Affärsresandet och mässor har funnits i alla tider, den första världsutställningen genomfördes redan år 1851. MICE-industrin (Meetings, incentive, conference och exhibition) utbreder sig allt mer över hela världen. Detta har resulterat i utvecklingen av allt fler anläggningar och diverse resurser. En oro har på senare tid uppkommit gällande om expansionen kommer att skapa en mättnad av marknaden. Vilka resurser krävs egentligen för att en destination ska vara intressant för MICE-evenemang? Denna studie avser att undersöka detta genom kvalitativa intervjuer med verksamma eventföretag inom MICE-industrin för att sedan sätta det empiriska materialet mot tidigare framforskad information kring detta. För studien genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med eventföretag stationerade i Sverige. Informanter från de sex företagen intervjuades kring företagens tillvägagångssätt vid arrangerandet av ett MICE-evenemang samt vilka resurser de ser som av störst vikt på en destination anpassad för MICE.  Resultatet visade att de flesta resurser för sig inte är av stor vikt då olika typer av evenemang kräver olika typer av resurser. Det framkom av informanterna vissa resurser som gavs större vikt än andra såsom transporter, samarbeten och kreativitet. En slutsats drogs kring att de destinationer som i framtiden kommer vara de mest framgångsrika inom MICE-industrin är de som på ett kreativt sätt får ut sina unika kvaliteter på marknaden. / Business travel and trade fairs have been around for ages, the first World Expo was conducted already in 1851. The MICE-industry (Meetings, Incentive, conference and exhibition) increasingly extends across the world. This has resulted in the development of an increasing number of facilities and other resources. Recently, a concern has arisen about the expansion potentially oversaturating the market. What resources are required for a destination to be interesting for MICE-events? This study attempts out to investigate this through interviews with event businesses in the MICE-industry in order to take the empirical material towards previously researched information regarding this. The study carried out six qualitative semi-structured interviews with event businesses based in Sweden. Informants from the six companies were interviewed about the companies approach to organizing a MICE-event, and what resources they see as important on a destination suitable for MICE. The results showed that most of the resources for themselves where not of great importance, since different types of events require different types of resources. There were some resources the informants gave greater importance than others, such as transportation, partnership and creativity. A conclusion was reached that the destinations who will be the most successful in the future MICE-industry are the ones that in a creative way get their unique qualities out to the market.

Tidigare forskning inom intensivvårdsområdet har visat att ej adekvat utförd munvård kan leda till allvarliga livshotande sjukdomar. Det är av därför av vikt att munvård utförs enligt gällande rekommendationer och följer evidensbaserad forskning. Syftet var att identifiera intensivvårdssjuksköterskans beskrivning av tillvägagångssätt, delaktighet och dokumentation vid utförande av munvård hos patienter inneliggande på IVA. En kvantitativ ansats valdes med målsättning att göra en undersökning med hjälp av enkätfrågor. Inklusionskriterier var specialistutbildade sjuksköterskor inom intensivvård som tjänstgjorde på tre intensivvårdsavdelningar i västra Sverige under aktuell studieperiod. Sammanlagt distribuerades 182 enkäter och 103 svar erhölls vilket gav en svarsfrekvens på 60 %. Resultatet visade att munvård var en prioriterad omvårdnadsåtgärd på avdelningarna och tillvägagångssättet följde till stor del fastställda riktlinjer. Det framkom att i begreppet munvård ingick huvudsakligen inspektion av munhålan, mekanisk rengöring, fuktning av slemhinna och läppar, inspektion av tänder och tandkött samt sugning av munhåla och svalg. De verktyg som huvudsakligen användes var tandborste, muntork eller liknande samt antibakteriellt medel. Ett signifikant samband förekom vad gäller sjuksköterskans delaktighet vid utförande av munvård hos intuberade patienter jämfört med övriga patienter (p=0,02). Detta ansågs vara en mer komplex omvårdnadsåtgärd vilken krävde samarbete med övriga medarbetare. Munvård delegerades ofta till undersköterskor men det är dock sjuksköterskans uppgift att leda och ansvara för omvårdnaden.  Dokumentation vad gäller munvård utfördes i de flesta fall på en observationskurva. Ett mindre antal sjuksköterskor angav att dokumentation även utfördes i datajournal. Ett flertal sjuksköterskor angav att dokumentation dessutom utfördes på interna checklistor. Det framkom att flera sjuksköterskor dokumenterade i datajournal enbart vid avvikelser eller om komplikationer tillstött. / Previous studies in the intensive care areas have shown that inadequate oral care may predispose patients to life-threatening diseases and conditions. The role of oral hygiene in maintaining the health of patients in the ICU is indisputable and therefore the importance of oral care evidence-based clinical recommendations. The purpose of this study was to identify the intensive care nurses description of the conducting, participation and documentation of oral care performed by nurses on patients in ICUs. A quantitative study with a describing design has been used which is based on the statistical analysis of data collected by structured questionnaires. The inclusion criteria were nurses working in three ICUs located in West Sweden during the study period. One hundred eighty-two questionnaires were distributed and replies were received from 103 nurses which gave a response rate of 60%. The result showed that the oral care conducted followed the evidence-based clinical recommendations and was given a high priority. The majority of the nurses performed an oral assessment before beginning oral care which included inspection of the oral cavity and inspection of teeth and gum. Oropharyngeal suction and moisturizing of lips and the mucosal membrane was also included. The most common used equipment was toothbrushes and foam swabs. Chlorhexidine was the most common solution used. A significant correlation was observed regarding nurse participation when conducting oral care for an intubated patient compared to other patients (p=0,02). Intubated patients were considered having more complex oral care needs which were associated with the demand of more than one person providing oral care. In practice, nurses frequently delegate the conducting of oral hygiene to nursing assistants, but the law clearly describes the role of the nurse as responsible and the leader of care practices. Oral care was in most cases documented on the unit’s flow sheet. A fewer number of nurses commented on that oral care was documented in the electronical clinical journal. A considerable   number of nurses also indicated that oral care in addition was documented on the unit’s internal checklists. It appeared that several nurses used the electronical clinical journal in cases only when abnormalities or complications had occurred.

<p>Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrågasätter kvaliteten inom undervisningen av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmålsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den här studien studerades erfarna lärares förhållnings- och tillvägagångssätt i undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna studerades för att ta reda på vad som kännetecknar och stimulerar undervisning av flerspråkiga elever. I studien användes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination. Erfarna lärare fick möjligheten att beskriva undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna observerades också för att kunna studera de beteenden som lärarna visade i de förhållnings- och tillvägagångssätt de använde i sin undervisning. Det framkom i studien att kommunikationen är en viktig och central del i lärarnas undervisning av flerspråkiga elever. Lärarna i studien arbetade med sitt förhållningssätt gentemot flerspråkighet och kunde därmed skapades möjligheter till samarbete och valfrihet i undervisningen som gynnade den flerspråkiga eleven. Samspelet var ett tillvägagångssätt som lärarna i studien använde i sin undervisning av flerspråkiga elever. Samspelet byggde på lärarnas förhållningssätt, arbetsglädje och erfarenhet i yrket. Enligt studien gynnades samspelet av samarbete med elevernas föräldrar och med modersmålslärarna. Lärarna i studien ville också påvisa ordförståelsens betydelse i undervisningen av flerspråkiga elever. Förberedelserna för mottagandet av flerspråkiga elever är enligt studien komplex för lärare då elevernas behov varierar. Avslutningsvis diskuterades vilka förhållnings- och tillvägagångssätt som lärarna i studien upplevde som rätt för flerspråkiga elever.</p> / <p>The National Agency for Education has sent out a message which questions the quality of teaching Swedish as a second language in the compulsory-school. The National Agency for Education wanted to illustrate the connection between mother tongue teaching and good results in teaching of the Swedish language. In this study experienced teachers´ attitudes and procedures where investigated. The teachers where studied to found out what illustrates and stimulates teaching multilingual pupils. In the study qualitative interviews and observations where used in a combination. Experienced teachers were given the opportunity to describe the teaching of multilingual pupils. The teachers has also been observed to examine the behaviours they showed in their attitudes and procedures which they used in their teaching. It emerges in the study that the communication is an important and central part of the teachers´ teaching of multilingual pupils. The teachers in the study worked with their attitude against multilingualism and could because of that make opportunities for cooperation and freedom in choices of teaching which encouraged the multilingual pupil. Interaction was a procedure which teachers in the study use in their teaching of multilingual pupils. Interaction was built on the teachers´ attitudes, work satisfaction and experience of teaching. According to the study the interaction was encouraged by cooperation between the pupil’s parents and mother tongue teachers. The teachers in the study wanted to point out the importance of word comprehension in teaching of multilingual pupils. The preparations for the reception of multilingual pupils are according to the study complex because the pupil’s need varies. In conclusion there was a discussion over which attitudes and procedures the teachers in the study experienced as the right ones for multilingual pupils.</p>

Syftet med uppsatsen är att jämföra olika tillvägagångsätt för att strukturera ostrukturerade data, samt förklara valet av tillvägagångssätt för att strukturera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps data gällande IT-ärenden på deras kundtjänstavdelning. En enkätstudie och ett användartest har genomförts på MSB för att undersöka hur struktureringen av deras data kan förbättras. Resultatet från studierna har använts som grund för att skapa en taggningsmall och två olika dokumentmallar, vars uppgift är att sätta regler på hur data ska struktureras. Efter utförd studie rekommenderas MSB använda den framtagna taggningsmetoden Rydbergs taggningsmetod, samt de två dokumentmallar som framtagits och modifierats efter ett användartest. MSB rekommenderas även att ha regelbundna avdelningsmöten där de granskar veckans nyskrivna dokument, samt att följa ett antal riktlinjer som överlämnats vid avslutat exjobb.

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvårdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samråd med patient och närstående identifiera perioperativa vårdbehov, upprätta en omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Vid all vård av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska både muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvärdera den perioperativa vården. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi. Sedering är ett utmärkt komplement till regionalanestesi och lokalanestesi. Människor reagerar inte likadant på samma mängd läkemedel. Därför måste både dosen som ges och effekten av denna observeras och utvärderas. Vid administrering av sedativa läkemedel är övervakning av patientens mycket viktig. Pilotstudiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattningar om och tillvägagångssätt vid sedering. Metod: En kvantitativ empirisk studie genomfördes med en enkät konstruerad för studiens syfte, 63 anestesisjuksköterskor tilldelades enkäten. Resultat: Sederingspraxis beskrevs på olika sätt. Det fanns även en uppfattning om att någon sederingspraxis eller riktlinjer inte existerade på avdelningen. Vid övervägande lokal och regional anestesi ordinerades och användes sedering på avdelningen. Övervägande delen av anestesisjuksköterskorna kontrollerade nivån via vitalparametrar då det ansågs att ingen sederingsskala fanns tillgänglig. Vitalparametrar ansågs också vara det viktigaste att dokumentera. Anestesisjuksköterskorna hade mål med sederingen, tog hänsyn till patientens önkemål och ansåg sig kunna styra sederingsnivån. Det uppfattades av de allra flesta som om det skulle vara bra med ett instrument eller skala för gradering och dokumentering av sedering och det skulle vara bra för nya kollegor och även kunna bidra till ett gemensamt språk vid överrapportering. De vanligast upplevda komplikationerna var ofri luftväg och motorisk oro och förvirring. Slutsatser: Ett gemensamt instrument för gradering och dokumentation av sedering kan ge ökad medvetenhet och beredskap vid komplikationer då riskerna med sedering kvarstår. / Background and purpose: Anaesthetic nursing care is performed by a nurse anaesthesia perioperative. The nurse anaesthesia is responsible in consultation with patients to identify needs for perioperative care, prepare a care plan, direct and evaluate nursing actions. Journals should be kept regarding all care of patients. Sedation has a calming effect, it increases the acceptance of discomfort and provides some amnesia. Sedation is an excellent complement to regional anaesthesia and local anaesthesia. Each individual responds differently to drugs. Reactions to drugs differ between each individual. Therefore, both the given dose and the effect of this dose need to be observed and evaluated. When administrating sedative drugs monitoring the patient is very important. The aim of this pilot study was to describe nurse anaesthetists perceptions of and approach to sedation. Method: A quantitative empiric research was conducted. A questionnaire, constructed to answer the aim of the study was distributed to 63 nurse anaesthetists. Results: Sedation practices were described in different ways. But there was also a perception that no sedation practices or guidelines existed in the department. Predominantly local and regional anaesthesia was sedation prescribed and used in the department. No scale for sedation was used. The majority of nurses’ anaesthesias considered to be able to control the level and had a goal of with the sedation, taking the patients wishes into account. The majority felt that no sedation scale was available and instead looked to vital parameters, that was also believed to be important to document. A predominant part of nurse anaesthetists felt it would be good with an instrument or scale for grading and documenting sedation. It would be especially good for newer colleagues and could contribute to a common language in reporting. The most commonly experienced complications were obstructed airway, restlessness and confusion. Conclusions: A common instrument for grading and documenting can increase the awareness and preparedness for complications although the risks of sedation remain.

In today's society, ERP consultants are often used when implementing ERP systems. Through the implementation of ERP systems, companies can gain clear benefits as they can more effectively handle increased business needs. But despite the major benefits, there are also risks and management must be careful so that the risks are not darkened by the enthusiasm over the benefits. The use of a consultant when implementing an ERP-system can, therefore, be a winning concept. This is because the consultant has the technical expertise needed and a broad understanding of individual business processes, but also a genuine interest in solving the difficulties of implementing a system. Employing someone with previous experience in implementing ERP systems instead of training internal staff, who will probably only implement the implementation once in their career, means that the use of external expertise is standard in the implementation of ERP systems.  A very small amount of previous research involving ERP systems has been conducted from the consultant's perspective. Even less, if any, research has addressed how the consultants' experience and skills affect their work in adapting the system. Therefore, the purpose of this study is to investigate the degree of customer customization of an ERP system that an external consultant can achieve. It is also of interest to examine the consultants' approach in relation to their experience as well as their degree of competence.  The study found that a basic approach exists, but that the different activities of the approach can be combined or carried out in parallel. How these are used depends on the consultant's experience and skills, but also the framework within which the consultant works. The consultant's experience and expertise also influence the degree to which customizations are made. The consultant must understand both the customer and its language, the industry in which they are located as well as the technology to achieve a high degree of customization. Senior consultants generally have a broader competence than their junior colleagues, who to a greater extent have a more specified knowledge. The fact that the consultant utilizes his or her expertise is not what separates junior and senior consultants. What sets them apart, and which affects the degree of customization, is the amount of experience and competence one holds and how one uses it.

World Health Organization (WHO) och United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) rekommenderar att amningen initieras under den första timmen efter förlossningen och det optimala för barnets utveckling och tillväxt är att barnet fortsätter att helammas till och med sex månaders ålder. Rekommendationerna är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, där små förbättringar har stor betydelse för folkhälsan. Amning har många hälsofördelar både för mamman och det nyfödda barnet. Hud mot hud kontakten mellan mamman och barnet kan ses som det första steget för att amningsinitieringen ska lyckas. Amningsstatistiken visar att helamning under barnets första månader minskar och att delamning ökar. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka barnmorskans arbete med den tidiga initieringen av amningen. Metoden är en integrerad litteraturöversikt varav både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och sammanställdes. Totalt var det 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades, varav sju kvantitativa artiklar, nio kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Efter en sammanställning av artiklarna identifierades fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: På väg till bröstet, Praktiskt amningshjälp till mammorna, Amningsstöd, Information och kunskap och slutligen Organisatoriska faktorer. Resultatet visade att många nyblivna mammor upplevde en känsla av osäkerhet gällande sin egen förmåga av att amma och hade ett behov av både individanpassat stöd och bekräftelse av barnmorskan. När barnmorskan använde sig av det verbala stödet vid handläggningen av amningsinitieringen visade det främja amningsförloppet. Information och kunskap var viktiga för mamman då de erhölls en större förståelse för amningens hälsofördelar, vilket motiverade den fortsatta amningsinitieringen. Barnmorskans kompetens och kunskap var en betydande faktor som påverkade amnings utfallet. Utbildning om amning var avgörande, bristen på kunskap kunde ha en negativ påverkan på amningen. Barnmorskan ska sträva efter att ge konsekventa råd och information för att främja amningen och detta kunde göras genom att följa den lokala amningsstrategin. Det blir en utmaning för barnmorskan att vara tillgänglig och ge den bästa vården där både tidsbristen och personalbristen hindrade. Det är tydligt att mer resurser behövs för att barnmorskan ska kunna fullfölja sitt jobb. Barnmorskan ville arbeta på ett sätt för att främja amningen och att spendera tid med den nyblivna mamman men de organisatoriska strukturerna hindrar möjligheterna. Med en ökad förståelse för hur barnmorskans handläggning kan påverka amningen, som främjar och hindrar, kan förutsättningarna öka för en lyckad amningsinitiering. Kunskapen behöver uppdateras kontinuerligt och det är tydligt att den kliniska verksamheten bör anpassa sina avdelningsrutiner och arbetsmiljö för att främja den första amningen. Vidare forskning skulle vara intressant för att tydliggöra hur de svenska barnmorskorna arbetar för att främja amningen utifrån gällande riktlinjer. / World health organization (WHO) and United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) recommends that breastfeeding should be initiated during the first hour after birth and the optimum for the baby's development and growth is that the baby continues to be fully breastfed until the age of six months. The recommendations are important from a public health perspective, where small improvements are of great importance for public health. Breastfeeding has many health benefits for both the mother and the newborn baby. Skin-to-skin contact between the mother and baby be the first step to successful breastfeeding initiation. Breastfeeding statistics show that exclusive breastfeeding during the baby's first months decreases and that partial breastfeeding increases.  The purpose of this literature review was to investigate the work of the midwife in the early initiation of breastfeeding. The method is an integrated literature review with both qualitative and quantitative articles included and compiled. A total of 17 scientific articles were included, seven quantitative articles, nine qualitative articles and a mixed method. Following a compilation of those articles, five main categories were identified with subcategories. The main categories were: On the way to the breast, Practical breastfeeding advises to the mothers, breastfeeding support, information and knowledge, and organizational factors. The results showed that many new mothers experienced a feeling of insecurity regarding their own ability to breastfeed and had a need for both individualized support and confirmation from the midwife. When the midwife used the verbal support in the handling of the breastfeeding initiation, it showed to be beneficial for the breastfeeding outcome. Information and knowledge were important for the mother as an increased understanding of the health benefits of breastfeeding, which motivated the continued initiation of breastfeeding. The midwife's competence and knowledge were a significant factor that affected the breastfeeding outcome. Breastfeeding education was crucial, and lack of knowledge could have a negative impact on breastfeeding. The midwife would strive to provide consistent advice and information to promote breastfeeding and this could be done by following the local breastfeeding strategy. It could be a challenge for the midwife to be available and provide the best care when both the lack of time and the lack of staff prevented it. It is clear that more resources are needed for the midwife to be able to complete her job. The midwife wants to work in a way to promote breastfeeding and to spend time with the new mother, but the organizational structures hinder the possibilities. With an increased understanding of how the midwife's handling can affect breastfeeding, which promotes and hinders, the conditions for a successful breastfeeding initiation can increase. The knowledge needs to be updated continuously and it is clear that the clinical practice should adapt their ward routines and work environment to promote the first breastfeeding. Further research would be interesting to clarify how the Swedish midwives work to promote breastfeeding based on current guidelines.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på arbetet med konflikter. Vidare vill vi forska i hur fritidspedagoger ser på hanteringen av de konflikter som kan förekomma på fritidshemmet och om de använder sig av särskilda metoder. I arbeter har vi använt oss av Cohens konfliktpyramid (2005) som utgångspunkt och det är en teori som vi anser vara högst relevant i vårt arbete. Konfliktpyramiden uttrycks tydligt i fyra olika steg hur arbetet ser ut i förebyggande, hanterande, hjälpande och stoppande arbetssätt. Pyramidens fyra nivåer ger en tydlig bild av vilket steg man bör använda i olika situationer, beroende på vad det är för form av konfliktsamt vem det är som är inblandad.  I den studie som vi genomfört har vi använt oss av intervjuer ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna utfördes enskilt på tre olika skolor med sju utbildade fritidspedagoger. Den empiri som inhämtats har sedan analyserats med Cohens konfliktpyramid som utgångspunkt. Utgångspunkterna av intervjuerna har varit att få svar på studiens frågeställningar som är: Hur beskriver fritidspedagoger sitt arbete med konflikter och konflikthantering? och vilka arbetssätt använder sig fritidspedagoger av när konflikter ska hanteras? Resultatet från samtliga intervjuer visade att många fritidspedagoger mest arbetar med den förebyggande nivån och mindre med stoppnivån. I fritidspedagogernas arbete beskrev de olika ingångsvinklar som de ansåg vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Exempelvis tydlig struktur, relationella perspektiv, lek och miljö, kännedom om elever och bemötande lyftes fram. Fritidspedagogernas arbete med konflikter lyftes även fram.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur personal i förskolan talar om fenomenet kränkning från kollegor i förskolan mot barn samt hur de upplever att de går tillväga om en sådan händelse skulle ske. Som mål att skapa en djupare förståelse om fenomenet formades två frågeställningar: Hur beskriver personal i förskolan sin upplevelse av kränkningar från kollegor i förskolan mot barn? och Hur uttrycker personal i förskolan upplevelsen inför att genomföra en kränkningsanmälan mot en kollega? Studiens empiri samlades in genom kvalitativ metod i form av fokusgrupper med sammanlagt sju förskollärare och två rektorer utspritt i tre olika fokusgrupper. Empirin förstods och analyserades med hjälp av fenomenologisk filosofi och Foucaults teori om makt. Studiens resultat belyser vad deltagarna diskuterat i förhållande till kränkningar från kollega mot barn utifrån bärande teman. Resultatet visade att kränkningar upplevs komplext utifrån individens egen livsvärld på det sätt att personal i förskolan till exempel upplever kränkningar som svårt att tolka eftersom barnen är små. Resultatet visade även att det kollegiala upplevs vara personifierat på det vis att personal i förskolan intar sin privata roll framför den professionella rollen gentemot kollegor.

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätens syfte är att ge en bredd av elevernas åsikter och med djupintervjuerna fördjupa förståelsen från enkätsvaren. Examensarbetet baseras på totalt 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9, vilka insamlades i samband med gymnasiepresentationernas slut.De teoretiska perspektiv vilka examensarbetet grundas i behandlar skilda pedagogiska inriktningar, vilka belyser olika aspekter i undervisningssituationer. Dessutom innefattas arbetet av ett teoretiskt perspektiv vilket berör forskningsområdet lärstilar. I resultatdelen presenteras enkätsvaren i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Resultatet för de sex elevintervjuerna redogörs var för sig. Vad det gäller examensarbetets analys har ett flertal gemensamma nämnare påträffats i elevernas svar. De mest framstående är att eleverna anser att tillvägagångssätten på gymnasiepresentationen karaktäriseras av att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Dessutom visar analysen att eleverna helst vill att gymnasieinformationen presenteras efter lunch samt att de föredrar att studie- och yrkesvägledaren pratar mestadels under presentationen, dock med krav i att andra metoder även förekommer.