonologisk bearbetning förklarade den största delen av variansen. Vid undersökning av tester som mäter fonologisk medvetenhet framkom det att testet för RAN visade ett signifikant samband med rimtestet men inte med testet Fonologisk bearbetning. Resultatet beror troligen på att testerna mäter olika delar av fonologisk förmåga. Slutsatsen är att läsförståelse vid årskurs ett predicerar läsförståelse i årskurs två samt att fonologisk bearbetning tycks vara en stark prediktor för läsförståelse i årskurs två. / Letter knowledge, word decoding and phonological awareness including RAN (rapid automatized naming) are known to predict early reading ability. The purpose of this study was to evaluate the development of reading comprehension from first to second grade. Phonological awareness holds an important role in this study; different ways to measure this ability will be discussed.  In the study, 36 second graders participated and the following abilities were measured; phonological awareness, word decoding, reading comprehension and letter knowledge. Performances in first and second grade were compared. The results showed that reading comprehension in first grade predicts reading comprehension in second grade. Furthermore, significant correlations between reading comprehension, word decoding and phonological awareness were observed in second grade. Word decoding and phonological awareness together explains 58 % of the variance of reading comprehension in second grade. The test Phonological processing alone explains the biggest part of the variance in reading comprehension. The tests for phonological awareness show that RAN had a significant correlation with the rime test but not with the test Phonological processing. The correlation indicates that the tests measure different aspects of phonological skills. In conclusion reading comprehension in first grade predicts reading comprehension in second grade. Additionally, phonological processing seems to be a strong predictor for reading comprehension in second grade.

This study analyses the effects of an intervention using Wendickmodellens Intensivläsning to practice word decoding. The focus was to study if this intervention could help adult L2 learners in their decoding progress. The study also investigated whether the students´ phonological knowledge increased during the intervention. Two adult students with word decoding difficulties in Swedish were identified and selected to participate in this study. One student took part in the intervention as the intervention group, and the other one participated in ordinary classroom activities, as a control group. The intervention group received decoding practice, five days a week, 20-30 minutes each time, for a total of 20 sessions during a five week period. Both students were tested before and after the intervention. The results showed that the student participating in the intervention made progress in decoding ability in each test compared to the control student. Both students increased their phonological awareness. The conclusion of this study is that decoding practice with Wendickmodellens Intensivläsning increases decoding ability.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare arbetar för att främja elevers läsförståelse inom skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och våra informanter består av fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 3. I vår teoretiska ram har vi använt oss av Lev Vygotsky, Roger Säljö, Anders Jakobsson, Judith Langer och Barbro Westlund. Vårt resultat bygger på dessa teorier samt tidigare forskning, som omfattar läsförståelse i undervisningen. I resultatet framkom det att våra informanter aktivt arbetar med läsförståelse och främjar det på olika sätt. Det visade sig att högläsning är en metod som förekom ofta i klassrummen samt betydelsen av den. Även vikten av modellering hos lärarna av lässtrategier har visat sig ha en positiv inverkan på elevers utveckling av läsförståelse. Det visade sig även att inre och yttre motivation för läsningen förekom i alla klassrum men på olika sätt, vilket har en stor betydelse för läsförmågan. Genom att alla de intervjuade lärarna stöttar elever med hjälp av olika verktyg hjälper de eleverna vidare i sin läsutveckling.