Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig. Syftet med undersökningen är att se vad som händer när en rektor initierar och verkställer en profilering på en förskola. Organisationsteori har varit den teoretiska utgångspunken i denna fallstudie. Resultatet vi kom fram till är att vid en initiering utförd av rektorn utan personalens medverkan tenderar göra arbetet oordnat och personalen osäker. Det kan även bero på en saknad av engagemang kring den valda profileringen från personalens sida.

Syftet med mitt arbete är att belysa på vilket sätt pedagoger i förskolan initierar tecken som alternativ och kompletterande kommunikation även kallad TAKK, i den dagliga verksamheten. Arbetet fokuserar på pedagogers upplevelse av TAKK som kommunikationsmetod och vilka verktyg, exempelvis vilka appar och böcker de använder. Materialinsamlingen skedde med observationer och intervjuer vilket sedan sammanställdes och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Sammanfattningsvis anses TAKK vara ett bra fungerande kommunikativt verktyg för alla barn på förskolan. Artefakterna som används är relativt lika på förskolornas avdelningar och används av pedagoger med eller utan barn, av barn med eller utan pedagog och av barn med eller utan andra barn. Det finns ingen manual eller mall att följa vid initieringen men överlag anses att kunskap om TAKK och teckenkunnande är nödvändigt för att TAKK ska kunna användas i förskolan. / The purpose of this work is to illustrate educators approach to initiate augamentative and alternative communication, also known as ACC. This work focuses on educators experiences when inititating ACC as a communicative method  in preschool and which tools, such as the apps and the books they use. The material gathering was conducted with observations and interviews, which were compiled and analyzed based on the socio-cultural perspective. In summary, ACC is considered a good working communicative tool for all children in preschool activities. The artifacts used are relative similar between departments and are used by educators with or without children, by children with or without other children. There is no manual or template to follow regarding the initiative but overall, it is considered that knowledge is necessary in order for ACC to be used in preschool activities.

<p>Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.</p>

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.

World Health Organization (WHO) och United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) rekommenderar att amningen initieras under den första timmen efter förlossningen och det optimala för barnets utveckling och tillväxt är att barnet fortsätter att helammas till och med sex månaders ålder. Rekommendationerna är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, där små förbättringar har stor betydelse för folkhälsan. Amning har många hälsofördelar både för mamman och det nyfödda barnet. Hud mot hud kontakten mellan mamman och barnet kan ses som det första steget för att amningsinitieringen ska lyckas. Amningsstatistiken visar att helamning under barnets första månader minskar och att delamning ökar. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka barnmorskans arbete med den tidiga initieringen av amningen. Metoden är en integrerad litteraturöversikt varav både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och sammanställdes. Totalt var det 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades, varav sju kvantitativa artiklar, nio kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Efter en sammanställning av artiklarna identifierades fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: På väg till bröstet, Praktiskt amningshjälp till mammorna, Amningsstöd, Information och kunskap och slutligen Organisatoriska faktorer. Resultatet visade att många nyblivna mammor upplevde en känsla av osäkerhet gällande sin egen förmåga av att amma och hade ett behov av både individanpassat stöd och bekräftelse av barnmorskan. När barnmorskan använde sig av det verbala stödet vid handläggningen av amningsinitieringen visade det främja amningsförloppet. Information och kunskap var viktiga för mamman då de erhölls en större förståelse för amningens hälsofördelar, vilket motiverade den fortsatta amningsinitieringen. Barnmorskans kompetens och kunskap var en betydande faktor som påverkade amnings utfallet. Utbildning om amning var avgörande, bristen på kunskap kunde ha en negativ påverkan på amningen. Barnmorskan ska sträva efter att ge konsekventa råd och information för att främja amningen och detta kunde göras genom att följa den lokala amningsstrategin. Det blir en utmaning för barnmorskan att vara tillgänglig och ge den bästa vården där både tidsbristen och personalbristen hindrade. Det är tydligt att mer resurser behövs för att barnmorskan ska kunna fullfölja sitt jobb. Barnmorskan ville arbeta på ett sätt för att främja amningen och att spendera tid med den nyblivna mamman men de organisatoriska strukturerna hindrar möjligheterna. Med en ökad förståelse för hur barnmorskans handläggning kan påverka amningen, som främjar och hindrar, kan förutsättningarna öka för en lyckad amningsinitiering. Kunskapen behöver uppdateras kontinuerligt och det är tydligt att den kliniska verksamheten bör anpassa sina avdelningsrutiner och arbetsmiljö för att främja den första amningen. Vidare forskning skulle vara intressant för att tydliggöra hur de svenska barnmorskorna arbetar för att främja amningen utifrån gällande riktlinjer. / World health organization (WHO) and United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) recommends that breastfeeding should be initiated during the first hour after birth and the optimum for the baby's development and growth is that the baby continues to be fully breastfed until the age of six months. The recommendations are important from a public health perspective, where small improvements are of great importance for public health. Breastfeeding has many health benefits for both the mother and the newborn baby. Skin-to-skin contact between the mother and baby be the first step to successful breastfeeding initiation. Breastfeeding statistics show that exclusive breastfeeding during the baby's first months decreases and that partial breastfeeding increases.  The purpose of this literature review was to investigate the work of the midwife in the early initiation of breastfeeding. The method is an integrated literature review with both qualitative and quantitative articles included and compiled. A total of 17 scientific articles were included, seven quantitative articles, nine qualitative articles and a mixed method. Following a compilation of those articles, five main categories were identified with subcategories. The main categories were: On the way to the breast, Practical breastfeeding advises to the mothers, breastfeeding support, information and knowledge, and organizational factors. The results showed that many new mothers experienced a feeling of insecurity regarding their own ability to breastfeed and had a need for both individualized support and confirmation from the midwife. When the midwife used the verbal support in the handling of the breastfeeding initiation, it showed to be beneficial for the breastfeeding outcome. Information and knowledge were important for the mother as an increased understanding of the health benefits of breastfeeding, which motivated the continued initiation of breastfeeding. The midwife's competence and knowledge were a significant factor that affected the breastfeeding outcome. Breastfeeding education was crucial, and lack of knowledge could have a negative impact on breastfeeding. The midwife would strive to provide consistent advice and information to promote breastfeeding and this could be done by following the local breastfeeding strategy. It could be a challenge for the midwife to be available and provide the best care when both the lack of time and the lack of staff prevented it. It is clear that more resources are needed for the midwife to be able to complete her job. The midwife wants to work in a way to promote breastfeeding and to spend time with the new mother, but the organizational structures hinder the possibilities. With an increased understanding of how the midwife's handling can affect breastfeeding, which promotes and hinders, the conditions for a successful breastfeeding initiation can increase. The knowledge needs to be updated continuously and it is clear that the clinical practice should adapt their ward routines and work environment to promote the first breastfeeding. Further research would be interesting to clarify how the Swedish midwives work to promote breastfeeding based on current guidelines.

Syftet med denna studie är att förstå hur hållbarhet påverkar en ny hållbarhetsinriktad råvaruleverantörs förmåga att starta relationer med kunder. Teori om relationsinitiering för uppstartsföretag har tillämpats, samt en för undersökningen skapad analysmodell. Metoden som använts är kvalitativ och inkluderar semi-strukturerade intervjuer genomförda i person och via Zoom. Viktiga utmaningar som framkom i studien är dels att hitta en partner med matchande hållbarhetstänk som vill investera och engagera sig i materialtestning tillsammans, men framförallt att testningen behöver vara framgångsrik för att initieringen ska kunna resultera i en framtida affärsrelation. När hållbarhet står i fokus är slutsatsen att priset på råvaran spelar mindre roll för kunden. Dock kan kunder komma att bli mer priskänsliga framöver, särskilt om fler konkurrenter till råvaruleverantören gör sig hörda. Analysen förbättrar den nuvarande kunskapen om relationsinitiering av nystartade och särskilt hållbara råvaruföretag, och demonstrerar tillvägagångssätt som liknande aktörer skulle kunna anamma på grund av sin unikhet och flexibilitet.

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.

Tidigare studier visar på vikten av den initiala kontakten i en terapeutisk relation, bland annat eftersom patienten redan under det första mötet gör sin bedömning av terapeutens tillförlitlighet. Det initiala bandet mellan patient och terapeut är en av de grundläggande byggstenarna i en terapeutisk relation. När det kommer till hur en kontakt initieras mellan kurator och patient och vilken påverkan det kan ha på deras fortsatta kontakt verkar det dock finnas en brist på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kontakt mellan kurator och patient initieras samt hur tillvägagångssättet påverkar kontakten. Metoden som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar är semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från två olika regioner i Sverige. Materialet analyseras med en tematisk analys. Resultatet visar att kuratorer har olika uppfattningar om hur olika tillvägagångssätt påverkar kontakten mellan kurator och patient. Det framkommer att olika situationer kräver olika tillvägagångssätt för att initiera kontakt. Att patienten själv aktivt efterfrågar kuratorskontakt skapar bäst förutsättningar för en bra relation mellan kurator och patient, samt är betydelsefullt utifrån patientens självbestämmande och integritet. Denna uppsats bidrar till kunskap inom ett område som i stora drag verkar vara outforskat. Dock är det endast kuratorers uppfattningar som lagt grunden för vårt resultat. Vidare forskning skulle med fördel kunna fokusera på även patienters uppfattningar, för att skapa en större förståelse för eventuella följder av tillvägagångssätt för att initiera en kuratorskontakt.

<p>My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It’s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy.</p>

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It’s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy.